Hur kan viktiga kulturmiljöer bevaras när stora byggprojekt förändrar städers utseende? En avhandling har tittat på Göteborg och Mumbai, som valde olika strategier när grävmaskinerna rullade in i städerna.
Stora byggprojekt i gamla städer innebär ofta omvälvande ingrepp i livsmiljön för invånarna. Infrastrukturprojekt i historiska stadsmiljöer gör ofta att byggnader, gator och parker försvinner eller förändras.
I takt med att allt fler människor bosätter sig i städer måste därför två viktiga mål hanteras, nämligen framtidens behov av hållbara transporter och bevarande av kulturarvet.
I en avhandling har forskaren Maitri Dore undersökt hur två stora infrastrukturprojekt – tågtunneln Västlänken i Göteborg och tunnelbanan Mumbai Metro i Indien – har tacklat förluster av kulturmiljöer.
Minimera skador eller kompensera för förluster
Båda projekten har stor påverkan på stadsmiljön, men strategin för att hantera kulturarvet ser olika ut.
– I Mumbai vill de ansvariga minimera fysisk och visuell skada på kulturmiljön. I Göteborg har man också det synsättet men försöker dessutom kompensera byggprojektets ingrepp genom att tillföra nya kulturvärden till stadsmiljön genom att sätta upp informationsskyltar eller visa objekt som relaterar till platsens historia, säger Maitri Dore vid Göteborgs universitet.
Vid bygget av Västlänken har man bland annat funnit många gamla båtar som legat gömda i lerlagren. Vid tunnelarbetena vid Skansen Lejonet påträffades rester av en gammal försvarsanläggning. Genom att dokumentera och visa upp dessa fynd bidrar byggprojektet till kulturarvet med ny kunskap.
Fokus på att bevara naturvärden
Lagstiftarnas fokus i Sverige har tidigare inte legat på att kompensera kulturarvet vid nybyggen. Istället har lagar och policys syftat till att minimera och kompensera för förluster av naturvärden som biologisk mångfald och luftkvalitet.
Att skydda kulturella eller historiska värden, kopplade till upplevelsen av en plats, har ansetts svårt eftersom de ses som oersättliga.
– I praktiken finns det knappast några prejudikat för kompensation av kulturarv som går förlorat. Därför var det intressant att undersöka två stora infrastrukturprojekt som påverkar officiellt utpekade historiska miljöer, som till exempel stadsdelen Haga i Göteborg, säger Maitri Dore.
Tydliga skillnader i Göteborg och Mumbai
Skillnaden mellan projektens sätt att skydda kulturarvet är tydlig. I tunnelbanebygget i Mumbai vill ansvariga bevara kulturmiljön så långt som möjligt. Till exempel planeras en tågstation att byggas utan tak för att resenärerna ska kunna se den gamla, omgivande miljön.
Under bygget av Västlänken i Göteborg planerades flera satsningar för att kompensera för förluster i kulturmiljön. Skyltar ska sättas upp och ny design knyter an till verksamheter som historiskt har funnits på platsen. Arkeologiska lämningar som grävts fram under bygget ställs även ut. Syftet med åtgärderna är att skapa nya kvaliteter i stadsrummet.
– Skillnaden i angreppssätt kan bero på att kompensationen hade skrivits in som ett krav från myndigheterna för att bygget av Västlänken skulle tillåtas. Bygget av tunneln har blivit ett tillfälle att lyfta kulturarvet på olika sätt och Göteborgs stad involverades i det. I Mumbai har kulturarvsfrågan däremot förekommit mer på ett rådgivande plan, säger Maitri Dore.
Förutsättningar styr hantering av kulturarv
Hon menar att båda metoderna – kompensation och bevarande – är resultatet av tunga förhandlingar vid planeringen av infrastrukturprojekten. Maitri Dore lyfter också fram att metoderna är beroende av olika institutionella och politiska ramar, flera aktörer och olika begränsningar som påverkar synsätt och hantering av kulturarvet.
– Kompensation kan vara ett alternativ för att hantera stora förändringar i historiska miljöer när staden växer och måste anpassas till invånarnas behov, säger Maitri Dore.
Avhandling:
From Gone to Gain: Exploring the Scope of Historic Environment Compensation in Planning, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Maitri Dore, doktorand på institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, maitri.dore@conservation.gu.se
Inlägget Förlorat kulturarv kan kompenseras vid stora byggprojekt dök först upp på forskning.se.
