Tidigare forskning har visat att det finns ett samband mellan epigenetiska förändringar och några av våra vanliga folksjukdomar. Men vad betyder detta samband? En studie visar att det ofta är yttre faktorer, som livsstil, som påverkat både det epigenetiska mönstret och som orsakar sjukdomen. Resultaten publiceras i PLOS Genetics.

Risken för att drabbas av någon våra vanligaste folksjukdomar beror på såväl arv som miljö. De senast åren har även epigenetiska förändringar föreslagits kunna öka risken för olika sjukdomar. Epigenetiska förändringar är kemiska modifieringar av DNA:t som är kopplade till genernas aktivitet.

Svar på sjukdom
I den aktuella studien från Uppsala universitet visar forskarna att epigenetiska förändringar till största delen uppkommer som svar på en sjukdom snarare än att vara en bakomliggande riskfaktor. Resultaten från studien är publicerade i den vetenskapliga tidskriften PLOS Genetics.

Idag vet vi att den miljö vi lever i samt vår livsstil kan leda till såväl epigenetiska förändringar i vårt DNA som till ökad risk för olika sjukdomar. Tidigare studier har visat att det finns en stark koppling mellan epigenetiska förändringar och risken för sjukdomar så som hjärtinfarkt, astma, reumatism och schizofreni. Däremot har det inte varit känt om epigenetiska förändringar direkt orsakar sjukdom, om de uppkommer på grund av sjukdom, eller om både epigenetiska förändringar och utvecklingen av en sjukdom beror på yttre faktorer, som till exempel vår livsstil.

Yttre faktorer
I den nya studien har forskarna undersökt sambandet mellan genetisk variation, epigenetiska förändringar, och livsstilsfaktorer i relation till biologiska markörer för hjärt-kärlsjukdom, så kallade biomarkörer.

– Resultaten visar att den starka kopplingen mellan epigenetiska förändringar och sjukdomsbild till största delen beror på yttre faktorer, så som livsstil, eller på den genetiska variation som vi ärver från våra föräldrar, säger Åsa Johansson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som har lett studien.

Till exempel visade forskarna att rökning påverkar både det epigenetiska mönstret hos vissa gener och samtidigt närvaron av olika sjukdomsbiomarkörer.

– Sådana fall kan lätt tolkas som att de epigenetiska förändringarna är det som orsakar sjukdomen, när det egentligen är rökningen som är den riktiga orsaken, säger Åsa Johansson.

På samma sätt kunde forskarna se att även genetisk variation påverkade det epigenetiska mönstret och också påverkade flera sjukdomsbiomarkörer. Däremot hittade de inga bevis för att epigenetiska förändringar påverkar sjukdomsrisken. Forskarna hoppas att studien ska kunna bidra till en bättre förståelse för den roll som epigenetiska förändringar spelar i sjukdomsförloppet, där epigenetiska förändringar bör ses som en markör för yttre faktorer snarare än något som i sig orsakar sjukdom.

Kontakt
Åsa Johansson, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, asa.johansson@igp.uu.se,

– Om det finns mer vattenaktivitet på Mars än vad vi tidigare trott ökar chanserna för att vi hittar någon form av liv under markytan, säger Anshuman Bhardwaj, biträdande universitetslektor i atmosfärsvetenskap och försteförfattare till en artikel i Scientific Reports.

De nya resultaten kan få stor inverkan på framtida utforskning av den röda planeten.

– Om vi konstaterar att det finns vatten överallt på de ekvatoriella och subekvatoriella områdena på Mars kommer det att påverka de planetära skyddsprogrammen. Sannolikt kommer det ställas hårdare krav på de instrument som landar på Mars på grund av risken för biologisk kontaminering. Samtidigt, om vi antar att flytande vatten är en förutsättning för någon form av liv på Mars, finns det livet sannolikt i just de här regionerna och de får därför stor astrobiologisk betydelse, säger Anshuman Bhardwaj.

Strimmor på sluttningarna
De strimmor som forskarna intresserat sig för är karaktäristiska för Mars yta och uppstår på sluttningar. De bildas vid låga breddgrader på terräng med låg termisk tröghet och hög reflexionsförmåga (albedo) och är täckta av en relativt stor mängd fint damm. Orsaken till varför strimmorna uppstår är omdebatterad och hittills har den mest accepterade förklaringen varit att det beror på någon form av torr process, till exempel laviner av damm eller skalv. Som tidigare forskning vid Luleå tekniska universitet visat finns det salter, perklorater, som kan ta upp vatten i ytlagret på Mars. Vid specifika temperaturer och relativ fuktighet kan salterna absorbera vattenånga från atmosfären, en process som kallas delikvescens, och bilda mycket koncentrerade lösningar eller saltlösningar. Processen har hittats i området Gale Crater på Mars och nu finns det indikationer på att det kan äga rum även på andra delar av Mars.

– Teoretiskt är det möjligt att delikvescens förekommer på många fler områden på Mars. Vi försöker nu fastställa att vattenaktivitet inte är ett lokalt fenomen utan att det finns på en global nivå och att det är delikvescens som orsakar Mars strimmor, säger Anshuman Bhardwaj.

Analyserat bilder
Genom att analysera bilder från två instrument, Context Camera och High-Resolution Imaging Science Experiment som finns ombord på Nasas Mars Reconnaissance Orbiter, har forskarna kartlagt var på Mars yta som strimmorna finns. I kombination med data om Mars geofysik och geokemi fann de ett tydligt samband mellan strimmorna och existensen av klorsalter, ytlagrets hydratiseringsnivåer och atmosfäriskt vatteninnehåll i det överliggande gränslaget. Sammantaget kan det alltså vara saltlösningar som sprider sig genom damm och skapar strimmorna på sluttningarna.

– Damm och gravitation spelar också viktiga roller här. Eftersom damm är poröst och har hög kapilläritet kan vatten ta sig fram genom det. Därtill är gravitationen på Mars svag vilket gör att vattnet kan rinna lättare, förklarar Anshuman Bhardwaj.

Delikvescensprocessen ligger bakom designen av instrumentet HABIT som Luleå tekniska universitet utvecklat och som kommer ingå i ESA: s ExoMars 2020-uppdrag.

Artikeln
Martian slope streaks as plausible indicators of transient water activity

Kontakt
Anshuman Bhardwaj, forskare i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet 072 2074584, e-post anshuman.bhardwaj@ltu.se

Läs mer

Studien omfattar 6 629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt på 35 svenska sjukhus som slumpvis har behandlats med eller utan syrgas. Resultaten visar att behandlingen inte är skadlig, men att syrgas inte heller ökar möjligheten till överlevnad eller påverkar risken för nya infarkter.

Sedan lång tid tillbaka har patienter med misstänkt hjärtinfarkt fått syrgasbehandling, trots att det inte funnits något vetenskapligt stöd för detta.

Ändrar rekommendationer
Johan Herlitz, kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, är en av de ansvariga forskarna:

– Studien kommer sannolikt att påverka vårdrekommendationerna världen över. Det finns inte längre någon anledning att rutinmässigt fortsätta med syrgasbehandling vid hjärtinfarkt. Men det här betyder inte att syrgas helt kommer att försvinna, för om patienten har låg syresättning av blodet kan det behövas i alla fall.

Flera lärosäten involverade
Forskningen, som bedrivits av forskare vid ett flertal lärosäten, har finansierats av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning.

– Jag har en långvarig relation med Hjärt-lungfonden och det känns lite häftigt att Högskolan i Borås får delfinansiering för en studie, där hela Sveriges hjärtsjukvård är involverad, säger Johan Herlitz.

Studien har publicerats i den prestigefyllda tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM). Försteförfattare är Robin Hofmann, biträdande överläkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

Artikel: Oxygen Therapy in Suspected Acute Myocardial Infarction

Kontakt: Johan Herlitz, epost johan.herlitz@hb.se, tel 0734-612002

Läs mer