Tusentals fästingar har plockats från flyttfåglar, fångade i medelhavsregionen. Och forskare från Uppsala universitet har identifierat arvsmassa från det tämligen nyupptäckta blödarsjukeviruset alkhurma i fästingarten Hyalomma rufipes.

Resultaten pekar på att flyttfåglar kan ta med sig viruset till nya geografiska områden. Risken att viruset sprids till Sverige är dock mycket liten eftersom denna fästingart inte klarar övervintring norr om Centraleuropa.

Törnsångare (Sylvia communis), fångad i slöjnät på Capri i Italien, får fästing borttagen av en ornitolog.

Alkhurma-virus påträffades första gången i Saudiarabien i mitten av 1990-talet hos patienter med blödarfeber. Viruset orsakar ett tillstånd som liknar Ebola, men smittar sannolikt via närkontakt med smittade djur eller fästingbett och inte direkt mellan människor.

Kunskapen om detta relativt nyupptäckta virus är fortfarande mycket begränsat, och det är oklart vilka djur som bär på viruset och vilka insekter och fästingarter som kan ha förmågan att sprida sjukdomen.Tidigare forskning har pekat på boskap och kameler som möjliga bärare av viruset samt att fästingar kan ha en roll i spridningen av sjukdomen mellan däggdjur, då även människor.

Viruset är nära släkt med ett fästingburet virus (Kyasanur Forest Disease virus) som förekommer i Indien. Hittills har alkhurma-viruset endast påträffats på Arabiska halvön och i Egypten.

– Våra fynd av alkhurma-viruset från insamlingsplatser i Turkiet och Grekland är de första i fästingarten Hyalomma rufipes, en fästingart som förekommer i stora delar av Afrika och på den Arabiska halvön.

– Fynden innebär att vi har identifierat ytterligare en fästingart som har burit på RNA från alkhurma-viruset och visar på att det finns risk för spridning av viruset till nya geografiska områden, säger Tove Hoffman, projektansvarig och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center vid Uppsala universitet.

En bättre förståelse av alkhurma-virusets ekologi samt fortsatt övervakning av viruset är viktigt både för människor i områden där sjukdomen redan förekommer samt för människor som bor i medelhavsregionen dit viruset skulle kunna spridas, då den form av blödarfeber som alkhurma-viruset ger upphov till kan vara dödlig och behandling idag saknas.

Även om många av flyttfåglarna som undersöktes kan nå Norden i samband med den årliga vårflytten är risken för att sjukdomen sprids till Sverige mycket liten då denna fästingart inte klarar övervintring norr om Centraleuropa.

– Vi ser att infektionssjukdomar kan spridas till nya områden och det är därför av stor vikt att förstå olika djurarters roll i infektionernas dynamik, säger Tove Hoffman.

Artikel:
Alkhurma Hemorrhagic Fever Virus RNA in Hyalomma rufipes Ticks Infesting Migratory Birds, Europe and Asia Minor. Emerg Infect Dis. 2018;24(5):879-882. Hoffman T, Lindeborg M, Barboutis C, Erciyas-Yavuz K, Evander M, Fransson T, et al.

Kontakt:
Erik Salaneck, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center, erik.salaneck@medsci.uu.se
Tove Hoffman, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper och Zoonosis Science Center, tove.hoffman@medsci.uu.se

Inlägget Blödarfebervirus sprids med fästingar på flyttfåglar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Regeringen stretade länge emot, men våren 2017 gav man efter för oppositionens krav på sänkta bullerkrav vid bostäder. Detta trots att Boverket i en rapport hade slagit fast att högre bullernivåer bara skulle ge marginellt fler bostäder.

Kraven handlar om de ljudnivåer som finns utanför bostaden, vid fasaden. Att åstadkomma en tillräckligt tyst miljö inomhus anses inte vara några problem. Men då måste fönstren vara stängda. Det råder visserligen delade meningar om huruvida fönster i en nybyggd lägenhet bör öppnas eller inte, men än så länge utgår regelverket ifrån att de ska kunna öppnas.

Lyssnade inte på forskarna
När regeringen hade offentliggjort sitt beslut gick fem forskare ut i en debattartikel och krävde att det skulle dras tillbaka. Peter Eriksson, bostadsminister, beklagade i en intervju med Dagens Arena att forskarna inte agerade förrän nu, när det var för sent.

Göran Pershagen, professor vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och en av de forskare som skrev under debattartikeln, menar tvärtom att politikerna inte var intresserade av forskarnas synpunkter.

– När det var hearing i riksdagen blev vi inte inbjudna, så vi såg oss tvungna att skriva debattartiklar, säger Göran Pershagen.

Göran Pershagen sitter med i den grupp inom WHO som tar fram nya riktvärden för buller. Arbetet ska vara klart till sommaren och kommer troligen att resultera i skärpta bullerkrav.

Vilken skada gör då buller? Vad händer med den kropp som utsätts för det här oönskade ljudet?

– Det finns ett relativt säkert samband mellan buller från vägtrafik och hjärtinfarkt, säger Göran Pershagen. Det finns flera epidemiologiska undersökningar som pekar i samma riktning. WHO har värderat underlaget som starkt och av hög kvalitet när det gäller detta samband. Det är ungefär så långt man kan komma med epidemiologiska undersökningar.

Samband mellan buller och övervikt
Nu studerar Göran Pershagen och hans kollegor sambandet mellan buller och övervikt.

– Det finns väl belagda samband mellan stress och övervikt, samt mellan sömnstörningar och övervikt. Så det är ingen orimlighet att långvarig bullerexponering kan påverka risken för övervikt eftersom buller ger upphov till både stressreaktioner och sömnstörningar. Men det epidemiologiska underlaget är osäkert, det finns för få undersökningar.

I maj försvarade en av Göran Pershagens doktorander en avhandling om buller och övervikt.

– Han ser ett samband mellan bullerexponering framför allt från flyg och väg och övervikt. Han ser också samband mellan risken att insjunkna i högt blodtryck och flygbullerexponering. Men som alltid när det gäller epidemiologiska undersökningar och slutsatser om orsak måste man ha flera undersökningar i samma riktning.

Det är framför allt utsattheten för olika slags trafikbuller som har studerats, alltså biltrafik, flyg och tåg. Både då det gäller hjärtinfarkt och övervikt var riskerna störst hos personer som samtidigt var utsatta för buller från alla tre trafikslagen.

– Våra undersökningar pekar i riktningen att flygbuller är mest skadligt, säger Göran Pershagen. Det kan ha att göra med att det är ett mer intermittent buller med höga peakar av tystnad emellan.

Lägre bullerkrav ger fler bostäder
De nya reglerna för bostäder påverkar framför allt buller från vägtrafik; i teorin kan framför allt mindre bostäder nu byggas på mark som tidigare inte kunde exploateras. Enligt branschorganisationen Studentbostadsföretagen har produktionen av studentbostäder ökat de senaste åren. En orsak är de lägre bullerkraven som både innebär att det finns mer tillgänglig mark och att marken kan utnyttjas mer effektivt.

I Lund har de nya reglerna inneburit att AF Bostäder har kunnat bygga fler små lägenheter.

– Vi hade en detaljplan som höll på att tas fram när den nya bullerförordningen kom, säger Magnus Cederberg, fastighetsutvecklingschef på AF Bostäder. Då bestämde vi att vi börjar om för att kunna få den nya förordningen att gälla.

Resultatet blev fler små lägenheter. Om de hade följt den gamla förordningen hade de tvingats bygga färre lägenheter, av typen genomgångslägenheter – som har en tystare sida och därmed lägre bullerkrav vid den fasad som vetter mot väg.

För Göran Pershagen är det här inte några goda nyheter.

– Långtidseffekterna kommer att visa sig om flera år, men man riskerar att bygga sig fast i ett stort antal bostäder som är hälsovådliga.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se

Inlägget Fler bostäder, men ökade hälsorisker, när mer buller tillåts dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Schizofreni är en sjukdom som ofta är förödande och vållar enormt mänskligt lidande. Genetikforskare har hittat hundratals gener som är kopplade till schizofreni, där var och en bidrar med en liten del till risken för att utveckla sjukdomen. Den stora mängden identifierade gener har gjort det svårt att utforma experiment. Och forskarna har haft svårt att förstå vilken den gemensamma nämnaren är för generna och om de påverkar hela hjärnan på ett diffust sätt, eller påverkar enskilda delar mera.

Satte ihop en karta över gener
I den aktuella studien satte forskare vid Karolinska institutet och University of North Carolina

I det område som idag motsvaras av Latinamerika skedde under flera miljoner år ett rikligt utbyte av arter mellan olika ekosystem, vilket ledde fram till att området kom att bli det mest artrika på jorden. Under de tiotals miljoner år som passerat sedan Amazonas regnskog bildades har tusentals djur och växter kunnat migrera vidare och anpassa sig till nya livsbetingelser. När anpassningen gått tillräckligt långt bildades nya arter.

– Vi var förvånade över upptäckten att växter och djur migrerat över så långa avstånd och till så skilda miljöer. Våra forskningsresultat visar hur avgörande den naturliga spridningen av arter har varit för det tropiska Amerikas rika biologiska mångfald, säger Alexandre Antonelli, som är huvudförfattare till studien.

Djur och växter har flyttat långa sträckor
Genom genetiska studier har forskarna kunnat följa hur över 4500 arter av tropiska djur och växter har förflyttat sig från en ursprunglig miljö till helt nya ekosystem, till exempel från bergstrakt till lågland eller från regnskog till grässtäpp.

Forskarna fann att alla områden i tropiska Amerika har utbytt arter med varandra, men att de flesta har sina förfäder i Amazonas regnskog.

– Det mönstret gällde i stort sett för alla undersökta grupper, växter, fåglar, grodor, däggdjur, ormar och ödlor. Och det tyder på att förflyttningarna har varit viktiga för att skapa mångfald, det vill säga att nya arter utvecklas, säger professor Alexandre Antonelli.

Tropiska områden viktiga för biologisk mångfald
Studien visar även hur viktiga de tropiska områdena med regnskogar, savanner och bergsekosystem är för att upprätthålla världens biologiska mångfald.

–