Category Archives: Bantning

Surr på nätet ger vink om spelsuccé

Posted on by

händer och mobiltelefon med mobilspel

Snacket på nätet kan förutspå om ett dataspel kommer att sälja bra eller inte. Och det här kan företag baka in i sina försäljningsprognoser, enligt forskare.

Dataspel är sett till marknadsvärde en av de största sektorerna inom underhållningsbranschen. Många spel kräver mycket stora investeringar och kan vara under utveckling i flera år. Att kunna förutspå ett spels försäljning är därför värdefull information för dem som jobbar med spel.

Surret ger ledtrådar

Idag baseras många förutsägelser på företagens egen försäljning och på dataspelens produktegenskaper. Forskare vid Högskolan i Skövde har testat att förbättra förutsägelserna genom att ta in sådant som data från Google-sökningar och människors beteende online. Det kan handla om sådant som ”buzzen” kring en kommande produkt, det vill säga hur människor pratar – surrar – om den.

– Onlinebuzzen kring ett spel innan det släpps har visat sig vara en mycket bra indikator på dess kommande försäljning, både under lanseringen och under dess totala livstid, säger Nikolaos Kourentzes, professor i informationsteknologi på Högskolan i Skövde.

Hjälper till att förstå konkurrenter

Via matematiska modeller har forskarna översatt informationen till försäljningsprognoser. Det har förbättrat noggrannheten i prognoser med 18 procent, enligt forskarna.

De menar att företag på detta vis även kan förstå hur konkurrenters lanseringar kommer att slå. Det gör det möjligt att optimera det egna företagets planer och bättre utnyttja tillgängliga resurser.

– Resultaten från studien erbjuder ett kostnadseffektivt sätt att få tag i den här typen av information. Vanligtvis är detta en mycket resurskrävande uppgift med begränsad framgång, säger Nikolaos Kourentzes.

Kan användas till annat också

Forskningen är direkt applicerbar på dataspelsindustrin. Men Nikolaos Kourentzes ser fler möjliga användningsområden.

– Eftersom det är möjligt att hitta konsumenters onlinebeteende inom olika sektorer och intresseområden kan vår metod tillämpas inom andra sektorer. Till exempel skulle man potentiellt kunna förutspå intresset för och mottagandet av statlig politik, användning av incitament med mera.

Vetenskaplig artikel:

Predictive competitive intelligence with prerelease online search traffic (Oliver Schaer, Nikolaos Kourentzes och Robert Fildes), Production and Operations Management.

Kontakt:

Nikolaos Kourentzes, professor i informationsteknologi på Högskolan i Skövde
nikolaos.kourentzes@his.se

Inlägget Surr på nätet ger vink om spelsuccé dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Andungar på rad får IgNobelpris

Posted on by

Andungars förmåga att simma i formation, förstoppade skorpioner och rituella lavemang. Det är forskning som prisas i årets IgNobel. Två svenskar finns bland pristagarna.

Årets Ig-nobelpris – för forskning som först får oss att skratta, därefter att tänka efter – har delats ut.

Bland pristagarna finns svenska Magnus Gens, KTH, som prisas för sin ”krock-älg”, en testdocka i form av en älg, och Daniel Lindh som tillsammans med sina forskarkollegor visat att hjärtslagen synkroniseras hos par som träffas på en dejt och attraheras av varandra.

IgNobel – forskning som får oss att skratta

IgNobelpriset delas ut en gång om året, vanligtvis vid en ceremoni på universitetet Harvard i USA, men sedan coronapandemin digitalt. Priset syftar till att lyfta fram rolig forskning. Namnet IgNobel är en ordlek bestående av engelskans ignoble (”simpel”) och ”Nobel” efter Alfed Nobel. Priset delas ut av den amerikanska tidskriften Annals of Improbable Research.

Källa: Wikipedia

Priset i tillämpad kardiologi

När kärlekspar träffas för första gången och känner sig attraherade av varandra slår deras hjärtan i samma takt.
Pristagare: Eliska Prochazkova, Elio Sjak-Shie, Friederike Behrens, Daniel Lindh och Mariska Kret
Vetenskaplig artikel: Physiological Synchrony is Associated with Attraction in a Blind Date Setting.

Litteraturpriset

Vad är det som gör juridiska dokument onödigt svåra att förstå?
Pristagare: Eric Martínez, Francis Mollica och Edward Gibson
Vetenskaplig artikel: Poor Writing, Not Specialized Concepts, Drives Processing Difficulty in Legal Language.

Biologipriset

Om och hur förstoppning påverkar skorpioners möjlighet att para sig.
Pristagare: Solimary García-Hernández och Glauco Machado
Vetenskaplig artikel: Short- and Long-Term Effects of an Extreme Case of Autotomy: Does ‘Tail’ Loss and Subsequent Constipation Decrease the Locomotor Performance of Male and Female Scorpions?.

Medicinpriset

Att äta glass kan hjälpa patienter som genomgår vissa cellgiftsbehandlingar att få färre biverkningar.
Pristagare: Marcin Jasiński, Martyna Maciejewska, Anna Brodziak, Michał Górka, Kamila Skwierawska, Wiesław Jędrzejczak, Agnieszka Tomaszewska, Grzegorz Basak och Emilian Snarski
Vetenskaplig artikel: Ice-Cream Used as Cryotherapy During High-Dose Melphalan Conditioning Reduces Oral Mucositis After Autologous Hematopoietic Stem Cell Transplantation.

Teknikpriset

Vilket är det mest effektiva sättet för människor att använda sina fingrar på när de vrider på en dörrknopp?
Pristagare: Gen Matsuzaki, Kazuo Ohuchi, Masaru Uehara, Yoshiyuki Ueno och Goro Imura
Vetenskaplig artikel:

Fler elbilar kan ge sämre luft i städerna

Posted on by

Fler elbilar kan leda till ohälsa och ökade vårdkostnader på grund av försämrad luftkvalitet. Att satsa på infrastruktur för cykling har däremot övervägande positiva effekter på folkhälsan – och kan minska vårdkostnaderna med hundratals miljoner.

Fler elbilar och ökad cykling föreslås inom EU som ett sätt att minska transporters klimatpåverkan. I en avhandling från Umeå universitet jämförs effekterna på folkhälsan för elbilar och utbyggd infrastruktur för cykling.

Sjukfrånvaro på grund av luftföroreningar

I Stockholm är partiklar från slitage på vägbanan den största källan till hälsofarliga partiklar i luften. Förutom skador på lungor och luftvägar kan partiklarna orsaka hjärtkärlsjukdom samt, enligt ny forskning, även bidra till demens och psykiska problem. Vilken mängd partiklar som slits upp vid körning beror dels på dubbdäcksanvändning och hastighet, dels på bilens vikt.

I avhandlingen visas att i Stockholm beror tre procent av sjukfrånvaron på korttidseffekter av luftföroreningar. Bara stockholmarnas inkomstbortfall av detta är cirka 100 miljoner kronor om året.

Sämre stadsluft med elbilar

En övergång till elbilar riskerar att leda till att luften i storstäder som Stockholm försämras istället för att förbättras, med dagens användning av dubbdäck. Detta eftersom elbilar ofta väger mer och därmed ger ökat vägslitage som orsakar mer partiklar i stadsluften. Det skulle leda till ökade kostnader för ohälsa.

– Den ökade ohälsan till följd av mer partiklar i luften som orsakas av tyngre elbilar kan uppskattas ge en samhällsekonomisk merkostnad om en miljard kronor per år i Stockholm, ifall användningen av dubbdäck fortsätter på samma nivå, säger Hedi Kriit, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Kostnadseffektivt att främja cykling

Hedi Kriit konstaterar i sin avhandling att utbyggnad av cykelinfrastruktur är en mycket kostnadseffektiv åtgärd för hälsa. Vinsterna för hälsan hänger samman dels med minskade utsläpp och dels med att den som cyklar ökar sin fysiska aktivitetsnivå och därmed minskar risken för flera kroniska sjukdomar. Totalt sett bedöms vårdkostnaderna kunna minska med 114 miljoner kronor per år.

– Att bygga cykelvägar är något av en vinn-vinn-situation för såväl klimat och hälsa som för samhällsekonomin. En elektrifiering av bilparken är förmodligen också nödvändig av klimatskäl, men då bör man försöka hålla nere fordonsvikten och se över var dubbdäck ska användas, säger Hedi Kriit.

Så gjordes forskningen:

I avhandlingen har de omedelbara effekterna av luftföroreningar på sjukfrånvaron kvantifierats genom att använda nationella registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB). Den samhällsekonomiska kostnaden för tyngre elbilar och därmed mer vägpartiklar i luften, är beräknad utifrån såväl vårdkostnader som vedertagna sociala värden för livskvalitetsförlust per person och år som används vid samhällsekonomiska analyser.

Avhandling:

Hälsokonsekvensberäkning av hållbart resande i urbana miljöer

Kontakt:

Hedi Katre Krii, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, hedi.kriit@umu.se

Inlägget Fler elbilar kan ge sämre luft i städerna dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Enkla åtgärder kan minska förseningar i tågtrafiken

Posted on by

Många som valt att resa med tåg i sommar har mötts av både inställda och försenade avgångar. Aktuell forskning visar att det finns konkreta, relativt enkla åtgärder, som kan förbättra tågtrafikens punktlighet.

Alltför många av de som rest med tåg i Sverige under sommaren har drabbats av inställda eller försenade resor. Andelen tåg som ställts in eller försenats under det första halvåret i år är fler än på tio år, berättar Carl-William Palmqvist som är forskare vid K2 och Lunds universitet.

Bättre information till resenärerna

− För att förbättra järnvägstrafikens punktlighet måste kvalitetsarbetet systematiseras och fokusera både på teknik, underhåll, tidtabeller och på bättre informationen till resenärerna. Det finns flera konkreta, relativt enkla åtgärder, som till exempel att informera resenärerna så att de vet var på perrongen de ska vänta för att enklast nå sin plats på tåget, säger Carl-William Palmqvist.

De flesta förseningarna i tågtrafiken orsakas av små störningar, upp till någon minut. Flera sådana störningar ger dock över en längre resa en påtaglig försening.

− I tidtabellerna underskattas nu systematiskt hur lång tid som krävs vid varje uppehåll, när resenärer ska gå av och på tåget, säger Carl-William.

Varför kommer tåget inte i tid?

  1. Små störningar på upp till en minut ackumuleras till en längre försening
  2. I tidtabellerna har man underskattat hur lång tid det tar när resenärer ska gå av och på tåget
  3. Underhållet av räls och tågvagnar har varit otillräckligt i många år – vilket medför stopp i trafiken dels på grund av banarbete och dels på grund av slitage
  4. Banarbete utförs på tider avsatta för trafik

Bristande underhållsarbete

Många av sommarens inställda eller försenade tåg påverkades av banarbeten, både planerat underhåll och akuta insatser.

− Underhållet av järnvägstrafikens infrastruktur, både räls och vagnar, har varit otillräckligt under många år. Järnvägstrafiken påverkas därför nu både av omfattande underhållsarbete och av stopp i trafiken orsakade av slitage och bristande prestanda, menar Carl-William Palmqvist.

− De servicefönster som finns för planerat underhållsarbete utnyttjas dåligt, istället utförs underhållsarbetet på tider avsatta för trafik. Omfattande akutinsatser försvårar naturligtvis planeringen, men nu tycks de leverantörer som utför underhållsarbetet sakna tillräckliga incitament för att utföra arbetet på tider som inte påverkar trafiken, fortsätter Carl-William.

Ta tillvara järnvägens kapacitet

Järnvägstrafikens punktlighet är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar hur nöjda resenärer är med sin resa. Punktligheten påverkar också i vilken utsträckning det är möjligt att ta tillvara järnvägens fulla kapacitet.

− Systematiska förseningar bidrar till att järnvägstrafiken nu måste planeras med färre avgångar än vad som vore möjligt med bättre punktlighet, avslutar Carl-William Palmqvist.

Kunskapslunch om tågtrafikens punktlighet

Lyssna till Carl-William Palmqvist som berättar om vad som orsakar omfattande förseningar i järnvägstrafiken och hur tidtabeller, perronger och informationen till resenärer kan förbättras för att öka järnvägstrafikens punktlighet.

Kunskapslunch: Förbättrad punktlighet i järnvägstrafiken, onsdagens den 14 september kl 12.15.

Inlägget Enkla åtgärder kan minska förseningar i tågtrafiken dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Tidiga insatser viktigt för elever med svenska som andraspråk

Posted on by

Många elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk behöver extra stöd för att utveckla en god läsförmåga. Det visar en stor studie från Linnéuniversitetet.

Avkodning, ordkunskap och läsförståelse är tre centrala begrepp för att kunna läsa och skriva. I en ny studie har forskare vid Linnéuniversitetet undersökt dessa förmågor hos elever på lågstadiet.

Avkodning handlar om att kunna läsa enskilda ord medan ordkunskap handlar om att förstå vad orden betyder, till exempel genom att kunna synonymer. Dessa båda begrepp ligger sedan till grund för läsförståelse – att förstå vad man läser.

Stort behov av insatser

Forskarna tittade på totalt 46 000 elever som antingen läste enligt läroplanen för svenska eller läroplanen för svenska som andraspråk.

– Ett viktigt resultat av vår forskning är att de elever som läser svenska som andraspråk som grupp betraktat verkligen är i behov av extra insatser i sin läsutveckling, säger forskaren Linda Fälth.

Ungefär två tredjedelar av dessa elever har en ordkunskap som tyder på att de skulle behöva hjälp.

– Det kan exempelvis vara barn som har ett annat hemspråk än svenska och inte har utvecklat ordförrådet på samma sätt. När det handlar om avkodning skulle fyra av tio barn behöva hjälp, berättar forskaren Heidi Selenius.

En uppgift för alla lärare

När det gäller läsförståelse kunde forskarna se att behoven ökade när barnen blev äldre. I årskurs 1 låg ungefär tjugo procent av barnen under genomsnittet. I årskurs 2 och 3 var cirka 40 procent under genomsnittet.

– Vi menar att man måste ta ett helhetsgrepp. Ordförståelsen tillsammans med ordavkodningen är båda viktiga delar för att dra läsförståelsen framåt. Och det är ju den vi vill komma åt, den yttersta funktionen av läsandet: att verkligen kunna ta till sig och förstå det man läser, säger Linda Fälth.

Forskarna menar att detta inte bara handlar om läsning, och att det inte bara är en uppgift för språklärare. Alla lärare behöver involveras.

– Ger man barn som har utmaningar med läsförståelse mycket uppgifter där man ska läsa själv, då fixar de förstås inte det. Kanske kan de lyssna istället? Det kan ju vara i matte, ska man lyckas lösa mattetalet måste man kanske få höra det uppläst istället. Så jag tänker att alla lärare behöver jobba med vad ord betyder och förklara dem för att alla elever ska kunna följa med och komma framåt, säger Heidi Selenius.

Liten skillnad bland de yngsta

Bland eleverna i årskurs 1 med svenska som andraspråk låg drygt åtta procent under genomsnittet på alla tre testerna (avkodning, ordförståelse och läsförståelse). Det är inte så många, konstaterar forskarna. Därför anser de att om insatser görs tidigt kanske en del av de problem som märks i nationella prov när barnen är äldre kan undvikas.

– Det ger ju också arbetsro i klassrummet om alla elever kan vara med, än att eleven står där och inte vet vad den förväntas göra. Man kanske inte är så ”lydig” då, utan börjar hitta på andra saker att göra, eller zoomar ut och bara sitter där, säger Heidi Selenius.

Forskarna hoppas att deras resultat ska uppmärksammas i skolans värld, inte minst eftersom detta är första storskaliga studien i sitt slag i Sverige.

– Man har ju sett sådana här resultat med äldre elever, i Pisa-undersökningarna till exempel. Men ser man som vi problemen redan på lågstadiet, då är det ju tidiga insatser som är lösningen på problemet, säger Linda Fälth.

Vetenskaplig studie:

A cross-sectional study on reading among young L1 and L2 students in Sweden, European journal of special needs education.

Kontakt:

Linda Fälth, docent vid institutionen för pedagogik och lärande, Linnéuniversitetet, linda.falth@lnu.se

Inlägget Tidiga insatser viktigt för elever med svenska som andraspråk dök först upp på forskning.se.

Läs mer