Category Archives: Bantning

Cellterapi testas på barn och unga med diabetes typ 1

Posted on by

Arm på vit knapp, eller sensor. Hand som håller i mobiltelefon

Barn och unga med typ 1-diabetes ska i en studie testa en – enligt forskarna lovande – cellterapi med stamceller. Förhoppningen är att behandlingen ska bidra till bibehållen egen insulinproduktion i flera år.

Vid typ 1-diabetes förstörs de insulinproducerande cellerna i ett immunangrepp. Forskningsstudier har visat att så kallat mesenkymala stamceller, från navelsträngar, kan bevara insulinproduktionen hos vuxna i åtminstone upp till tre år.

Stamcellerna kan bilda olika typer av bindvävsceller och har visat sig ha en unik förmåga att dämpa immunangrepp. De har tidigare prövats i en rad studier, även på barn, bland annat i syfte att förhindra organavstötning efter en transplantation.

Lovande behandling, enligt forskarna

Barn och ungdomar med diabetes typ 1 ska nu testa cellterapi med dessa stamceller.

– Första fasen av studien med behandling vid nydebuterad typ 1-diabetes hos barn och ungdomar inleddes i fjol och har förlöpt väldigt väl. Samtliga behandlade mår bra. Nu i november inleder vi därför nästa fas med studier av behandlingseffekt i åldersgruppen 12–21 år, säger Per-Ola Carlsson, läkare vid Akademiska sjukhuset och professor i diabetessjukdomar vid Uppsala universitet.

Målgruppen för cellterapin är barn och ungdomar som har fått typ 1-diabetes de senaste sex månaderna. Totalt kommer 60 patienter inkluderas där hälften får cellterapi och hälften får placebo.

– Vår förhoppning är att effekten på unga under 18 år ska bli lika god som på vuxna och bidra till bibehållen egen insulinproduktion flera år efter behandlingen, säger Per-Ola Carlsson.

Cellterapi har många fördelar

Överlag har cellterapi en stor potential, säger Per-Ola Carlsson.

– Genom användande av celler fås sammansatta effekter, eftersom cellerna genom en kombination av utsöndrade ämnen kan ha flera samtidiga verkningsmekanismer. Cellterapiläkemedel är också högintressanta genom att de ofta har en inneboende kapacitet att söka sig till sjuk, inflammerad vävnad.

Kontakt:

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetessjukdomar, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet
per-ola.carlsson@mcb.uu.se

Inlägget Cellterapi testas på barn och unga med diabetes typ 1 dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Äldre med demens har mindre nytta av hjälpmedel i hemmet

Posted on by

Personer med en demensdiagnos har mindre nytta av hjälpmedel som ska underlätta boende i hemmet. De upplever också oro, otrygghet och ett sämre bemötande av hemtjänstpersonal, enligt en ny studie.

Människor i Sverige lever allt längre och fler drabbas av demens. Många med en demenssjukdom vill bo kvar i sina hem, något som är möjligt tack vare hemtjänst och olika hjälpmedel.

För att underlätta tillvaron för äldre som bor hemma finns till exempel hjälpmedel för minnesstöd, hörapparater, kommunikationstavlor, talboksspelare, spisvakter, toalettförhöjare, rullstolar och rullatorer.

I en ny studie har forskare jämfört val, användning och nyttan av hjälpmedel för äldre – med och utan demens.

– Vi har också undersökt sambanden mellan användning av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare och deras upplevelser av hemtjänsten, ensamhet och trygghet, säger forskaren Johan Borg vid Högskolan Dalarna.

Upplever mer otrygghet

Studien visar att hemtjänstbrukare med demens var mindre delaktiga i valet av hjälpmedel och hade mindre nytta av dem. Användare av hjälpmedel oavsett demensdiagnos var mer besvärade av ängslan, oro, ångest och ensamhet.

De kände sig mer otrygga att bo hemma med stöd av hemtjänsten och upplevde i större utsträckning att personalen inte tog hänsyn till deras åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras. De upplevde också att de blev sämre bemötta.

– Det är viktigt att öka äldre personers delaktighet i val av hjälpmedel för att öka nyttan med dem. Det är också viktigt att undersöka hur man kan dämpa deras oro och minska upplevd ensamhet. Hemtjänsten behöver säkerställa att de tar hänsyn till hjälpmedelsanvändares åsikter och önskemål i samma utsträckning som andra hemtjänstbrukares samt bemöter alla på ett likvärdigt sätt, säger Johan Borg.

Risken för olyckor ökar

Resultaten väcker farhågor om att behoven av hjälpmedel bland hemtjänstbrukare med demens inte är tillräckligt tillgodosedda, framför allt vad gäller syn och förflyttning.

– Eftersom demenssjukdom ökar risken för att äldre personer faller och skadar sig i hemmet är det betydelsefullt att de har de hjälpmedel de behöver för att se bra och röra sig säkert, säger Johan Borg.

Resultaten pekar också på att mer hänsyn bör tas till personliga behov när hemtjänst och hjälpmedel utreds, och även vid utförandet av hemtjänst till personer med hjälpmedel.

Så gjordes studien

Forskarna har analyserat data från Socialstyrelsens rikstäckande enkätundersökning av äldre personers uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten från 2017.

Totalt analyserades data från 89 811 personer som är 65 år eller äldre. Patientregistret och läkemedelsregistret använder för att identifiera hemtjänstbrukare med demens.

Bland hemtjänstbrukarna i studien hade 8,9 procent demens och 88,2 procent använde minst ett förskrivet hjälpmedel.

Vetenskaplig studie:

Experiences of Assistive Products and Home Care among Older Clients with and without Dementia in Sweden, International Journal of Environmental Research and Public Health.

Kontakt:

Johan Borg, universitetslektor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna,
jog@du.se

Inlägget Äldre med demens har mindre nytta av hjälpmedel i hemmet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

”Det var bättre förr” – så använder radikalhögern nostalgi

Posted on by

Svartvitt fotografi från 1950-talet. Två kvinnor torkar disk i ett fattigt hem med vedspis. I förgrunden syns en liten pojke som tittar mot kameran.

Idén om att “det var bättre förr” och att nutiden präglas av förfall och katastrof är inte ovanlig i politiken. Radikala högerpartier kombinerar ofta sådan nostalgi med idéer om vem som verkligen ska anses tillhöra “folket”, visar forskare i en ny studie.

Forskare från Stockholms och Göteborgs universitet har undersökt hur nostalgi används inom politiken i Sverige och internationellt. Närmare bestämt handlar det om hur populister och radikalhöger använder så kallad nationalistisk nostalgi.

Forskarna har studerat politiska kampanjer i bland annat Storbritannien, Polen, Nederländerna, Libanon, USA och Sverige. I Sverige har de dessutom analyserat parti- och principprogram och artiklar från partitidningar.

Då – en gyllene tidsålder

”Det var bättre förr” är idén som kännetecknar nationalistisk nostalgi, enligt forskarna. Nostalgikerna blickar tillbaka på en tid, ett slags gyllene guldålder, som de föreställer sig var bättre att leva i.

Enligt samma tankegångar har samhället blivit sämre och ”något viktigt har gått förlorat”. Det som upplevs som förlorat kan vara välfärd, trygghet, säkerhet, identitet eller möjligheter. Vad politikerna fokuserar på varierar beroende på land, parti och politisk inriktning.

– Bland dagens radikala högerpartier hänger nostalgi ofta samman med idén om dekadens, att nationen har förfallit, främst på grund av utomeuropeisk invandring, och att omedelbar politisk handling behövs för att undvika en annalkande katastrof, säger Jens Rydgren, professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Idén om ”folket” är central

I Sverige är det ofta tiden för folkhemmets uppbyggnad som idealiseras. Trots att folkhemmet var ett socialdemokratiskt projekt menar forskarna att perioden blir attraktiv för radikalhögern för att den omfattar idén om ett folk och om en svensk identitet.

Det som särskiljer högerpopulisters och radikalhögerns nostalgi från andras nostalgi är just tankarna om vilka som utgör folket, så kallad etnisk nationalism.

– Etnisk nationalism är just att man förstår nationen som bestående av delade komponenter. Folket delar historia och ursprung, kanske också religion och språk, säger Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Nostalgi används för att utesluta vissa

Att använda nostalgi för att överdriva likheterna i en befolkning kan vara exkluderande och polariserande, enligt forskarna.

– Det blir en fara om den här likheten används mot andra grupper, vilket sker idag. Nostalgin bidrar till att formulera en retorik som riktar sig mot migranter, att de inte ska vara här egentligen, att de tar resurser från välfärdsstaten och begår brott. Den bidrar till bitterhet och motsättningar i nuet, säger Gabriella Elgenius.

Den nostalgiska retoriken är också missvisande på andra sätt, menar hon.

– Den erbjuder en enklare problemformulering i stället för att adressera de riktiga samhällsproblemen, som socioekonomisk ojämlikhet.

Kontakt:

Gabriella Elgenius, professor i sociologi vid Göteborgs universitet
gabriella.elgenius@gu.se

Vetenskaplig artikel:

Nationalism and the Politics of Nostalgia (Gabriella Elgenius och Jens Rydgren), Sociological Forum.

Bild av Erik Liljeroth, ur Nordiska museets digitala samlingar, licens CC BY-NC-ND 4.0.

Inlägget ”Det var bättre förr” – så använder radikalhögern nostalgi dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Antikroppar biter sämre på ny omikronvariant

Posted on by

Forskare sitter på jobbet, med munskydd och vita skyddskläder, och tittar på provrör med blod i.

Fler kan få covid-19 i vinter. Orsak: En ny omikronvariant som inte påverkas så mycket av antikroppar.

Antikroppar i blodet biter relativt dåligt på coronavirusvarianten BA.2.75.2, som är en ny undervariant av omikron. Det visar en ny studie från Karolinska institutet.

En sjättedel så effektiva

Jämfört med den omikronvariant som dominerar nu tycks antikropparna bara vara en sjättedel så effektiva vad gäller undervarianten.

Det framgår av en studie gjord på 75 slumpvis utvalda blodgivare i Stockholm.

Undervarianten är också motståndskraftig mot flera antivirala läkemedel som används för att behandla personer med hög risk för allvarlig covid-19.

Fler kan insjukna i vinter

BA.2.75.2 är en muterad version av en annan omikronvariant. Sedan den upptäcktes tidigare i höstas har den spridit sig till flera länder men representerar än så länge fortfarande en minoritet av registrerade fall.

– Vi vet nu att detta bara är en flera nya varianter med liknande mutationer som sannolikt kommer att dominera inom en snar framtid. Det innebär att vi kan förvänta oss att antalet infektioner kommer att öka i vinter, säger Ben Murrell vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet.

Oklart hur mycket vaccinen hjälper

Om det i så fall leder till fler sjukhusinläggningar är än så länge oklart. De vaccin som finns nu har generellt haft en skyddande effekt mot svår sjukdom vid omikroninfektion. Men det saknas fortfarande data på hur bra de uppdaterade covidvaccinen skyddar mot de allra senaste varianterna.

– Vi förväntar oss att de kommer att hjälpa till, men vi vet inte med hur mycket, säger Ben Murrell.

Vetenskaplig artikel:

Omicron sublineage BA.2.75.2 exhibits extensive escape from neutralising antibodies (Daniel J. Sheward, Changil Kim, Julian Fischbach, Kenta Sato, Sandra Muschiol, Roy A. Ehling, Niklas K. Björkström, Gunilla B. Karlsson Hedestam, Sai T. Reddy, Jan Albert, Thomas P. Peacock och Ben Murrell), The Lancet Infectious Diseases.

Kontakt:

Ben Murrell, biträdande lektor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet
benjamin.murrell@ki.se

Inlägget Antikroppar biter sämre på ny omikronvariant dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Växthusgaser från smält permafrost släpps ut i sjöar

Posted on by

Högt berg, vatten och växtlighet, sommartid, röd växtlighet i förgrunden

Grundvatten från smältande permafrost kan forsla växthusgaser till sjöar och spä på klimatförändringarna. Och mängderna kommer att öka, enligt forskare.

Permafrost är den jord som förblir frusen året runt på olika delar av planeten, till exempel i Arktis och Antarktis, samt på höga berg och högplatåer. Den aktuella studien fokuserar på arktiska sjöar i den så kallade sporadiska permafrostregionen i norra Sverige.

I detta område är mellan 10 och 50 procent av marken permanent frusen. Medeltemperaturen i området har stigit avsevärt under de senaste åren och ligger nu över noll grader Celsius. Det gör att permafrosten med sitt organiska material, rikt på kol och växthusgaser, tinar.

Grundvattnet forslar sedan dessa växthusgaser till närliggande sjöar. Där, i sjöarna, släpps gaserna ut och hamnar i atmosfären.

Vit roddbåt med två personer i, på sjö. Berg i bakgrunden,

Bild: David Seekell

Ny kunskap om flödet under jord

Hittills har forskarna inte vetat så mycket om betydelsen av den här processen, men en ny studie från universiteten i Umeå, Barcelona och Linköping kastar mer ljus över det som händer i jord och vatten.

Studien visar bland annat att inflödet av metangas via grundvattnet till sjöarna är mer intensivt på sommaren än på hösten. Det beror på den större mängden vatten som cirkulerar i underjorden.

De högre temperaturerna på sommaren gynnar också metanproduktionen i underjorden och berikar därför gasinnehållet i det grundvatten som leds till sjöarna.

Ökande mängd växthusgaser

– Klimatförändringarna och den accelererande smältningen av permafrosten kommer att öka mängden växthusgaser som kan transporteras till sjöarna via grundvattnet, säger Carolina Olid, docent vid universitetet i Barcelona.

– Den ökade nederbörden, upp till 40 procent i Arktis under det kommande decenniet, kommer också att öka grundvattenflödet och därmed utsläppen av metan till sjöarna.

Kvicksilver läcker också ut

Permafrostsmältningen orsakar dessutom inte bara större utsläpp av växthusgaser utan även utsläpp av sådant som kvicksilver. Det kan få skadliga effekter på livet i och omkring sjöarna.

Mycket är oklart inför framtiden

Det är fortfarande svårt att avgöra var på planeten som permafrostsmältningen blir störst, eller sker snabbast. I vissa områden kommer sjöar att torka ut eftersom vattnet rinner ut genom de utlopp eller nya kanaler som har bildats till följd av smältningen. I andra fall kommer sjöarna att utvidga sina gränser i takt med avsmältningen och nya sjöar uppstår.

Att föra in grundvattenutsläpp till sjöar i olika klimatmodeller kommer att förbättra förutsägelserna inför framtiden, enligt forskarna.

– Det kommer att göra det möjligt för oss att bedöma sjöarnas verkliga roll i kolcykeln och om de verkligen fungerar som källor eller som möjliga reservoarer för växthusgaser. Denna information är en nyckel till att kunna utveckla lämpliga bevarandeåtgärder för att mildra klimatförändringarna, säger Carolina Olid.

Vetenskaplig artikel:

Groundwater discharge as a driver of methane emissions from Arctic lakes (Olid, C., Rodellas, V., Rocher-Ros, G., Garcia-Orellana, J., Diego-Feliu, M. Alorda-Kleinglass, A., Bastviken, D., Karlsson, J. G.), Nature Communications.

Kontakt:

Carolina Olid, Department of Earth and Ocean Dynamics, Universitat de Barcelona, Spanien
carolina.olid@ub.edu

Inlägget Växthusgaser från smält permafrost släpps ut i sjöar dök först upp på forskning.se.

Läs mer