Rapportförfattarna har skickat mer än 6 000 fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter administratörer, kockar, lokalvårdare, restaurangbiträden, butikssäljare, företagssäljare och lastbilsförare. Därefter mättes arbetsgivarnas svar, till exempel kallelser till anställningsintervjuer.

Författarna finner att medelålders och äldre arbetssökande väljs bort. Chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare faller kraftigt redan i 40-årsåldern, och minskar sedan med den sökandes ålder. Närmare pensionsåldern är chansen att bli kontaktad mycket låg. Tio års högre ålder medför cirka 5 procentenheters lägre chans att bli kontaktad.

– Det bör inte råda något tvivel om att arbetsgivarna åldersdiskriminerar, säger Magnus Carlsson, som är en av rapportförfattarna. Vi hittar mycket stora effekter och ålder är verkligen en negativ faktor i rekryteringsprocessen.

– Åldersdiskrimineringen är större för kvinnor än för män. Vi undersöker även om det finns skillnader mellan män och kvinnor i chansen att bli kontaktad av en arbetsgivare. Vi finner endast små könsskillnader i genomsnitt, men viss variation mellan olika yrken.

Mindre flexibla?
En enkätundersökning riktad till ett representativt urval av arbetsgivare visar att det finns tre egenskaper som arbetsgivarna anser är viktiga och som de oroar sig för att arbetstagare över 40 år har börjat förlora: förmågan att lära sig nya saker, att vara anpassningsbar och flexibel samt driven och initiativrik.

– Kanske tror arbetsgivare att arbetstagare förlorar dessa förmågor redan i medelåldern, säger Stefan Eriksson, en av rapportförfattarna.

Lägre arbetskraftsdeltagande
Åldersdiskriminering kan medföra stora samhällskonsekvenser. Dels med tanke på att Sverige har en demografisk utmaning med en åldrande befolkning som behöver arbeta längre, dels kan åldersdiskriminering medföra minskad rörlighet i arbetskraften. Om medelålders och äldre förväntar sig att bli diskriminerade kan det medföra att de inte söker efter ett nytt jobb, eller inte finner ett nytt jobb, även i de fall där de skulle behöva byta jobb eller yrke. Låg rörlighet kan i sin tur hämma utvecklingen på arbetsmarknaden och minska tillväxten i ekonomin. Till detta kommer den psykologiska kostnaden för de personer som inte upplever sig vara behövda på arbetsmarknaden.

Rapport:
IFAU-rapport 2017:8 ”Påverkar arbetssökandes ålder och kön chansen att få svar på en jobbansökan? Resultat från ett fältexperiment” är skriven av Magnus Carlsson, Linnéuniversitetet, och Stefan Eriksson, Uppsala universitet. Rapporten bygger på IFAU Working Paper 2017:8.

Kontakt:
Magnus Carlsson, tel 0480-49 71 87, e-post magnus.carlsson@lnu.se, eller Stefan Eriksson, stefan.eriksson@nek.uu.se.

Läs mer

SOM-institutets

Biokemisten Cecilia Engdahl visar på skillnader mellan myggans och människans livsnödvändiga enzym acetylkolinesteras (AChE), och hur dessa skillnader kan utnyttjas för att skapa nya insektsbekämpningsmedel. Medlen kan användas för att begränsa spridningen av sjukdomsspridande myggor genom att till exempel appliceras på myggnät. Cecilia försvarar sin avhandling den 2 juni vid Umeå universitet.

– Upptäckten av skillnader i enzymet ger förutsättningar att utveckla bekämpningsmedel med förbättrade egenskaper. På sikt kan min forskning bidra till att minska spridningen av myggburna sjukdomar globalt, säger Cecilia Engdahl.

Miljontals smittas
Miljontals människor drabbas årligen av malaria, dengue och andra sjukdomar som sprids av myggor. I dagsläget är det mest effektiva sättet att skydda sig från dessa sjukdomar att undvika myggbett. Genom att sprida ut kemiska substanser (insektsbekämpningsmedel) som dödar myggor begränsas myggbestånden, vilket leder till minskad sjukdomsspridning. Tyvärr är de insektsmedel som används i dag giftiga även för andra djur, inklusive människor. Dessutom har vissa myggarter utvecklat resistens mot de vanligaste bekämpningsmedlen.

Målet med Cecilia Engdahls avhandlingsarbete har varit att utveckla nya substanser med selektiva egenskaper; de ska vara giftiga för myggor men inte andra djur, människor eller naturen. Det är också önskvärt att nya insektsmedel ska motverka spridningen av resistens.

För att ta reda på om det är möjligt att skapa selektiva insektsmedel studerade Cecilia Engdahl egenskaperna hos enzymet AChE från mygga och jämförde resultatet med egenskaperna hos det mänskliga enzymet. Hon kunde identifiera viktiga funktionella och strukturella skillnader att ta fasta på i designen av nya substanser. Genom att experimentellt utvärdera ett så kallat substansbibliotek hittades ett antal molekyler som blockerar aktiviteten hos myggans AChE men som inte lika effektivt påverkar det mänskliga enzymet.

Nya substanser
De bästa molekylerna från denna utvärdering använde Cecilia Engdahl därefter som kemisk utgångspunkt i utvecklingen av nya substanser, där också kunskapen om skillnaderna mellan enzymerna bidrog till designen. Dessa nyskapade substanser användes för att kartlägga vilka egenskaper som bidrar till önskad effekt på enzymen.

– Resultatet av kartläggningen är ett antal nya substanser som selektivt slår ut myggans enzym AChE, oavsett resistens mot tidigare gifter, och som dessutom dödar myggor och mygglarver av de arter som sprider malaria, dengue och Zika, säger Cecilia Engdahl.

Avhandlingen:
Fredagen den 2 juni försvarar Cecilia Engdahl, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Selective inhibition of acetylcholinesterase 1 from disease-transmitting mosquitoes: Design and development of new insecticides for vector control.

Kontakt:
Cecilia Engdahl, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, tel: 073 – 184 14 71, e-post: cecilia.engdahl@umu.se