Coronapandemin ökade stressen hos många. Farhågor fanns om att stressrelaterade utfall som självmord och alkoholproblem också skulle öka under pandemin. Men så verkar det inte ha blivit i Sverige, enligt en studie från Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Forskarna jämförde utvecklingen vad gäller självmord och alkoholrelaterad dödlighet under pandemin med utvecklingen före pandemin. De studerade närmare bestämt perioden mars 2020 till december 2021 samt perioden januari 2016 till februari 2020.

Ingen skillnad mellan perioderna hittades gällande självmord och alkoholrelaterad död, vare sig för befolkningen i stort eller för olika undergrupper av människor, definierade utifrån kön och utbildning.

Intressant ur folkhälsosynpunkt

– Våra resultat är intressanta vid en helhetsbedömning av den svenska folkhälsopolitiken under pandemin, säger Thor Norström, professor emeritus vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet.

Han poängterar dock att studien bara ser till de kortsiktiga effekterna av pandemin, i fråga om allvarliga former av alkoholrelaterade skador och psykiska besvär. För att få reda på mer behövs uppföljningar av konsekvenser på längre sikt.

Dödlighet tydligt kopplad till socioekonomi

Samtidigt fann forskarna en markant socioekonomisk skillnad vad gäller covid-19-dödligheten hos människor i arbetsför ålder, det vill säga 25 till 64 år gamla. Forskarna såg att personer med förgymnasial utbildning hade en nästan femfaldig risk jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. Denna skillnad är något större än för dödlighet i befolkningen generellt.

Läs också: Är covid-19 över nu?

Vetenskaplig artikel:

The impact of the COVID-19 pandemic on mortality in Sweden – did it differ across socioeconomic groups?, European Journal of Epidemiology.

Inlägget Alkoholdödlighet och självmord ökade inte under pandemin dök först upp på forskning.se.

Läs mer

PFAS-kemikalier finns i både djur, växter och jord på Frösön. Att höga halter finns hos skogssorkar, som äts av många andra djur, oroar forskare.

Höga halter av PFAS-kemikalier har tidigare uppmätts i vatten och fiskar på Frösön i Jämtland. Nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit reda på om kemikalierna även finns i däggdjur i området.

– Vi vet att dessa ämnen har en inverkan på levande ting och att de är långlivade, men det finns för lite kunskap i dagsläget om hur upptaget i den terrestra näringskedjan ser ut. Där är den här studien ett unikt och viktigt bidrag, säger Lutz Ahrens som är professor i organisk miljökemi vid SLU.

Under 2021 och 2022 samlade forskarna in prover från jord, blek taggsvamp, hallon, blåbär, lingon, skogssork, rådjur och älg från olika platser på Frösön. De har jämförts med prover från ett kontrollområde utanför Umeå.

Höga halter hos sorkar

Resultaten visar att kemikalierna har tagits upp i jord, växter och djur på

Måttlig lågkolhydratkost vid typ 1-diabetes hos vuxna har fördelar jämfört med traditionell kost. Medelnivån på blodsockret sänks och tiden per dygn med bra värden ökar, visar en studie.

I en stor studie lottades vuxna personer med typ 1-diabetes till att antingen äta traditionell kost, där 50 procent av energin kom från kolhydrater, eller en måttlig lågkolhydratkost med 30 procent av energin från kolhydrater.

Båda kostvarianterna var hälsosamma gällande fett- och kolhydratkvalitet. De innehöll grönsaker, fiberrika kolhydratkällor, omättade fetter, nötter, frön och baljväxter, och var individanpassade av dietist.

Alla 50 deltagare hade typ 1-diabetes med förhöjt medelglukos, långtidsblodsocker, och injektionsbehandling med insulin eller insulinpump.

Flera vinster med måttlig lågkolhydratkost

Vid måttlig lågkolhydratkost visade sig deltagarna få mer tid inom det som kallas målområdet, alltså det spann inom vilket personer med typ 1-diabetes bör befinna sig vad gäller glukosvärde.

Tidsökningen inom målområdet var i snitt 68 minuter per dygn jämfört med vid den traditionella kosten. Samtidigt kapades tiden med förhöjda värden med 85 minuter per dygn. Sammantaget är detta värdefulla förändringar, enligt forskarna bakom studien.

– Studien visar att en måttlig lågkolhydratkost sänker medelnivån av blodsockret och att fler patienter kan hålla blodsockret inom målområdet, vilket anses gynnsamt för att minska risken för organskador för personer med typ 1-diabetes, säger Sofia Sterner Isaksson, som är dietist och doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Inga negativa effekter sågs

Forskarna såg inga tecken på negativa följder för hälsan. Kolesterol- och blodtrycksnivåer låg på samma nivå för båda kostalternativen.

Det har diskuterats om en form av syror, ketoner, kan bli för höga när kolhydrater minskas vid typ 1-diabetes, men dessa höll sig också på rimliga nivåer.

– Måttlig lågkolhydratkost kan vara ett bra behandlingsalternativ för vuxna med typ 1-diabetes med förhöjda glukosnivåer. Det är dock viktigt att kosten är hälsosam med särskilt fokus på fett- och kolhydratkvalitet, och att inte kolhydratmängden blir för låg, så att den inte längre kan anses säker. Vårdgivaren behöver därför erbjuda hjälp och uppföljning av kosten, säger Sofia Sterner Isaksson.

Kostförändringar ska ske i samråd med vård

Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, är ansvarig för studien.

– Alla patienter behöver finna den kost som passar dem, i samråd med vården, men det har tidigare saknats tillräckligt stora studier där deltagarna lottats till olika experimentella behandlingar av det här slaget. Därför är det viktigt att vi kan presentera data som visar att måttlig lågkolhydratkost är effektiv och säker för vuxna med typ 1-diabetes, säger Marcus Lind.

Forskarna betonar att större förändringar av kolhydratintag vid typ 1-diabetes av säkerhetsskäl alltid bör ske i samråd med vården. Förändringar i kosten ska inte göras på egen hand, särskilt inte vad gäller barn med typ 1-diabetes. Den aktuella studien gäller enbart vuxna.

Vetenskaplig studie:

The effect of carbohydrate intake on glycaemic control in individuals with type 1 diabetes : a randomised, open-label, crossover trial, The Lancet Regional Health.

Kontakt:

Sofia Sterner Isaksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och dietist i NU-sjukvården, sofia.isaksson.2@gu.se

Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet och överläkare vid forskningsenheterna för diabetes på Sahlgrenska universitetssjukhuset, marcus.lind@gu.se

KBT-behandling på distans kan mildra symtom som smärta vid fibromyalgi. Nu visar en studie att olika former av terapi via nätet ger samma effekt.

I Sverige lever idag cirka 200 000 personer med fibromyalgi. Det är ett långvarigt smärttillstånd med spridd värk, trötthet och stelhet i kroppen.

Det finns idag ingen botande behandling av fibromyalgi och befintliga läkemedel har ofta inte tillräckligt bra effekt.

Behandling genom kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig ha viss effekt. Men det har varit oklart vilken form av KBT som ger bäst resultat.

Två olika former av KBT

En ny studie har nu jämfört två olika former av internetbaserad kognitiv beteendeterapi för att se hur väl de bidrar till att minska symtom vid fibromyalgi.

Den ena formen är så kallad exponeringsbaserad KBT. Den innebär att deltagaren systematiskt och upprepat närmar sig situationer eller aktiviteter som tidigare undvikits på grund av att de kopplas till smärta, psykiskt obehag eller symtom som trötthet och kognitiva besvär.

Den andra är traditionell KBT där deltagaren får arbeta med olika strategier under behandlingen. Det kan röra sig om avslappning, aktivitetsplanering, fysisk träning, hantera negativa tankar och förbättra sömnen.

Likvärdiga resultat

I studien lottades drygt 270 personer med fibromyalgi till de olika behandlingarna, som gavs via internet. Alla hade regelbunden kontakt med en egen behandlare.

Studien visade att traditionell KBT i stort sett var likvärdig med den nyare behandlingsformen exponeringsbaserad KBT. Det förvånade forskarna.

– Resultatet var överraskande eftersom vår hypotes, baserad på tidigare forskning, var att den nya exponeringsbaserade formen skulle vara mer effektiv. Vår studie visar att den traditionella formen kan ge ett lika bra resultat och bidrar därmed till diskussionen i fältet, säger Maria Hedman-Lagerlöf, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.

Båda behandlingarna minskade symtom

Deltagarna fick besvara frågor om sitt mående och sina besvär före, under och efter behandlingen. Efter den tio veckor långa behandlingen uppgav 60 procent av patienterna som fått exponeringsbaserad KBT att de hade blivit hjälpta av sin behandling. Bland patienterna som fick traditionell KBT uppgav 59 procent att behandlingen hjälpte.

– Att bägge behandlingar var associerade med en markant minskning av deltagarnas symtom och funktionspåverkan, och att effekterna höll i sig i tolv månader efter avslutad behandling, indikerar att internet som behandlingsformat kan vara av stor klinisk nytta för personer med fibromyalgi, säger Maria Hedman-Lagerlöf och fortsätter:

– Det är goda nyheter eftersom det möjliggör att fler kan få tillgång till behandling.

Studien är ett samarbete mellan Karolinska institutet och Uppsala universitet.

Vetenskaplig studie:

Effect of exposure-based versus traditional cognitive behavior therapy for fibromyalgia: A two-site single-blind randomized controlled trial, Pain.

Kontakt:

Maria Hedman-Lagerlöf, legitimerad psykolog och forskare
Centrum för psykiatriforskning på institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, maria.hedman-lagerlof@ki.se

Inlägget Olika KBT-behandlingar lika effektiva mot fibromyalgi dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Så kallade blödningskontrollkit kan vara till hjälp i exempelvis köpcentra vid akuta händelser. Men var ska denna utrustning placeras? Inte vid entrén i alla fall, konstaterar forskare som har gjort en datorsimulering av en explosion i ett köpcentrum.

I USA har det blivit vanligare att så kallade blödningskontrollkit finns placerade vid till exempel sportarenor och köpcentra. Det är så länge inte så utbrett i Sverige.

Med blödningskontrollkit kan allmänheten hjälpa till att hejda stora blödningar i väntan på ambulans eller annan professionell hjälp efter exempelvis en explosion eller ett läktarras.

Var ska då sådan utrustning placeras, för att lätt kunna hittas och användas i ett akut läge? Ja, entrén är till att börja med inget bra ställe. Det menar bland andra svenska forskare efter att ha gjort en datorsimulering av en explosion i ett köpcentrum.

Trångt vid utgångarna

Simuleringen visar hur människor som är nära explosionen i olika grad skadas och börjar blöda. Några hjälper de skadade genom att trycka på blödningen för att bromsa blodflödet eller bege sig för att hämta utrustning. Samtidigt försöker de flesta övriga ta sig ut ur lokalen och rör sig mot utgångarna.

Hjärtstartare är ofta placerade vid in- och utgångar, men blödningskontrollkit bör inte vara det eftersom de då kan bli svåra att nå, enligt forskarna. Det blir helt enkelt väldigt trångt vid entréer i akuta lägen och varje sekund räknas när det gäller att hejda stora blödningar.

Bäst med ställen inne i lokalen

I simuleringen räddades flest liv när blödningskontrollkit placerades på två eller fler ställen inne i lokalen. Forskarna är också överens om att utrustningen ska vara tillgänglig inom 90 sekunders gångavstånd.

Att placera blödningskontrollkit på samma plats som tydligt utmarkerade hjärtstartare kan enligt forskarna vara vara en god idé, så länge de alltså inte placeras vid entréerna.

Vetenskaplig artikel:

Recommendations for Placement of Bleeding Control Kits in Public Spaces – A Simulation Study, Disaster Medicine and Public Health Preparedness.

Kontakt:

Carl-Oscar Jonson, adjungerad biträdande professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, samt forskningschef vid Katastrofmedicinskt centrum i Linköping
carl-oscar.jonson@liu.se

Inlägget Där bör första hjälpen-utrustning placeras för att rädda flest liv dök först upp på forskning.se.

Läs mer