– Man ska aldrig dra några stora växlar på en förstagångsstudie, resultaten behöver upprepas, men man måste ändå säga att det vi kommit fram till är anmärkningsvärt, säger Maria Åberg,
En sömnlös natt försämrar kvinnors arbetsminne
Arbetsminnet är viktigt för att hålla saker i huvudet under kortare tidsperioder, och oumbärligt för abstrakt tänkande och planering. Det ses som centralt i till exempel språkinlärning, läsförmåga, problemlösning och matematiskt resonerande.
Studien visar att akut sömnbrist påverkar arbetsminnet på olika sätt hos kvinnor och män.
Tjugofyra unga vuxna personer deltog i studien där de fick göra ett arbetsminnestest på morgonen efter antingen en natt med sömn, eller en hel natt med sömnbrist. Hälften av deltagarna var kvinnor, och hälften män. Arbetsminnestestet gick ut på att lära sig att minnas sekvenser som var åtta siffror långa.
Männens arbetsminne intakt
Tvärt emot vad som forskarna förväntat sig påverkades inte männens arbetsminne av en natt med sömnbrist. Däremot kom kvinnorna ihåg färre siffror efter en natt med sömnbrist jämfört med en natt med sömn. Forskarna noterade också att kvinnorna inte var medvetna om sin försämring i arbetsminnesprestation efter sömnbristen.
Att inte vara medveten om att man har en tillfälligt försämrad mental förmåga kan öka riskerna för olyckor och misstag, vilket kan vara farligt i flera personliga och arbetsrelaterade situationer, både för den som som inte sovit och för andra runt omkring.
– Vår studie tyder på att extra uppmärksamhet borde ges till unga kvinnor som ofta möter utmaningar där de både måste hantera en hög arbetsminnesbelastning i kombination med sömnbrist.
Könsskillnaderna inte generella
– Men det är viktigt att komma ihåg att vi inte har studerat om skillnaden mellan kvinnor och män, som vi såg på morgonen i vår studie, även kvarstår vid andra tider på dygnet.
Flera studier har visat att brist på sömn påverkar oss fysiskt och mentalt. Men det går inte att generalisera de könsskillnader som vi såg i denna studie till andra mentala eller fysiska effekter av sömnbrist, säger Frida Rångtell, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och förstaförfattare till studien.
Kontakt:
Frida Rångtell, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, frida.rangtell@neuro.uu.se, 0704-92 42 12
Cecilia Yates, informatör vid institutionen för neurovetenskap, cecilia.yates@neuro.uu.se, 0704-334801
Studien:
A single night of sleep loss impairs objective but not subjective working memory performance in a sex-dependent manner, Frida H. Rångtell, Swathy Karamchedu, Peter Andersson, Lisanne Liethof, Marcela Olaya Búcaro, Lauri Lampola, Helgi B. Schiöth, Jonathan Cedernaes, Christian Benedict (2018). Journal of Sleep Research
Optik snabb som ögat
Optik finns överallt omkring oss, exempelvis i skärmar, belysning, kameraobjektiv och glasögon. Men optiken saknar det mänskliga ögats förmåga att enkelt anpassa sig och fokusera på olika avstånd.
För att komma till rätta med det problemet samarbetar forskaren Alexander Dmitrievs grupp vid Göteborgs universitet med forskare i Spanien (nanoGUNE Center) och Italien (Italian Institute of Technology).
– På våra laboratorier arbetar vi med att styra ljuset med hjälp av magnetfält. Vi använder mycket små magnetfält, med samma styrka som kylskåpsmagneter, för att inte störa omgivningen och för att uppnå en teknik som är liten och bärbar, säger Alexander Dmitriev, professor vid institutionen för fysik, Göteborgs universitet.
Adjö till skrymmande kameraoptik
Genom att på en mycket tunn glasskiva lägga ett lager med nanoantenner för ljus (där antennerna är av guld och nickel och 20 nanometer höga) kunde forskarna vrida och re-polarisera synligt ljus som passerar glasskivan med hjälp av magnetfält.
– Det här ger oss helt nya möjligheter att skapa ultratunna optiska komponenter vars egenskaper kan ändras med en knapptryckning genom att kontrollera ett mycket litet magnetfält, säger Alexander Dmitriev.
Genom den nya forskningen kommer det kanske i framtiden inte längre att behövas skrymmande kameraobjektiv.
– Vi föreställer oss att optiken i framtiden enkelt kan förändras i realtid i din mobiltelefon, eller i ett par specialiserade glasögon, på samma sätt som ögat ständigt anpassar sig, säger Alexander Dmitriev.
Ändra ljuset i realtid
Förutom möjligheten att skapa mycket små och mycket flexibla optiska komponenter öppnar forskningen också för nya kemiska produktionsmetoder.
– Det är mycket viktigt hur cirkulär-polariserat ljus interagerar med olika material runt omkring oss. Cirkulär-polariserat ljus har även den mycket viktiga funktionen att det kan användas för att syntetiskt framställa olika kemikalier och läkemedel med asymmetrisk struktur. Vilka möjligheter öppnar sig inte om allt ljuset gör kan ändras i realtid på beställning? säger Alexander Dmitriev.
Artikel:
Magnetic Control of the Chiroptical Plasmonic Surfaces,
Hemkänsla viktigast vid köp av bostadsrätt
— Man har sin privata ekonomi att ta hänsyn till, men det viktigaste är ändå att det ska vara ett hem. Det är ingen investering, utan framför allt ett hem man är ute efter, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist, forskare i företagsekonomi vid Malmö universitet som lägger fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.
I avhandlingen Mitt hem och min ekonomi – en studie av hur bostadsrättsägare kalkylerar har hon gjort 17 intervjuer med bostadsrättsköpare ur socioekonomiskt starka grupper i Malmö.
Platsen är väldigt viktig
Hon ringade in tre teman för samtalen – platsen, lägenheten och pengarna. Intervjupersonerna hade ofta en väldigt bestämd uppfattning om var de kunde tänka sig att bo. När de hade valt område började de intressera sig för lägenhetens utformning. Pengar spelade stor roll i hela processen och det sociala nätverket var viktigt.
— Många tog hjälp av människor i ens närhet för att kolla bostadsrättsföreningens ekonomi. Man kanske lät en kunnig kompis kolla på årsredovisningen eller bad någon ur ens egen bostadsrättsförening om hjälp, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Inte enbart en kalkyl med siffror
Fem faktorer visade sig vara särskilt viktiga när bostadsrättsköparna gjorde sin kalkyl kring bostad. Det rör pengapåsen, identifikationen, möjligheten att sälja vidare, bostadsrättsföreningens ekonomi och hemkänslan.
— Det är alltså inte bara en kalkyl med siffror. Känslor är också väldigt viktiga, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Intervjuerna har gett många berättelser ur bostadsrättsköparnas perspektiv och det som förvånade mest var att det ofta var små detaljer som var viktiga. Lars och Maria, som köpte bostadsrätt i Dockan i Västra hamnen, var ute efter ett hem som inte såg ut som alla andra i området. Till slut var det parkettgolvet som avgjorde.
Varje marknad måste studeras
”För mig var det viktigt att lägenheten inte såg ut som alla andra för har man besökt några lägenheter i Dockan så ser allt likadant ut,” säger bostadsköparen Lars som intervjuas i avhandlingen. ”Har man sett all parkett i området så är det skillnad med olika parkettgolv.”
— Det här väcker frågor kring hur man planerar städer. När man bygger nytt kanske man ska tänka mer på att man bygger bostäder till olika människor, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Nu hoppas hon se fler studier som beskriver det hon kallar för den kalkylativa praktiken kring bostadsrättsköp. Modellen kan testas i olika delar av Malmö eller Stockholm och på fler grupper än enbart medelklass.
— Om man ska förstå bostadsmarknaden och hur människor gör när de köper bostadsrätt så måste man gå nära och studera varje marknadsplats för sig, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.
Kontakt:
Birgitta Vitestam-Blomqvist, birgitta.vitestam-blomqvist@mau.se, 072 731 26 85
Vattenpestens segertåg i Sverige
Vattenpest är en kärlväxt som kan bilda täta ”skogar” i sjöar, dammar och vattendrag. Den sprider sig genom att små växtdelar driver med vattnet, fastnar på fåglar eller flyttas oavsiktligt av människor, och sedan slår rot på nya platser. Någon fröspridning förekommer inte i Europa, eftersom det bara finns honplantor här.
Vattenpesten har nu funnits i Sverige i över 100 år och den är väl etablerad i de södra delarna och norrut längs kusten. Den har dock fortfarande potential att spridas betydligt mer i skogslänen – som hittills har varit relativt förskonade från invasioner – och ända upp i fjällvärlden. I vissa delar av Europa ses arten allt oftare som ”naturlig”, vilket tyder på att det idag inte sker några större förändringar i de vattenmiljöer där den har etablerat sig.
– Min forskning har fokuserat på om vattenpesten kan anses vara ”naturlig” även i Sverige, eller om den fortfarande har stor inverkan på biologisk mångfald och på ekosystemens funktioner, säger Kristina Tattersdill. Jag har också undersökt vad det är hos växten som gör att den sprids och konkurrerar så bra, och hur den förändrar villkoren för andra organismer.
Växer vid låga temperaturer och trivs i täta bestånd
Kristina Tattersdill har gjort sina fältstudier i sex uppländska skogssjöar – tre utan vattenpest och tre med. Studierna visar att vattenpesten är väl rustad för ett liv i det norra barrskogsbältets sjöar och vattendrag, och har flera egenskaper som bidrar till att den är så framgångsrik.
Till att börja med fann hon att arten kan etablera sig från växtfragment väldigt sent på hösten, och att den dessutom börjar växa tidigt på våren, vilket är en konkurrensfördel.
– När jag inventerade sjöarna i slutet av mars var vattentemperaturen max 5 °C, och då hade de inhemska vattenväxterna knappt börjat återväxten. Vattenpesten däremot hade redan hunnit långt eftersom den har förmågan att övervintra som grön växt.
Vattenpest är en dybladsväxt som bildar upp till ett par meter långa slingrande stjälkar, Kristina Tattersdill
Förändrar villkoren för andra växter och djur
Vattenpesten visade sig också klara sig bäst när den växer bland sina egna, eftersom den interna konkurrensen stimulerar tillväxten hos enskilda växter. Arten kan därmed forma täta monokulturer och stänga ute inhemska växter.
– Det här leder inte nödvändigtvis till att det blir färre arter av vattenväxter i en sjö, men bottenvegetationens artsammansättning kan förändras. Till exempel saknades inhemska växter i slingesläktet (Myriophyllum spp) nästan helt i de sjöar med vattenpest som vi studerade.
En förändrad växtlighet på bottnarna kan även påverka förutsättningarna för fiskar, insekter och djurplankton som hittar boställen och gömställen i vegetationen. När Kristina Tattersdill analyserade sjövattnet kring vegetationen visade det sig att sjöarna med vattenpest hade en annorlunda sammansättning av vattenlevande insektslarver. Bland annat var larver av flera fjädermyggsarter betydligt vanligare där det fanns vattenpest.
– De här larverna lever av finfördelat organiskt material, som det fanns dubbelt så mycket av i vattenproverna från sjöarna med vattenpest. Det är troligt att bestånden av vattenpest fångar upp mer ”grums” än bestånden av mer glesbladiga inhemska växter, och att fjädermyggorna gynnas av detta.
Viktigt förstå värdet av oinvaderade vatten
Att främmande arter fortsätter att breda ut sig i skogslandskapets sjöar tycks vara oundvikligt enligt Kristina Tattersdill. Hon menar dock att det är viktigt att känna till vilka arter som står på tröskeln, och hur omfattande förändringar de kan orsaka i ekosystemen.
– Vi måste vara medvetna om vilka förändringar som pågår i landskapet, och att vi själva bidrar till många invasiva arters spridning. Och vi måste inse värdet av de opåverkade miljöer vi ännu har kvar.
– Det är viktigt att folk får upp ögonen för hur arter som vattenpest breder ut sig. Samtidigt är det lättare sagt än gjort att stoppa just den. En mekanisk bortröjning kan t.ex. göra större skada än nytta, om den leder till att en mängd små växtdelar sprids i vattenmassan.
Kontakt:
Kristina Tattersdill, 073-896 67 33, kristina.tattersdill@slu.se
Avhandlingen:
Exotic invaders in boreal lakes
Utbredningskarta:
Artdatabanken
Foto:
Tätt bestånd av vattenpest (Elodea canadensis) i Lötsjön öster om Uppsala.
Kristina Tattersdill