Hög acceptans för trafikbuller bland boende i centrala Göteborg

– De som väljer att bo i detta område kan vara en selekterad grupp som prioriterar närhet till de centrala delarna av staden och kanske accepterar en högre ljudnivå. Det kan också vara så att bostadsbristen centralt i större städer höjer toleransen för vad man accepterar i sin boendemiljö, säger Helena Hasslöf, legitimerad läkare och doktorand på Arbets- och miljömedicin (AMM), Sahlgrenska akademin.

Det undersökta området ligger i Gårda i centrala Göteborg, intill E6/E20, med spårvagnar och en järnvägsbro som andra bullerkällor. Resultaten i den rapport som tagits fram bygger på beräkningar av bullernivåer i området och de boendes egna uppfattningar om hur mycket de störs.

Innergård från bostadsområdet i Gårda, Göteborg. Bild: Mikael Ögren

Materialet i rapporten presenteras i en tid av diskussioner om bostadsbrist centralt i större städer, förändrade bullerregler och förtätad bebyggelse i framför allt storstädernas centrala delar.

Smart design gör bullret mindre störande
De förväntningar forskarna hade på resultaten byggde delvis på en tidigare undersökning i Klippan, ett liknande bullerutsatt område i Göteborg där andelen störda var över 30 procent. Denna gång gav dock boendeenkäterna en helt annan bild.

I det aktuella bostadsområdet i Gårda var det bara 7 procent av de boende som klassificerades som störda av trafikbullret, mot förväntade 25 procent. I de bullrigaste delarna (60-70 dB) var andelen störda 12 procent. För att räknas som störd av bullret krävdes att man uppgett att man störs ”ganska mycket”, ”mycket” eller ”oerhört mycket”.

Områdets design, med bland annat bullerplank och u-formade huskroppar, tros vara en del av förklaringen till att så få ansåg sig störda. 96 procent uppgav att det fanns tystnad inne i bostaden och 82 procent sa sig ha ett helt tyst rum. Dessa siffror är högre än vad man fann i Klippan där störningsgraden var högre och huskroppar som avskärmar bullerkällor inte finns på samma sätt som i Gårda. Nya byggmetoder, med exempelvis effektiv ljudisolering, skulle också kunna bidra till den låga störningsgraden.

Trafikbuller ger sömnproblem och stress
Trafikbuller orsakar många olika problem som upplevda störningar, sömnproblem och stressreaktioner i kroppen. Det ger även ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, försämrad talförståelse och kommunikation samt försämrad inlärning och prestation.

Att dagens byggnadsstandard ofta kan bidra till bra ljudmiljö inomhus beskrivs i Folkhälsomyndighetens senaste miljöhälsorapport från 2017. Samtidigt kvarstår den bullriga utomhusmiljön vid bostaden.

– Även om man kan använda modern byggteknik för att skapa bra ljudmiljö inomhus så exponeras man fortfarande för bullriga miljöer utomhus i bostadens närhet. Enligt Miljöhälsorapport 2017 har studier visat att effekter av utomhusmiljön inte går att bortse från ur ett hälsoperspektiv, konstaterar Helena Hasslöf.

Rapport
Störningar från trafikbuller bland boende i nybyggt område i Gårda, Göteborg

Kontakt
Helena Hasslöf, doktorand och läkare,

Från sensordata till vanligt språk

I sin studie har Hadi Banaee använt sig av sensorer som samlar in fysiologisk data som blodtryck, hjärt- och andningsfrekvens. För att sedan betydelsefull information som exempelvis upprepningar av ett visst mönster, ännu okänd eller oväntad information ska kunna användas av vårdpersonalen måste den genereras och beskrivas i ord.

Beskriver siffror med vanligt språk
– Min lösning är en så kallad semantisk modell som beskriver siffror med vanligt språk. Det som är unikt för den här modellen är att vi inte är intresserade av att beskriva det vi redan vet, istället låter vi modellen ta fram information som vi kanske inte känner till, förklarar Hadi Banaee, doktorand vid Centrum för tillämpade autonoma system, Örebro universitet.

I fallet med fysiologisk data ska läkare kunna få intressant och användbar information om patienter utan att i förväg behöva bestämma vad man vill hitta eller är intresserad av.

Efterliknar människans sätt att tänka
Hela processen är datadriven och bygger på teorin om så kallade ”conceptual spaces”. Dessa konstrueras automatiskt från redan kända begrepp och egenskaper hos data. På det sättet kan man skapa konceptuella utrymmen för exempelvis frukt och beskriva dem med hjälp av färg, storlek och smak.

Mindre stökigt än väntat i svenska klassrum

Studien, som heter Linking Instruction and Student Achievement (LISA), är omfattande och genomförs både i Sverige och i Norge.

Filmar på lektioner
Forskargruppen vid Karlstads universitet som genomför studien undersöker just nu vad det är som kännetecknar kvalitet i undervisning. Genom att filma lektioner, låta elever besvara enkäter om undervisningen och följa elevernas kunskapsutveckling över tid, vill forskarna bidra till en bättre förståelse av sambandet mellan lärares undervisning och elevers lärande.

I en första delstudie har forskargruppen filmat över 100 lektioner i matematik och svenska i 27 olika klasser, i olika kommuner. Materialet är omfattande och många analyser återstår att göra. Något som ändå tydligt framgår, enligt forskargruppen, är att arbetsklimatet i de klassrum de besöker är påfallande fritt från det stök och bråk som ofta beskrivs i medierna eller i politikers tal om skolan.

– Visst ser vi att det finns ordningsproblem på några ställen, men det är påtagligt att detta bara uppträder i ett fåtal klassrum, medan de flesta lärare och klasser fungerar väldigt bra, säger Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete, som leder LISA-studien vid Karlstads universitet. Extra intressant är det att våra analyser pekar i samma riktning som elevernas uppfattningar när de fått svara på frågor om bland annat ordning och arbetsro i klassrummet.

Stökigt i början och slutet
Det studien snarare identifierar som ett möjligt problem vad gäller arbetsmiljön i klassrummet är tidsanvändningen. Många lektioner startar inte på utsatt tid och/eller slutar innan de enligt schemat borde sluta.

Vad studien specifikt visar är dessutom att en hel del tid försvinner i övergångar mellan olika aktiviteter samt vid uppstart och avslut av lektionerna. Vilken inverkan detta har på elevernas lärande ska forskarna i LISA-studien titta närmare på. I höstas fick också forskargruppen finansiering från Vetenskapsrådet för att kunna utvidga studien till att omfatta ännu fler klassrum och fler lärare, vilket ger dem en möjlighet att öka representativiteten och därmed validiteten i resultaten.

Kontakt:
Michael Tengberg, projektledare för LISA-studien vid Karlstads universitet
michael.tengberg@kau.se, 070 269 81 17

Inlägget Mindre stökigt än väntat i svenska klassrum dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Trä av rätta virket håller färgen längre

Gran är ett av Sveriges vanligaste träslag och används ofta till husfasader och liknande. Men olika delar av stammen har olika egenskaper och valet av virke är därför viktigt om man vill ha en panel som håller länge. Trots det tas idag ingen hänsyn till detta för virke till exempelvis husfasader.

Utsatte målat trä för väder och vind
Vid institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitetet har man sedan lång tid tillbaka forskat om beständigheten hos målat trä. Under fem års tid har ett försök genomförts vid Asa försökspark, där målade paneler av virke från gran exponerats för väder och vind i 45 graders lutning.

Panelerna var målade med kommersiell alkyd-, akrylat-, linolje- eller slamfärg. Virket bestod av kärnved (från trädets mitt) eller splintved (från trädets yttre del), med två olika årsringsbredder: frodvuxet, det vill säga över 4 mm, och senvuxet, under 4 mm.

– Vi fann att paneler med breda årsringar hade färre sprickor än de med smala. Detta gällde framför allt paneler målade med slamfärg. Minst sprickor hade paneler av frodvuxen kärnved målade med slamfärg, säger Tinh Sjökvist, doktorand i skog och träteknik.

Inget mögel på rödmålat trä
När det gäller påväxt av mögel på ytan visade det sig att paneler med kärnved påverkades minst. Forskarna fann även en tydlig effekt av kulören. Panelerna målad med röd färg var efter fem år helt fria från påväxt, medan samtliga vita paneler hade en varierad grad av nedsmutsning och påväxt.

– Vi kan alltså uttryckligen se att valet av virke har en tydlig effekt på hållbarheten för en målad panel, på flera olika sätt. Detta är ett viktigt stöd för vår vidare forskning med målet att utveckla målade träprodukter med högre hållbarhet och längre underhållsintervall, säger Åsa Blom, docent och prefekt vid institutionen för skog och träteknik.

Läs mer:
Hur väljer man virke till målat trä för längre intervaller mellan underhållen?

Kontakt:
Tinh Sjökvist, doktorand i skog och träteknik, tinh.sjokvist@lnu.se, 070-379 42 10,
Åsa Blom, docent och prefekt vid institutionen för skog och träteknik, asa.blom@lnu.se, 070-687 05 15,

Alen i farozonen när Sverige blir varmare

Både grå- och klibbal kan angripas av P. x alni, men klibbalen är betydligt känsligare. Då klibbalen inte verkar ha genetiska förutsättningar att anpassa sig till parasiten, kommer angreppen att öka under de kommande årtiondena. Det menar Miguel Angel Redondo, forskare vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU.

Släktet Phytophthora består av en lång rad arter, varav många orsakar sjukdom på växter som är viktiga i jordbruket (till exempel potatisbladmögel/brunröta) eller handeln. Under de senaste årtiondena har Phytophthora-arter dock även rapporterats angripa träd i södra Sverige, såsom al, ek och bok, och dessa patogener befaras få omfattande inverkan på svensk skogshälsa.

Phytophthora alni är en skadegörare som angriper rötterna och den nedre stammen på alträd. Bild: Miguel Angel Redondo

Import viktig spridningskälla
Miguel Angel Redondo har undersökt parasitsvamparnas introduktions- och angreppsvägar, spridningsmönster, och långsiktiga effekt på svenska trädpopulationer. När Redondo och hans kollegor jämförde artrikedomen i plantskolor, stadsskogar, beteshagar, stränder och naturliga skogar visade det sig att människans hantering av växtmaterial tycks bidra till spridningen av patogenerna. Flest Phytophthora-arter fann de i plantskolor, och det fanns fler arter i stadsskogar än i naturliga skogar.

– Vi tror att importerat växtmaterial, främst till plantskolor, är en viktig introduktionsväg för dessa arter, säger Redondo. Vi har med andra ord i princip betalat för att få hit dem. Från plantskolorna har de sedan spridits till naturliga ekosystem.

Tre arter som inte förekommer naturligt i Sverige påträffades till och med i samtliga undersökta miljöer: P. plurivora, P. cambivora, och P. cactorum. De kan alla angripa ett stort antal arter, men boken är särskilt utsatt. Eftersom de har etablerats i Sverige, och därefter kunnat fortplanta sig och spridas i olika ekosystem, kan de beskrivas som invasiva arter, och det kan komma att krävas särskilda skötselplaner för att kontrollera dem i framtiden.

Kyla begränsar spridningen norrut
Även om många Phytophthora-arter kan introduceras och spridas med människans hjälp, är inte alla kapabla att etablera sig permanent överallt. När forskarna studerade artförekomsten längs en klimatgradient kunde de se att arterna var färre i kallare delar av landet, vilket tyder på att vissa arter inte klarar av låga temperaturer.

Sådana skillnader var också tydliga i en särskild studie av två relativt nyinkomna arter som är specialiserade på alar, Phytophthora x alni och P. uniformis.

Parasitsvampen Phytophtora

Phytophthora alni är ett artkomplex av skadegörare som angriper rötterna och den nedre stammen på alträd. Arten upptäcktes i England 1993 och rapporterades i Sverige 1999. I England beräknas en femtedel av alla alar vara angripna, i synnerhet klibbal. Tre arter har identifierats, och det har spekulerats i att P. x alni är resultatet av en korsning mellan de andra två, P. uniformis och P. multiformis. Av dessa har främst x alni och uniformis påträffats i Sverige. Såväl klibbal som gråal angrips, men klibbalen är mer känslig.

Posted in BMI