– Resultaten var lite oväntade. Effekten var större än vi hade trott, och mer långvariga. Vår studie ifrågasätter stereotypen om Sverige som ett land med jämförelsevis svagt stöd mellan generationerna. Den visar att det ändå verkar finnas ett latent stöd när det verkligen behövs, säger Juho Härkönen, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen och en av författarna till studien.

Tillsammans med Marco Albertini från Universitetet i Bologna och Michael Gähler från Institutet för social forskning, har han undersökt sannolikheten att en separerad förälder bor hemma hos någon av sina egna föräldrar 3–4 år efter separationen.

Gäller svenskar med svenska föräldrar
Studien bygger på registerdata över samtliga personer folkbokförda i Sverige mellan 18 och 55 år med tre gemensamma nämnare: att personerna är födda i Sverige och att båda deras föräldrar också är det, att de har bott ihop med en partner som de haft barn tillsammans med, och att de sedan har separerat. Perioden forskarna tittade på var 2007–2012.

– Studien visar att för svenskfödda män med egna barn är det 3–4 gånger vanligare att de bor hemma hos en förälder efter en separation, än bland män som inte separerat. För kvinnor i samma grupp ökar risken att bo hemma hos en förälder med ungefär det dubbla, säger han.

Den här forskningen berör en liten grupp – ungefär 4,5 procent av separerade föräldrar med svensk bakgrund bor med någon av sina egna föräldrar. Men även om det handlar om en liten minoritet, är resultaten intressanta eftersom effekten av en separation visade sig vara så stark, berättar Juho Härkönen.

– Den här forskningen är viktig eftersom den blir ännu en påminnelse om att det finns problem på bostadsmarknaden. Vår studie antyder ju att det kan vara svårt att hitta en ny bostad även flera år efter en separation med barn. Vissa föräldrar verkar behöva bo hos sin egen förälder även på längre sikt, säger Juho Härkönen

Kontakt:
Juho Härkönen, juho.harkonen@EUI.eu, +39 329 087 2805
Michael Gähler, michael.gahler@sofi.su.se, 08 16 25 41

Artikel:
Moving back to “mamma”? Divorce, intergenerational coresidence, and latent family solidarity in Sweden

Inlägget Separation ökar risken att flytta hem till föräldrarna dök först upp på forskning.se.

Läs mer

– De som har levt länge med alkoholproblem har ofta stora tvivel på sin egen förmåga att komma ur missbruk och de saknar dessutom ofta sociala kontakter med familj och i många fall saknas också stöd från samhället. Det här är en grupp som står långt från idealbilden om det goda åldrandet och en viktig grupp att nå med insatser, säger Magdalena Bergström, doktorand vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå Universitet.

Tvivlar på framtiden
I sitt avhandlingsarbete har hon gjort livsberättelseinspirerade intervjuer med 19 kvinnor och män mellan 56 och 69 år som själva upplever sig ha långvariga och pågående alkoholproblem.

Resultaten visar att intervjupersonerna pendlar mellan bristande tro på att de kan få en bättre tillvaro och önskningar om förändring av drickandet och livssituationen i övrigt. Intervjupersonernas syn på framtiden är sammanflätad med tankar kring alkoholanvändningen. Fortsatt drickande är förknippat med lidande och en för tidig död medan nykterhet är associerat med möjligheter att förbättra sina relationer till anhöriga samt att få ett bättre liv i allmänhet.

De få intervjupersoner som fortfarande hade kontakt med nära anhöriga eller som hade funnit sig till rätta på behandlingshem eller i självhjälpsgrupper framhåller dessa kontakter som mycket betydelsefulla för deras strävan efter att komma till rätta med sina alkoholproblem.

Saknar stöd från sociala nätverk
Viljan till förändring kantas dock många gånger av tvivel på sin förmåga. De flesta intervjupersoner har under livets gång gjort flertal försök att bli nyktra utan att hitintills ha lyckas. På grund av sina dryckesproblem och sin ålder var flertalet intervjupersoner sjuk- eller ålderspensionärer. Därtill saknar många stödjande sociala nätverk då vänner och anhöriga utan alkoholproblem har dragit sig undan. Detta innebär att flera intervjupersoner står utan sociala nätverk som kan stödja ambitioner om att dricka mindre eller inte alls.

Magdalena Bergström anser att de intervjupersoner som står utan behandlande insatser och som saknar kontakt med anhöriga eller självhjälpsgrupper är i stort behov av stöd och hjälp från samhället. På det hela taget påminner intervjupersonernas vardagsliv väldigt lite om nutidens ideal där människor förväntas planera för sin ålderdom och hålla sig friska och aktiva så länge som möjligt.

– Medelålders och äldre personer med alkoholproblem omgärdas av negativa föreställningar vilket är till nackdel vad det gäller att få tillgång till vård och behandling för att förändra sina dryckesvanor, säger Magdalena Bergström.

Avhandlingen:
Att åldras med långvariga alkoholproblem Hur medelålders och äldre kvinnor och män begripliggör sitt drickande, sig själva och sina liv

Kontakt:
Magdalena Bergström, magdalena.bergstrom@umu.se, 070-637 65 33