Kreativitet är elixiret bakom de stora upptäckterna

Posted on by

Eva Hoff är lektor i psykologi vid Lunds universitet och hon har forskat om kreativitet de senaste 20 åren. Hon definierar kreativitet som förmågan att skapa nya och nyttiga idéer, produkter eller uttryck. Det handlar om att lösa problem som tidigare varit okända och att kunna komma på fler lösningar än bara en.

Föreställningen om det kreativa geniet som ensam gör en upptäckt är en föråldrad syn på forskning, menar Eva Hoff.

Kreativt ledarskap
Idag är all forskning ett samarbete mellan en rad olika människor. Inte minst gäller det på nobelprisnivå. Det ställer nya krav på kreativiteten.

– Att bli erkänd av ett forskarsamhälle handlar till exempel mycket om att man är duktig på att övertyga. Då krävs kreativitet i att få andra att se det speciella i det man åstadkommit.

– Antagligen har nobelpristagaren ett stort forskarlag runt sig och då krävs ett kreativt ledarskap men kreativitet krävs också för att hitta rätt samarbetspartner. Dessutom behövs kreativitet för att bygga nätverk för att kunna ta del av andras landvinningar.

Kreativitet uppstår inte av sig själv utan först när man har djup kunskap om sitt område, säger Eva Hoff och hänvisar den amerikanska forskaren Teresa Amabile. Man behöver också vara högt motiverad och ha förmågan att se förbi traditionella sätt att angripa problem.

Forskaren som skapade teorin om flow, Mihaly Csikszentmihalyi, menar att kreativa personer ofta förenar motsatta personlighetsdrag. De kan ha både stereotypt kvinnliga och stereotypt manliga egenskaper. De kan känna med andra. Men i nästa sekund kan de känslokallt avvisa andras åsikter.

– De behöver kunna växla mellan ytterligheter. Att ena stunden visa osäkerhet: ”nja jag vet inte”, för att i nästa vara bergsäker: ”det här kommer att gå” är nödvändigt i en kreativ process. Att alltid vara tvärsäker leder ingenstans. Men inte heller att bara lyssna på andra, säger Eva Hoff.

Osäker men kreativ
Ett gott självförtroende nämns ofta som en förutsättning för att vara nyskapande men Eva Hoff säger att det inte alls är nödvändigt.

– Jag har gjort undersökningar på barn. Vissa är självsäkra och kreativa. Men en del är osäkra på sig själva med ändå väldigt kreativa. Som nobelpristagare behöver man nog ha förmågan att tvivla men när det gäller ska man samtidigt kunna lita på sig själv och på att man är på rätt väg.

– Ännu viktigare än självförtroende är sannolikt motivation och engagemang. När man tvivlar kan det vara avgörande för att inte ge upp.

Djup kunskap det viktigaste

Posted in BMI

Musslors ögon kan ge mindre undervattenskameror

Posted on by

Ett internationellt forskarlag med bland annat Lunds universitet presenterar den 1 december en detaljerad studie av kammusslans ögon och syn. Rönen kan bana väg för utvecklingen av nya sensorer och bildapplikationer för undervattensbruk.

De flesta djur använder linser för att fokusera ljus på näthinnan. Vissa marina varelser som kammusslor, exempelvis pilgrimsmusslan (Pecten maximus), har istället utvecklat speglar för att fokusera ljus och kunna se.

Musslans ögon som ett optiskt teleskop
En kammussla har över 100 ögon och en syn som är helt anpassad till miljön de lever i. Enligt forskarna är kammusslornas synsystem uppbyggt på ett sätt som kraftigt påminner om hur optiska teleskop med inbyggda reflektorer fungerar, men på en mycket mindre skala.

I studien visar forskarna hur spegeln, som är belägen bakom näthinnan, är uppbyggd av nanometerstora guaninkristaller, ett ämne som för övrigt finns i fiskfjäll. Vidare konstaterar de att spegeln består av många lager.

Fakta Kammusslor

Kammusslor utmärks av rundade eller ovala skal, i regel med vinkelformade utskott, ”öron”, vid skalbucklan, den del av skalet varifrån skalet en gång började växa. Från skalbucklan utgår solfjädersformigt mer eller mindre tydliga åsar. De kan även förflytta sig genom att simma, de simmar genom att omväxlande hastigt öppna och sluta sina skal och vattenstrålen som bildas driver dem framåt. Foten är liten och mantelkanten är förtjockad och har oftast talrika ögon.

I Norden förekommer omkring 15 arter av kammusslor.
Källa: Wikipedia

Dessutom visar de med hjälp av olika mikroskopitekniker hur näthinnans två lager tar emot olika bilder. Ett lager fungerar bäst för bilder i periferin, ett för bilder i det centrala synfältet. Tillsammans gör de det möjligt för kammusslan att se skepnader och konturer med viss skärpa.

– Hela spegelkonstruktionen är anpassad till den miljö som kammusslor lever i. Deras syn är avsevärt bättre än synen hos andra musslor med andra typer av ögon, säger Gavin Taylor, postdoktor vid biologiska institutionen vid Lunds universitet och en av författarna till artikeln i Science.

Gavin Taylor, verksam vid den naturvetenskapliga fakulteten i Lund, har gjort studien tillsammans med forskare i Israel. Han menar att resultaten inom en snar framtid kan komma till praktisk användning.

Minikameror inom robotteknik
– Våra resultat kan bidra till att utveckla miniatyrkameror för undervattensbruk, säger han och fortsätter.

– Det finns ett växande intresse för miniatyrkameror inom robotteknik, inte minst för biomedicinsk användning. Jag tror inte det dröjer länge innan sådana applikationer hämtar inspiration från kammusslornas ögon.

Artikeln:
The image-forming mirror in the eye of the scallop, publicerades i Science den 1 december.

Kontakt:
Gavin Taylor, postdoktor (engelskspråkig), Biologiska institutionen, Lunds universitet, gavin.taylor@biol.lu.se, 070-960 66 17

Läs mer

Mindre socker i fodret kan rädda livet på hästen

Posted on by

Mer socker och stärkelse i fodret, liksom det sjukliga tillståndet insulinresistens, tycks öka risken för att vissa hästar ska utveckla fång, konstaterar Sanna Truelsen Lindåse i en avhandling från SLU. Hon har studerat ekvint metabolt syndrom, EMS, utifrån olika frågeställningar, och har dessutom tagit fram ett enkelt test för diagnos.

Ökar i hela världen
EMS är ett samlingsbegrepp för sjukliga tillstånd som ökar risken för att hästar ska drabbas av fång, ett smärtsamt inflammatoriskt tillstånd i hästens hov. I Sverige drabbas cirka tio hästar om dagen av fång och för många leder detta sjukdomstillstånd så småningom till avlivning. EMS kan betraktas som en välfärdssjukdom och förekomsten upplevs öka inte bara i Sverige utan i hela världen.

Obalans i hästens insulinreglering, det vill säga insulinresistens och hyperinsulinemi, liksom fetma, har beskrivits som huvudorsakerna till sjukdomskomplexet EMS. Hyperinsulinemi beskriver ett tillstånd av onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet. Hästar med insulinresistens får ofta hyperinsulinemi efter utfodring, då insulin utsöndras för att reglera blodsockernivåerna. Även om den exakta mekanismen för hur fång uppstår inte är känd, har man i tidigare studier visat att hyperinsulinemi är en faktor som kan få fång att utvecklas. En viktig åtgärd för insulinresistenta hästar är därmed att undvika att hyperinsulinemi uppstår efter utfodring.

– Kunskapen om relationen mellan de olika komponenterna som ingår i EMS har varit begränsad, liksom möjligheterna att diagnosticera hästar med EMS under fältmässiga förhållanden, säger Sanna Truelsen Lindåse.

Har

Läroplanen hindrar språkutveckling i samiska

Posted on by

Styrdokumenten för Sameskolan är så inkonsekventa, att de omöjliggör språkutveckling i samiska och svenska, menar språkforskarna Eva Lindgren och Kristina Belancic vid Umeå universitet.

– Kursplanerna för samiska och svenska är på ytan ganska lika men en djupanalys visar att synen på språken är fundamentalt olika. Svenska framstår som ett språk som ska kunna användas i många olika situationer för att argumentera, berätta, utveckla tänkandet, kritiskt granska och så vidare, medan synen på samiska fokuserar mer på att tala språket i kända sammanhang, säger Kristina Belancic.

Bättre förberedda på svenska
– Detta gör att barnen blir bättre förberedda för att ta till sig ny kunskap i andra skolämnen, till exempel samhällskunskap på svenska än på samiska. Läroplanen erbjuder alltså inte lika möjligheter för elever att utveckla det samiska och det svenska språket trots att det är ett av målen, säger Eva Lindgren.

– Vi hoppas att våra analyser kan hjälpa till att skapa en diskussion om vad det samiska språket ska användas till och hur man kan nå dit. Det är viktigt att tydliggöra att det är sameskolorna och det samiska samhället som bäst kan leda en sådan diskussion, i samråd med skolmyndigheter och skolpolitiker på alla nivåer.

I en artikel pekar Eva Lindgren och Kristina Belancic på tre saker som de tror skulle kunna leda till ökad funktionell tvåspråkighet:

  • Öka medvetenheten om språksituationen för de samiska språken såväl i samhället som bland beslutsfattare.
  • Revidera innehållet i läroplanen så att definitionen av funktionell tvåspråkighet blir tydlig och konsekvent och detta arbete måste ledas av sameskolorna/det samiska samhället.
  • Beakta den nya utredningen Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk som Jarmo Lainio just överlämnat till regeringen där man bland annat förordar att antalet timmar för minoritetsspråksundervisning ska öka i grund såväl som i gymnasieskolan.

De menar också att man bör utvidga sameskolan till att omfatta hela grund- och gymnasieskolan inte bara de sex första åren.

Artikeln:
Discourses of functional bilingualism in the Sami curriculum in Sweden,

Hund minskar risken att dö i hjärtsjukdom

Posted on by

En grupp svenska forskare har studerat sambandet mellan hundägande och hjärt-kärlhälsa hos över 3,4 miljoner tidigare hjärtfriska svenskar i åldern 40-80 år. Målet med studien var att undersöka om hundägares risk för hjärt- kärlsjukdom och död skiljer sig från personer utan hund.

Hund kan kompensera i ensamhushåll
Studien visar att hundägare hade lägre risk att dö av hjärtsjukdom eller andra orsaker under den tolv år långa uppföljningsperioden. I ensamhushåll noterades också lägre risk för hjärtinfarkt och stroke hos hundägarna.

– Ett mycket intressant fynd i vår studie var att resultaten var tydligast i ensamhushåll. Att vara ensamstående har tidigare rapporterats som en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom och det verkar som att en hund kanske kan neutralisera denna överrisk, säger Tove Fall, veterinär och docent i epidemiologi vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet som lett studien tillsammans med sin doktoranden Mwenya Mubanga.

Jakthund kan vara friskhetstecken
– Ett annat intressant fynd var att ägare till olika raser skiljde sig åt tydligt vad gällde hjärt-kärlhälsa, och vi observerade till exempel att ägare till hundar av olika jaktraser utmärkte sig som friskare.

Sverige har en viktig roll i registerforskning eftersom man till skillnad från många andra länder använder unika personnummer för all offentlig förvaltning. Register över befolkningen och hälsoregister hos Socialstyrelsen håller bra hög kvalitet och hög täckningsgrad.

Ägarregistrering av hundar hos Jordbruksverket är obligatoriskt sedan 2001, vilken vanligtvis sker när valparna undersöks och id-märks inför försäljning. Forskarna använde denna information från Jordbruksverkets och också Svenska Kennelklubbens register som länkades anonymt till befolknings- och hälsodata.

Oklart varför hundägare är friskare
– Den här sortens studier kan visa på samband mellan omgivningsfaktorer och sjukdomar i stora befolkningsgrupper. De kan dock inte ge svar på om och hur hundar faktiskt skyddar från hjärtsjukdom och förtida död. De associationer vi ser kan bero att hundar påverkar ägarens livsstil och välbefinnande positivt. Det kan också vara så att de personer som väljer att skaffa hund redan från början har lägre risk för hjärtkärlsjukdom exempelvis genom en aktiv livsstil, säger Tove Fall.

Forskarna bakom studien kommer från Uppsala universitet, Karolinska Institutet, Stanford University och Sveriges Lantbruksuniversitet, och har använt information från sju olika nationella register, inklusive Jordbruksverkets hundägarregister samt Svenska Kennelklubbens register för att studera kopplingen mellan hundägande och hjärt- kärlhälsa.

Artikel:
Dog ownership and the risk of cardiovascular disease and death – a nationwide cohort study, Mwenya Mubanga, Liisa Byberg, Christoph Nowak, Agneta Egenvall, Patrik K Magnusson, Erik Ingelsson, Tove Fall (2017), Scientific Reports.

Kontakt:
Tove Fall, docent, molekylär epidemiologi, institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, 070-221 58 59, tove.fall@medsci.uu.se

Läs mer