Stabil men långsam etablering för flykting- och anhöriginvandrade

Den första kontakten med en arbetsgivare är ett viktigt steg i invandrades etablering på arbetsmarknaden. Processen tar lång tid för många och mönstren har varit påtagligt stabila under de senaste 25 åren, visar en ny IFAU-rapport.

Rapportförfattarna studerar flykting- och anhöriginvandrare som kommit till Sverige under åren 1990–2014. De första åren efter uppehållstillståndet ökar andelen sysselsatta och förvärvsinkomsterna stiger. Efter fem år har cirka 70 procent av de invandrade haft någon form av förvärvsinkomst under åtminstone ett år. Männen börjar arbeta betydligt snabbare och har högre inkomster än kvinnorna.

Första kontakten viktig
De allra första arbetsgivarkontakterna är en väg till en mer stabil anställning. Små företag med låga inkomster är viktiga inkörsportar. Företag i hotell- och restaurangbranschen samt städbranschen är relativt vanliga arbetsgivare bland både kvinnor och män. Kvinnor arbetar oftare inom vård och omsorg och män tar relativt sett oftare steget in via tillverkningsindustrin eller transportbranschen. Servicenäringar har blivit en allt viktigare väg under den studerade tiden.

Lägre lön
En fastare etablering på arbetsmarknaden tar längre tid. Ungefär fem år efter uppehållstillståndet har hälften av invandrarna etablerat sig, i betydelsen att de har motsvarande hälften av medianinkomsten hos en 45-åring. Efter 15 år har 80 procent fullbordat inträdet. Sysselsättningsgraden och arbetsinkomsterna är dock betydligt lägre än de inföddas.

– Etableringstakten är förvånande stabil, säger Anders Forslund, som är en av rapportförfattarna. På lite längre sikt ser vi inga tydliga spår av konjunkturen och antalet personer som kommit ett visst år. Med tanke på det nuvarande läget då många är på väg in kan stabiliteten kanske tolkas positivt, men nivåerna är relativt låga. För många tar det lång tid att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Data och metod
Rapporten bygger på registerbaserad statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och Arbetsförmedlingen. Urvalet innehåller mer än 500 000 individer i åldrarna 16–64 år. Den grupp som studeras mest utförligt är personer som fick uppehållstillstånd under åren 1990–2014 och som då var 20–50 år gamla.

Rapport
IFAU-rapport 2017:14 ”Flykting- och anhöriginvandrades etablering på den svenska arbetsmarknaden” är skriven av Anders Forslund, Linus Liljeberg och Olof Åslund, samtliga vid IFAU.

Kontakt
Olof Åslund, tel 018-471 70 89, e-post olof.aslund@ifau.uu.se, eller Anders Forslund, tel 018-471 70 76, e-post anders.forslund@ifau.uu.se

Läs mer

Syrgas inte nödvändigt vid hjärtinfarkt

Studien omfattar 6 629 patienter med misstänkt hjärtinfarkt på 35 svenska sjukhus som slumpvis har behandlats med eller utan syrgas. Resultaten visar att behandlingen inte är skadlig, men att syrgas inte heller ökar möjligheten till överlevnad eller påverkar risken för nya infarkter.

Sedan lång tid tillbaka har patienter med misstänkt hjärtinfarkt fått syrgasbehandling, trots att det inte funnits något vetenskapligt stöd för detta.

Ändrar rekommendationer
Johan Herlitz, kardiolog och professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås, är en av de ansvariga forskarna:

– Studien kommer sannolikt att påverka vårdrekommendationerna världen över. Det finns inte längre någon anledning att rutinmässigt fortsätta med syrgasbehandling vid hjärtinfarkt. Men det här betyder inte att syrgas helt kommer att försvinna, för om patienten har låg syresättning av blodet kan det behövas i alla fall.

Flera lärosäten involverade
Forskningen, som bedrivits av forskare vid ett flertal lärosäten, har finansierats av Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning.

– Jag har en långvarig relation med Hjärt-lungfonden och det känns lite häftigt att Högskolan i Borås får delfinansiering för en studie, där hela Sveriges hjärtsjukvård är involverad, säger Johan Herlitz.

Studien har publicerats i den prestigefyllda tidskriften The New England Journal of Medicine (NEJM). Försteförfattare är Robin Hofmann, biträdande överläkare och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet.

Artikel: Oxygen Therapy in Suspected Acute Myocardial Infarction

Kontakt: Johan Herlitz, epost johan.herlitz@hb.se, tel 0734-612002

Läs mer

Posted in BMI

Genterapi mot viktökning och insulinresistens hos möss

– Genom att öka BMP4 så kan vi öka förbränningen, men detta ser vi bara hos initialt smala möss. Tjocka möss visade sig ha en BMP4-resistens, vilket också är ett viktigt fynd, säger Jenny Hoffmann, försteförfattare till artikeln och verksam vid Lundberglaboratoriet för Diabetesforskning.

Hon är nyligen disputerad i medicin med en avhandling fokuserad på just BMP4, Bone Morphogenetic Protein 4, och hur det reglerar vitt, beige och brunt fett i kroppen. Vita fettceller lagrar och frisätter fett, bruna fettceller förbränner fett och producerar värme och beigea fettceller, som finns i vit fettvävnad, kan börja förbränna fett vid aktivering. BMP4 har viktiga funktioner under fosterutvecklingen men har visat sig ha en särskilt viktig roll i fettcellsutvecklingen.

Smala möss fick metabolt aktivt vitt fett
I en av delstudierna användes celler från humana fettbiopsier och i de två andra användes vuxna möss som fick BMP4-genterapi. I den nu aktuella studien gavs försöksdjuren en fetare och därmed mer energirik kost, samtidigt som de injicerades med ett ofarligt virus som bär på BMP4, sätter sig i levern och därifrån sprider sig.

– I möss som är smala från början ser vi att det vita fettet blir mer beige och metabolt aktivt medan det bruna fettet går mot att bli mer vitt. Det uppstår alltså en negativ effekt på det bruna fettet och en positiv på det vita, men det positiva överväger och mössen mår bättre. De är skyddade mot viktuppgång och får inte insulinresistens, en markör för risk för typ 2-diabetes, säger Jenny Hoffmann.

Möss som var tjocka från början reagerade annorlunda. Genterapi med BMP4 gav inget skydd mot viktökning men skyddade mot insulinresistens vid ökat energiintag. De feta djuren, som visade sig ha högre nivåer av eget BMP4-protein, hade också höga nivåer av så kallade antagonister som förhindrade BMP4-signaleringen i fettet. De var med andra ord resistenta mot effekterna av BMP4.

Terapeutiska möjligheter
Fettväven är viktig som lagringsplats för energiöverskott. Det som först expanderar är underhudsfettet, sedan börjar fett lagras på mindre hälsosamma ställen – i buken, levern och musklerna. Att ringa in BMP4-proteinets inverkan är enligt Jenny Hoffmann ett led i kampen mot typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och annan ohälsa med kopplingar till fetma.

– Det här är grundforskning, betonar hon, men en ökad förståelse av BMP4-signalering i fett kan leda till nya terapeutiska möjligheter vid fetma och typ 2-diabetes.

Artikeln i Cell report: BMP4 Gene Therapy in Mature Mice Reduces BAT Activation but Protects from Obesity by Browning Subcutaneous Adipose Tissue

Avhandlingen: BMP4 Gene Therapy in Mature Mice Reduces BAT Activation but Protects from ObesiBone Morphogenetic Protein 4 regulates white, beige and brown adipose tissuety by Browning Subcutaneous Adipose Tissue

Kontakt: Jenny Hoffmann 0709

Posted in BMI

Orimliga mängder avfall

Europa går varje år miste om drygt 600 miljoner ton avfall som skulle kunna materialåtervinnas eller återanvändas. För att komma åt detta avfall samt minimera uppkomsten av nytt avfall antog EU för två år sedan ett ekonomiskt paket om cirkulär ekonomi som innebär att värdet av de produkter och det material som produceras ska bibehållas så länge som möjligt. Förenklat: avfall- och resursanvändningen ska minimeras och materialåtervinningen ska maximeras.

Mer avfall i framtiden
För att implementera den cirkulära ekonomin inom EU krävs insatser i den så kallade avfallstrappan – en modell över hur EU:s medlemsländer ska hantera och förhålla sig till det avfall som produceras i respektive land. Trappan är uppdelad i fem steg där man ständigt ska sträva uppåt för att undvika deponi.

Avfallstrappan