Frölunda Indians tar forskningen till hjälp

Posted on by

Erik Lignell kommer att vara så kallad samverkansdoktorand och studierna kommer att göras inom området matchanalys i ishockey. Samtidigt fortsätter han i Frölunda som analytiker och assisterande coach i Roger Rönnbergs ledarteam.

– Fokus kommer ligga på att analysera olika situationer som uppstår under en hockeymatch. Delar som går att studera är exempelvis hur spelaren åker och skjuter, hastighet liksom passningar. Detta för att öka förståelsen för vad som sker och hur det påverkar spelet. En ishockeymatch ger en enorm mängd information och i det flödet är det viktigt att kunna filtrera och sortera ut den information som är betydelsefull, säger Erik Lignell.

Den nuvarande rollen som videoanalytiker innebär konkret att han analyserar matcher och träningar med hjälp av video och statistik, ett arbete som görs ihop med kollegorna i coachteamet.

Grundat i evidensbaserad kunskap
– Jag tar tillsammans med övriga coacher fram videosekvenser som diskuteras och visas för spelarna, som ett led i att utveckla spelet. Förhoppningsvis kan mina doktorandstudier leda till en ökad kunskap om spelet, för att på så sätt kunna utveckla och optimera ishockeyn, säger Erik Lignell.

Vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap finns sedan tidigare en etablerad forskargrupp inom tränings- och matchanalys av lagidrotter. Det är den forskargruppen som nu utökas och alltså även kommer att inkludera studier inom ishockey.

Professor Claes Annerstedt, prefekt vid institutionen, ser samarbetet som mycket glädjande.

– Frölunda Indians, och i förlängningen hockeyn i allmänhet, får hjälp av universitetet att tillämpa vetenskap i praktiken och att i ökad utsträckning grunda sina träningar och matcher i evidensbaserad kunskap. Göteborgs universitet, å sin sida, får tillgång till en elitidrottsmiljö för studier av undervisning och lärande och där prestationsutveckling utgör fokus, säger han.

Triple-win-situation
– Detaljerade analyser genom såväl systematiserad GPS-kunskap som fysiologisk kunskap bidrar exempelvis till att utveckla träningsplaneringar och till bättre taktiska dispositioner.

Christian Lechtaler, hockeylagets klubbdirektör, tycker så här om samarbetet:

– Vi utvecklar vår personal och uppmuntrar individer som vill gå framåt. Samarbetet med Göteborgs universitet är ur vårt perspektiv positivt såväl för Frölunda som för Erik Lignell. En triple-win-situation.

Kontakt:
Claes Annerstedt, e-post: claes.annerstedt@ped.gu.se, tel: 073-987 63 74
Erik Lignell, e-post: erik.lignell@frolundaindians.com, tel: 073­-045 83 19
Christian Lechtaler, e-post: christian.lechtaler@frolundaindians.com, tel: 072-164 97 84

Läs mer

Muterad bakterie ökar risk för karies

Posted on by

Forskare vid Umeå universitet har för första gången kunnat koppla förekomsten av mutanter av kariesbakterien Streptococcus mutans och deras unika vidhäftningsmekanism till varför vissa barn har högre risk för karies. I en femårig studie, där saliv från ett stort antal barn analyserat och deras tandhälsa följts, har forskare konstaterat att högriskbarn har en mer virulent variant av kariesbakterien vars vidhäftningsmekanism gör den till en bättre överlevare. Resultaten, som kan leda till bättre sätt att identifiera högriskpatienter och behandla deras karies, presenteras nu i tidskriften EBioMedicine.

Överlever i munnen
– Karies är ett livsstilstillstånd som oftast orsakas av ät- och munhygienvanor som leder till ett surt pH, vilket skadar tandemaljen och gynnar förekomsten av syreproducerande bakterier såsom S. mutans. Detta samband stämmer för ungefär de fyra av fem individer, som har en liten-till-måttlig risk att utveckla tandsjukdomen. Men vissa barn har en särskilt hög risk att utveckla karies, vilket vi nu visar beror på att de bär på särskilt sjukdomsframkallande varianter av S. mutans som antagligen betingar karies oberoende av livsstil. Varianterna har unika protein som gör kariesbakterierna bättre på att överleva i munnens antibakteriella saliv, säger Nicklas Strömberg, som är professor vid Institutionen för odontologi, övertandläkare vid Västerbottens läns landsting och sisteförfattare av artikeln.

Vart femte barn
Vart femte barn i Sverige är en så kallad högriskindivid vad gäller risken att drabbas av tandsjukdomen karies. Högriskbarnen svarar inte på traditionell kariesprevention eller behandling och för gruppen kan inte heller livsstilmarkörer förutsäga risk för karies. Kronisk kariesinfektion och tandförlust är dessutom också en riskfaktor för systemiska sjukdomar som exempelvis hjärtkärlsjukdom.

I artikeln Streptococcus mutans adhesin biotypes that match and predict individual caries development beskrivs hur upp till hälften av högriskbarnen betingas av högvirulenta typer av S. mutans och att dessa varianter även kan utgöra en framtida förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom och andra systemiska sjukdomar. De högvirulenta S. mutans-varianterna skiljer sig också i sin bindningsförmåga, vilket forskarna genom biokemiska studier kunnat koppla till förekomsten av vidhäftningsproteinerna SpaP och Cnm och deras bindning till saliv och salivproteinet DMBT1. Forskarna har kunnat visa att ju större denna bindning är desto högre är kariesutvecklingen över 5 års tid.

– Vetskapen om de identifierade bakterietyperna och hur de initierar kariessjukdom skulle kunna användas för att förbättra den individualiserade tandvården. Förekomsten av bakterietyperna skulle kunna användas som markörer för att tidigt identifiera riskindivider. Dessutom skulle deras vidhäftningsproteiner kunna utgöra nya potentiella måltavlor för behandling, säger Nicklas Strömberg.

Salivprov
I den aktuella studien har en forskargrupp under ledning av Nicklas Strömberg följt 452 barn i Västerbotten över 5 års tid (vid åldrarna 12 och 17 år). Genom analyser av salivprov och isolerade bakteriestammar grupperades barnen i olika riskgrupper baserat på vilken genetisk typ av kariesbakterien de bar på. Tillsammans med kollegor vid institutionerna för Kemi och Medicinsk kemi och biofysik analyserades det insamlade materialet och forskarna kunde vid en femårsuppföljning se hur kariessjukdom utvecklats i de olika riskgrupperna.

– I ett annat arbete under publicering visar vi att andra högriskbarn har genetiska defekter i sitt salivfäste för bakterier och på så sätt liknar karies så kallade autoimmuna sjukdomar. Men det är viktigt att betona att karies i de flesta fall fortfarande orsakas av ät- och munhygienvanor, säger Nicklas Strömberg.

Karies är den vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige och i världen. Tandvårdskostnader, inklusive kostnader för kariesbehandling, utgör 5 % av de totala vårdrelaterade kostnaderna i världen. Karies är också den vanligaste orsaken till omgörningar av tandfyllningar, kronor och broar.

Artikel: EBioMedicine, artikel: Streptococcus Mutans Adhesin Biotypes that Match and Predict Individual Caries Development. Författare: Anders Esberg, Nongfei Sheng, Lena Mårell, Rolf Claesson, Karina Persson, Thomas Borén och Nicklas Strömberg. DOI: 10.1016/j.ebiom.2017.09.027.

Kontakt: Nicklas Strömberg, Institutionen för odontologi, Umeå universitet. Tel

Den moderna människan äldre än vi trott

Posted on by

Ytterligare en viktig pusselbit i människans historieskrivning ägde rum i södra Afrika visar en DNA-analys av förhistoriska människor från området KwaZulu-Natal, som letts av forskare från Uppsala universitet, tillsammans med kollegor från Sydafrika. Studien publiceras i tidskriften Science.

Forskarteamet från Uppsala, Johannesburg och Witwatersrand universiteten sekvenserade genomet av sju individer som levde i södra Afrika för mellan 2 300 och 300 år sedan. De tre äldsta individerna, som levde mellan 2 300 och 1 800 år sedan, var genetiskt relaterade till ättlingar till sydliga Khoe-San-grupper, medan de fyra yngre, som levde för mellan 500 och 300 år sedan, var besläktade med dagens bantutalande grupper i Sydafrika.

Befolkningsutveckling
– Studien illustrerar den befolkningsutveckling som ägt rum i södra Afrika, säger en av förstaförfattarna, Carina Schlebusch, som är populationsgenetiker vid Uppsala universitet.

Forskarnas beräkningar visade att den moderna människan utvecklades för mer än 260 000 och 350 000 år sedan baserat på det kompletta genomet från en stenålderspojke från Ballito Bay på Sydafrikas östkust.

– Detta betyder att den moderna människan uppstod tidigare än vad man tidigare trott, säger professor Mattias Jakobsson, som lett studien tillsammans med stenåldersarkeologen Marlize Lombard vid universitetet i Johannesburg.

Flera människoarter samtidigt
Kartläggningen av fossil från östra Afrika (f a Omo och Herto) har ofta använts för att datera den moderna människans ankomst till för 180 000 år sedan. Den nya dateringen sammanfaller med fossil från arkaiska människor som levde i Afrika för 300,000 år sedan, till exempel fossilen från Florisbad och Hoedjiespunt, liksom med den nyligen beskriva nya arten Homo naledi från södra Afrika. Det förefaller alltså som att det fanns

Posted in BMI

Fredade områden funkar för hummern

Posted on by

– Beståndet av hummer i svenska vatten bedöms vara svagt och humrarna behöver få en möjlighet att öka både i antal och i storlek. De nya fiskereglerna som införts av Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är en bevarande åtgärd för hela beståndet med syftet att hummern ska kunna återhämta sig, säger Andreas Wikström, miljöanalytiker vid institutionen för akvatisk resurser på SLU (SLU Aqua).

Hummerfiske – regler för 2017
De nya reglerna från HaV (Havs- och vattenmyndigheten) för fiske efter hummer fokuserar på att begränsa fritidsfisket, eftersom detta fiske är både redskapsmässigt och fångsmässigt dominerande. Men även det yrkesmässiga fisket regleras nu hårdare. Läs mer om de nya reglerna för hummerfiske på HaV:s webbplats

Tidigare studier av fredade fiskefria områden visar att mängden hummer ökar när fisket begränsas. SLU Aqua kommer att delta i arbetet med att utvärdera effekterna av de nya fiskereglerna. Då kommer man bland annat att använda fångstdata från fritidsfiskare och data insamlad i hummerfredningsområdet Kåvra utanför Brofjorden i Bohuslän. Kåvra har varit fredat för hummerfiske i nästan 30 år, vilket ger helt unika möjligheter att studera långtidseffekter av fredning av hummer.

Under augusti genomförde SLU Aquas havsfiskelaboratorium ett omfattande provfiske i Kåvra och i två närliggande områden: Stora Kornö och Långö. De närliggande kustområdena fungerar som referenser där det normalt bedrivs fiske efter hummer under tillåten hummersäsong.

– Våra preliminära resultat visar på klara skillnader i hummerförekomst mellan Kåvra och i de närliggande fiskevatten för hummer. Resultaten visar initialt på både större täthet av hummer och större individstorlek, vilket är i linje med tidigare resultat från fiskefria områden i Skagerrak. Vidare bearbetning av materialet kommer att ske under hösten, säger Andreas Wikström.

Humrarna märks med gröna Floy Anchor Tags med individuella nummer och släpps tillbaka där de fångades. Foto: Baldvin Thorvaldsson

Hör av dig om du hittar en märkt hummer
Under provfisket märktes samtliga humrar med individuella nummer med så kallade Floy Anchor Tags. Återfångande humrar kommer på så sätt att ge kunskap om hur humrarna växer, rör sig och också om så kallade spilleffekter. Spilleffekter innebär att humrar flyttar ut från fiskefria områden till andra områden och därmed kommer fisket till gagn.

– Återfångad hummer kommer att ge oss värdefull information som kan bidra till en bättre förvaltning. Därför uppmanar SLU Aquas havsfiskelaboratorium alla hummerfiskare som fångar en märkt hummer att kontakta oss, säger Andreas Wikström.

Kontakt:
Andreas Wikström,