Sluta snusa påverkar inte konditionen

Syftet med studien var att undersöka effekten av kondition och hälsa efter det att deltagare slutat att snusa. Totalt deltog 42 personer i åldern 30-40 år som skulle ha snusat i minst två år och som tränade cirka tre gånger i veckan. Resultaten på den grupp som slutade snusa visade ingen skillnad på prestationen och konditionen. Däremot ökade deltagarna i vikt och fick lägre blodtryck.

– Det finns alltså ingen anledning att sluta snusa för att få bättre kondition, men kroppen kan ändå påverkas genom andra effekter på hälsan, säger Frida Björkman, doktorand vid GIH.

Denna studie är den första som har undersökt effekter av snusavbrott efter flera års användning. Förutom att vikten ökade, blodtrycket sjönk, kolesterol ökade så var C-reaktivt protein och fria fettsyror lika i båda grupperna. Sammanfattningsvis verkar utövandet av uthållighet inte ha drabbats av långvarigt snusande, men effekterna på riskerna för den kardiovaskulära ohälsan är motsägelsefulla.

– Så gott som alla deltagare gick upp ungefär 1,5 kilo i vikt, men de kan gå tillbaka till sin ursprungsvikt när abstinensbesvären inte längre behöver lindras med godis, säger Frida Björkman.

Abstinens gav viktuppgång
Två grupper bildades – en kontrollgrupp som fortsatte att snusa och en som slutade att snusa. Efter sex veckor genomfördes testerna då effekterna av snusningen har gått ur kroppen. Deltagarna lämnade blodprov och det togs blodtryck när kroppen var i vila, under och efter ett timslångt träningspass och efter ett maxpass. Deltagarna fick instruktioner att hålla exakt samma diet ett dygn innan för- och eftertesterna och ombads att avstå från ansträngande träning, alkohol, kaffe och te.

De flesta deltagare tränade som vanligt under själva studien, men många deltagare i gruppen som slutade snusa rapporterade att de hade börjat äta olika typer av snacks, som till exempel choklad och andra feta produkter för att dämpa nikotinbehovet. De som deltog hade innan studien ett genomsnittligt BMI på 24,3 och efter studien var den 24,8. Personer med normalvikt har ett BMI på mellan 19 och 25. Personer med ett BMI på mellan 26 och 30 anses vara överviktiga.

Snus innehåller cirka åtta milligram nikotin per gram snus och flera tusen andra ingredienser. Snus har en cancerframkallande effekt på bukspottkörteln och kan eventuellt även påverka andra organ. Det finns även studier som pekar på att snusande ökar risken för kardiovaskulär sjukdom

Artikel:
”Regular moist snuff dipping does not affect endurance exercise performance”.

Fler fågelarter där klimatet varit stabilt

– Förklaringen kan vara att ett stabilt klimat gör att skilda populationer kan leva kvar så att de hinner bilda nya arter utan att dö ut eller blandas med andra arter innan artbildningen är klar, säger Roland Jansson, docent vid Umeå universitet som har lett forskningsprojektet.

Hur livet på jorden har utvecklats från ett enkelt ursprung till flera miljoner arter är en av biologins centrala frågor som fortfarande är olöst. Framsteg i genetik och bioinformatik har gjort att vi nu vet mycket om hur olika arter är besläktade och deras ursprung, men vi vet relativt lite om vilka miljöförhållanden som får arter att mångfaldigas.

I ett projekt om hur klimatförändringar påverkar evolution av biologisk mångfald försöker forskare att fylla denna kunskapslucka. Man har studerat fågelsläkten som är endemiska, det vill säga lokalt avgränsade, för Nord- och Sydamerika för att undersöka vilka geografiska och klimatiska faktorer som kan förklara varför fler arter ackumuleras i vissa släkten jämfört med sina mer artfattiga systersläkten.

Stabilt klimat ger ro att utvecklas
Det visade sig att fågelsläkten som levde i områden som varit mer klimatiskt stabila under de senaste årmiljonerna hade delat upp sig till fler arter jämfört med sina närmaste släktingar som levde i områden där klimatet hade skiftat mer. Det har tidigare funnits en hypotes om att klimatförändringar skulle gynna bildandet av nya arter, men det gäller alltså åtminstone inte för fågelarter under de senaste årmiljonerna.

Frågan vad de nya rönen innebär för den framtida biologiska mångfalden med tanke på klimatförändringarna är dock inte helt lätt att besvara. Å ena sidan beräknas den globala uppvärmningen bli mindre i områden som har haft stabilt klimat, å andra sidan kan arter i klimatiskt stabila områden vara mindre tåliga mot klimatförändringar.

– Klimatförändringar har alltid förekommit. Men den uppvärmning vi nu står inför gör klimatet varmare än på flera miljoner år och ligger bortom vad många arter tidigare genomgått, säger Roland Jansson.

En annan faktor som gör det svårare för naturen att anpassa sig till klimatförändringar än tidigare, är att de flesta ekosystem idag domineras av människan. Det finns därmed inte samma möjlighet längre för arter att anpassa sig till förändringar genom att sprida sig till nya områden.

Artikel:
”How bird species multiply in response to climatic and geographic factors”, Rodríguez-Castañeda, G., A. R. Hof and R. Jansson. 2017.

Posted in BMI

När läderlappen flyger på jakt

Det är biologer vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund som studerar hur långörade fladdermöss manövrerar när de jagar och fångar exempelvis insekter. Per Henningsson, forskare vid biologiska institutionen vid Lunds universitet, redogjorde för undersökningen så här långt i samband med en konferens arrangerad av Society for Experimental Biology.

– Fladdermössen utför en prestation för det kräver hög precision i fart samtidigt som de måste hantera vind, turbulens, lövverk och andra hinder runtomkring, säger han.

Filmar hur vingarna rör sig i luften
För att öka kunskapen om fladdermössens aerodynamik och teknik vid olika manövrar låter Per Henningsson och hans kollegor djuren jaga byten i en vindtunnel på institutionen. Med hjälp av flödesvisualiseringsteknik analyserar de aerodynamiken och med höghastighetsfilmning hur vingarna rör sig genom luften. De studerar hur en manöver påbörjas, hur den genomförs och hur den slutligen avslutas.

– Särskilt insektsätande fladdermöss måste vara riktigt skickliga på att manövrera eftersom de ofta fångar sina byten i flykten. Ibland flyger insekten själv, ibland sitter den på ett löv eller en trädstam och ändå lyckas fladdermusen fånga insekten, säger Per Henningsson.

Jämföra flygteknik med insekter och fåglar
Det är en pågående studie och därför finns inga färdiga resultat än så länge. Utöver långörade fladdermöss studerar Per Henningsson och hans forskarlag även manövreringsflykt hos insekter och fåglar. Målet är att få tillräckligt med data för att kunna jämföra de tre grupperna och på så vis öka kunskapen om aerodynamiken bakom djurens manövrering i luften.

– Vingarna är ganska olika hos de tre grupperna så man kan tro att aerodynamiken skiljer sig ganska mycket, men vi vet redan att det finns en hel del likheter. Än så länge vet vi inte hur olika eller lika de slutligen visar sig vara, man kan nog tänka sig att det blir en del överraskningar, säger han.

Kontakt:

Posted in BMI

Vi cyklar mer men inte fortare

Mopedister, gående och cyklister, alla med olika hastigheter och rörelsemönster, ska samsas på våra gång- och cykelvägar. Det uppstår incidenter och kollisioner som skulle kunna bero på skillnader i hastighet. Ungefär en procent av de fotgängare som uppsöker akutsjukvård har skadats i en kollision med en cyklist. Av alla skadade cyklister som uppsöker akutsjukvård har sju procent skadats i en kollision med en annan cyklist och en procent i kollision med mopedist respektive fotgängare. I det stora hela är olyckor mellan oskyddade trafikanter alltså