Category Archives: Bantning

AI bedömer melanoms djup lika bra som hudläkare

Posted on by

Det är svårt att korrekt bedöma tjockleken på hudcancer, men en vältränad algoritm klarar den utmanande uppgiften nästan lika bra som en erfaren hudläkare. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

– Resultaten är ett steg på vägen till att hitta bättre och mer sofistikerade verktyg till stöd för läkare som ska bedöma melanomtjocklek, vilket i sin tur påverkar kliniska beslut och prioriteringar i vården, säger Sam Polesie som är forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

När diagnosen melanom ställs bedömer hudläkare om det rör sig om en aggressiv form, där cancercellerna växer ned i läderhuden och riskerar att spridas, så kallade invasiva melanom, eller en mildare form som växer enbart i det övre lagret av huden, så kallad melanom in situ, MIS.

Invasiva melanom som växer djupare än en millimeter ned i huden anses vara tjocka och därmed också mer aggressiva.

Fakta om melanom

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Melanom uppstår när pigmentceller i huden okontrollerat börjar dela sig. Melanom växer, har ofta flera färger och uppvisar som huvudregel en oregelbunden form. Förändringen kan se ut som en ny brunsvart fläck eller knuta på huden, eller ett födelsemärke som förändras. Oftast utmärker sig också melanomet i jämförelse med patientens andra födelsemärken.

Tjockleken ger information om prognos

Bedömning av melanom görs genom en undersökning med dermatoskop, som är ett slags förstoringsglas utrustat med starkt ljus. Ofta är det förhållandevis enkelt att ställa diagnosen melanom, men det är en mycket större utmaning att uppskatta hur tjockt melanomet är.

– Förutom att tjockleken ger värdefull prognostisk information kan det påverka val av kirurgiska marginaler för den första operationen och hur snabbt operationen behöver utföras, säger Sam Polesie.

Via en webbplattform bedömde 438 internationella hudläkare 1

För tidigt födda barn klarar skolan bra

Posted on by

Det finns inga skillnader i skolbetyg hos barn som fötts måttligt för tidigt, jämfört med fullgångna barn. Däremot har barn som fötts extremt tidigt generellt sämre skolbetyg.

Intressant att notera är att de extremt för tidigt födda barn som gick i toppresterande skolor, har lika bra betyg som fullgångna barn som gått i skola i ett genomsnittligt rektorsområde.

Hur påverkar en för tidig födsel barns prestationer i skolan?

Med hjälp av registerdata som inkluderar svenska barn födda 1982-1994 har en grupp forskare undersökt för tidigt födda barns prestationer i skolan, genom att jämföra betyg vid 16 års ålder.

– Vi har undersökt hur skolbetyg påverkas av graden av prematuritet. Våra resultat visar att negativa effekter av för tidig födsel främst kan ses bland barn som fötts extremt tidigt, det vill säga innan 28:e graviditetsveckan. Hos barn som fötts måttligt för tidigt har vi inte kunnat se några negativa effekter på skolbetyg, säger Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Extremt för tidigt födda presterar bäst i toppskolor

Forskarna ville också veta mer om vilken roll den omgivande miljön spelade när det gällde för tidigt födda barns skolprestationer. De studerade därför de rektorsområden där barnen gick i skola och deras familjers socioekonomiska resurser.

I den här studien undersöktes två typer av miljöer som kan stötta och påverka för tidigt födda barn. Den första miljön var de familjer där barnen växte upp. Den andra, och fram till nu mindre studerade miljön, var skolan. Forskarna fann inga bevis för att det gick bättre i skolan för de barn som hade högutbildade och/eller välbärgade föräldrar.

– Uppenbarligen är rikare eller mer välutbildade familjer i Sverige inte nödvändigtvis bättre rustade för att försörja barn som föds för tidigt. Det vi däremot kunde se var att den grupp extremt för tidigt födda barn som gick i skolor i toppresterande rektorsområden hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde. Detta väcker förhoppningar om att skolor kan spela en kompensatorisk roll och kan hjälpa barn som har vissa typer av hälsoskador, menar Anna Baranowska-Rataj.

Skolmiljön kan hjälpa för tidigt födda barn

I framtiden tycker Anna Baranowska-Rataj att det skulle vara intressant att ta reda på vilka specifika aspekter av skolans arbete som hjälper för tidigt födda barn att prestera bättre.

– Med den här studien hoppas vi kunna bidra till en bredare debatt om hur lokala myndigheter och skolor kan stödja barn som har hälsorelaterade problem. Tidigare forskning har ägnat stor uppmärksamhet åt familjers privata resurser och hur de kan mobiliseras för att ge stöd till barn som kan behöva extra hjälp. Våra resultat visar på att även skolmiljön kan vara en relevant faktor för att minska svårigheter i skolan för barn som fötts för tidigt.

Syskon ger bra jämförelse i skolprestation

Familjer skiljer sig åt när det gäller genetisk bakgrund, ekonomiska resurser, bostadsförhållanden och livsstil. Alla dessa faktorer kan ha betydelse för det som är fokus i denna studie: sannolikheten att födas för tidigt och barnets skolbetyg. Att jämföra barn från olika familjer kan därför leda till missvisande slutsatser.

För att undvika missvisande slutsatser jämförde forskarna för tidigt födda barn med deras syskon.

– När vi tittar på två barn från samma familj, med ett barn som föds för tidigt och ett barn som föds fullgånget, kan vi vara mer säkra på att eventuella skillnader i deras skolbetyg är relaterade till gestationsåldern i stället för familjespecifika faktorer som vi inte kan observera, säger Anna Baranowska-Rataj.

Vetenskaplig publikation:

Preterm birth and educational disadvantage: Heterogeneous effects, Anna Baranowska-Rataj (Umeå Universitet), Kieron Barclay (Max Planck Institute for Demographic Research), Joan Costa-Font (London School of Economics and Political Science), Mikko Myrskylä ( Max Planck Institute for Demographic Research ) och Berkay Özcan (London School of Economics and Political Science), Population Studies .

Kontakt:

Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen och Enheten för demografi och åldrandeforskning, Umeå universitet, anna.baranowska-rataj@umu.se

Inlägget För tidigt födda barn klarar skolan bra dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Bättre hörsel med öron som en krokodil

Posted on by

Krokodiler har bra hörsel livet ut. Tricket – som människor inte kan – är att bilda nya hårceller i örat. Kunskap om hur krokodilerna gör kan hjälpa människor med nedsatt hörsel.

Hörselnedsättning drabbar mer än 1,2 miljarder människor runt om i världen. Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att örats sinnesceller slutar att fungera och hos människor kan sinnescellerna inte återbildas.

Det är känt att djur snabbt kan återbilda sina hårceller i örat om de skadas. Djur som inte är däggdjur, som krokodiler, har den förmågan.Trots att krokodilerna kan bli uppemot 70 år gamla, nästan lika gamla som människor, behåller sin hörsel i gott skick hela livet. Hur det går till vet man inte riktigt. Men en forskargrupp Uppsala universitet är nu på god väg att hitta orsaken.

– Vi kan se att nya hårceller verkar bildas från så kallade stödjeceller som aktiveras, som hänger ihop med att krokodilen har vissa cellstrukturer som vi människor verkar sakna, säger Helge Rask-Andersen, professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet.

Förhoppningen är att kunskapen från krokodilvärlden ska hjälpa människor med hörselnedsättning.

*Var sitter krokodilens öron?

Näsborrar, öron och ögon sitter på upphöjningar så krokodilerna kan simma i vatten med bara öron, ögon och näsa övanför vattenytan.

Krokodilers öron under luppen

Krokodilen har en mycket god hörsel anpassad för vistelse såväl under vatten som på land. En utmärkande krokodil-egenskap är att sinnescellernas känslighet för olika tonhöjder påverkas av yttertemperaturen; en perfekt egenskap vid olika sorters faror i olika miljöer under evolutionens gång.

För att få ledtrådar till hur krokodilerna bär sig åt för att återbilda hårceller i örat har forskarna skärskådat krokodilers inneröron. Men hur forskar man på en krokodils öra? Ett sätt är att använda sig av döda krokodiler.

I den aktuella studien har inga levande djur använts, inga krokodiler har heller avlivats på grund av forskningen, uppger Helge Rask-Andersen. Det var Kolmårdens djurpark som kontaktade forskarna. De var tvingade att avliva krokodiler, och föreslog att djuren skulle användas för forskning. Därför blev forskarna vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet en av få grupper i världen som studerat krokodilens inneröra.

I just den här studien valde de att använda elektronmikroskopi och olika molekylära tekniker.

Hur ser krokodilers öron ut? Det här är en ljusmikroskopisk bild som visar hörselorganet i krokodilen. Den killiknande strukturen innehåller tusentals sensoriska celler med hårliknande processer som skjuter ut i ett poröst membran som de gnids mot. Formen liknar ett krokodilhuvud. Bild: Uppsala universitet

Små cellpartiklar från krokodilens öron

En intressant upptäckt var att i krokodilens öron utsöndras små cellpartiklar. Partiklarna liknar exosomer, små blåsor som utsöndras av celler och som tros ha betydelse i flera viktiga processer i kroppen. Cellpartiklarna kan utsöndra enzym som bryter ned eller formar täckmembranet som flimmerhåren i örat gnids mot när ljudet kommer in.

Exosomerna bildar små alveoler, hålrum, som gör att flimmerhåren lättare böjs när ljudvibrationer når örat.

– En hypotes är att det här ökar känsligheten för ljud och att hörseln förbättras. Vår förhoppning är att lära oss hur krokodilen återskapar sina hårceller och på sikt kunna använda det på människa i framtiden. Vår hypotes är att nerver som utgår från hjärnan, så kallade efferenter, är det som sätter igång återväxten, säger Helge Rask-Andersen.

Förhoppningen är att kunskapen ska bidra till att göra livet lättare för människor med nedsatt hörsel.

Vetenskaplig artikel:

Regeneration in the Auditory Organ in Cuban and African Dwarf Crocodiles (Crocodylus rhombifer and Osteolaemus tetraspis) Can We Learn From the Crocodile How to Restore Our Hearing?Frontiers in Cell and Developmental Biology

Kontakt:

Helge Rask-Andersen, professor i experimentell otologi vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, helge.rask-andersen@surgsci.uu.se
Hao Li, docent och forskare vid institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala Universitet, hao.li@surgsci.uu.se
Karin Staxäng, forskningsingenjör vid BioVis-plattformen, institutionen för immunologi, Uppsala universitet, karin.staxang@igp.uu.se
Monika Hodik, 1:e forskningsingenjör vid BioVis-plattformen, institutionen för immunologi, Uppsala universitet, monika.hodik@igp.uu.se

Inlägget Bättre hörsel med öron som en krokodil dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Platserna att besöka i sommar – forskarna tipsar

Posted on by

Vandra genom Sveriges geologiska historia, eller vårt solsystem. Besök ett nyutgrävt vikingatida båtvarv. Lär dig mer om hur våra lekplatser kom till, eller ta en promenad i Stockholmsskildringarnas spår.

För att upptäcka nya och intressanta platser och fenomen behöver du inte alltid resa så långt. Några forskare vid Stockholms universitet delar med sig av sina bästa utflyktstips i Stockholmsområdet.

Gör en vandring genom Sveriges geologiska historia på Utö

Alasdair Skelton, professor i geokemi och petrologi, tipsar om en promenad längs Utöstigen från Gruvbryggan till Rävstavik, Södra Sandvik, Kroka och Barnens bad – en vandring genom Sveriges geologiska historia.

Alasdair Skelton på Utö. Foto: Caroline Falkman/Stockholms universitet

– På Utö kan man se hur vårt land ”steg ur havet” för nästan två miljarder år sedan. Därefter ser man hur livet började komma igång och genom fotosyntes ökade atmosfärens syrehalt. Det ledde till att järn som fanns i havet fälldes ut och bildade massiva järnrika lager som bland annat har brutits i Utö gruvor, som kan vara Sveriges äldsta gruva. Vid samma gruva upptäcktes grundämnet litium i mineralet petalit som syns tydligt i varphögarna bakom gruvan, säger Alasdair Skelton.

Titta på världens första vikingatida båtvarv

Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi, tipsar om att besöka Birka på Björkö i Mälaren, där arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium nyligen grävt fram det första vikingatida båtvarvet.

– En sån här anläggning, ett vikingatida varv där man lagade sina båtar, har aldrig tidigare påträffats. Det är den första i sitt slag, säger Sven Isaksson.

Rekonstruktion av ett vikingaskepp på Birka. I det vikingatida båtvarvet på Birka finns mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete. Foto: Sven Isaksson

Den nyupptäckta varvsplatsen ligger, tillsammans med en mängd andra maritima lämningar, utanför Birkas stadsvall, längs Björkös norra udde. Den består av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen, med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete.

– Det här utmanar våra tidigare teorier om hur vikingastadens sjöfartsverksamhet var organiserad i Birka. Det betyder att vi måste fråga oss var huvudingången till Birka egentligen låg, vem som fick gå iland var och vilka som reparerat sina båtar utanför stadsvallen.

Anläggningen som påträffats har bestått av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete. Utgrävningar på Birka våren 2022. Foto: Paul Parker/Stockholms universitet

Vad ska man göra när man kommer till Birka?

– När man gått den guidade turen som brukar sluta uppe på borgberget är det värt att ta en promenad över Svarta jorden och följa stadsvallen till dess norra ände. Därifrån går en stig förbi varvsplatsen och vidare bort mot viken Korshamn. Här har funnits pampiga hallbyggnader och här finns också den största hittills kända brygglämningen på Björkö. Från Korshamn söker man sig upp genom gravfältet Hemlanden på någon av de stigar som slingrar sig fram mellan gravhögarna.

– Snart når man fram till stadsvallen som tornar upp sig på krönet. Det är först när man gått igenom någon av portarna som man ser hela Svarta jorden plötsligt breda ut sig framför sina fötter. Man får då tänka sig staden som en gång låg där. I fonden får man då se Borg från dess mest imposanta sida. Detta är den mest spännande vägen in i Birka i dag, och säkerligen även under Vikingatid.

Vandra genom Sweden Solar System

Magnus Näslund, universitetslektor i astronomi, tipsar om Sweden Solar System (SSS), världens största modell av vårt solsystem, som utgår från Stockholm med Globen som solen, en modell av Merkurius vid Slussen och en annan modell av Venus vid AlbaNova universitetscentrum, där Institutionen för astronomi är belägen.

Foto: Arild Vågen/Wikimedia CC-BY-SA-4.0

– De stora avstånden i universum är svåra, för att inte säga omöjliga, att förstå eller få en känsla för. Sweden Solar System hjälper en verkligen att få en uppfattning om avstånden. Modellen visar tydligt att till exempel planeterna inte ligger så nära varandra som man kan tro när man ser en del teckningar, datorgrafik, med mera på internet eller i böcker, säger Magnus Näslund.

Sweden Solar System (SSS) är en svensk skalmodell av solsystemet. Modellens skala är ungefär 1:20 miljoner. Projektet påbörjades 1998 av astronomen Gösta Gahm vid Stockholms universitet och plasmafysikern Nils Brenning vid Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet var att skapa förståelse för hur stora avstånden är i universum, binda samman olika ämnesområden, geografiska orter och väva ihop vetenskap och konst. Nu finns över 60 himlakroppar representerade från Globen i mitten till Kiruna 950 kilometer bort.

Följ Stockholmslitteraturen i spåren

Per-Olof Mattson, lektor i litteraturvetenskap och kursansvarig för ”Stockholm i litteraturen” vid Stockholms universitet under våren, tipsar om några böcker om Stockholm och dess historia som sommarläsning.

Bokomslag: Albert Bonniers Förlag

– Det finns några böcker om Stockholm och dess historia som jag gärna rekommenderar som sommarläsning:

1Om man tar tunnelbanan till Östermalmstorg kan man vandra uppför Kungsgatan och se det som Ivar Lo-Johanssons roman Kungsgatan från 1935 gestaltar. Romanen beskriver den process som ledde till att gatan går ända ner till Stureplan: sprängningen av Brunkebergsåsen som knöt samman Östermalm med Norrmalm. Romanen följer två ungdomar, en flicka och en pojke, som kommer till Stockholm från en liten by och tvingas genomgå en rad prov för att anpassa sig. Resultatet blir mycket olika men illustrerar nödvändigheten att delvis bli en annan som urban varelse. Kungsgatan fungerar hela romanen igenom som symbol för allt modernt i det svenska samhället vid den tiden.

2Om man tar båten till Drottningholm vid Stadshuset och vandrar genom parken befinner man sig på samma plats som Johannes Krilon i början av Eyvind Johnsons roman Grupp Krilon från 1941, den första av tre romaner. Den är en allegorisk roman som låter andra världskrigets strider utspelas i samtidens Stockholm. Staden spelar en central roll med sina byggnader och institutioner. Krilon själv håller till på Drottninggatan i centrala Stockholm.

3Den som tar tunnelbanan till Slussen och går upp utgången mot Hökens gata kan följa Hedvig i Anna-Karin Palms roman Snöängel från 2011 i spåren. Hon inleder med att befinna sig på Götgatsbacken och därifrån kan man se ända bort till Skanstull och Globen. Romanen utspelar sig i Stockholm i mitten av 1980-talet. Författaren väver ihop olika historiska plan. Almqvists roman Drottningens juvelsmycke från 1834 med dess skildring av mordet på Gustav III finns hela tiden med och leder läsaren fram till de aldrig uttalade men tydliga parallellerna till mordet på Olof Palme i februari 1986.

Gör en tidsresa bland stadens lekplatser

Catharina Nolin, professor i konstvetenskap och lektor i arkitekturhistoria, tipsar om att göra en upptäcktsfärd bland Stockholms lekplatser.

Uggleparken, eller Lekboskén i Kristinebergs slottspark, som den egentligen heter, öppnade i augusti 2013. I parken finns jättelika myror att gå balansgång på, svampar som snurrar, blommor med hängmattor emellan och gigantiska skalbaggar. Namnet Uggleparken kommer från två 5,5 meter höga ugglor, ”Kungen” och ”Drottningen”, som innehåller rutschkanor. Bakom utformningen står den danska designbyrån Monstrum. Foto: Stockholms stad

Lekplatser väcker ofta starka minnen. Att besöka lekplatser är också ett sätt att följa synen på barn och unga i urbana miljöer under historiska tider. Så varför byggdes de och för vilka var de tänkta?

Med en ökad urbanisering och tillkomsten av folkskolan från 1800-talets mitt började särskilda platser för barn att planeras i de offentliga parkerna, men även i kyrkogårdar som inte längre användes för begravningar. Stadsträdgårdsmästare och arkitekter utformade lekplatserna medan ideella sammanslutningar lånade ut lekattiraljer sommar som vinter.

Barn leker på samma ställen än i dag

Genom fria lekar skulle barnen socialiseras till goda samhällsmedborgare. Med välfärdssamhällets framväxt från 1930-talet tillkom nya lekplatser med klätterdjungel, gungor och plaskdammar vilka väckte internationell uppmärksamhet. Vid sidan av Holger Blom och Stina Wretlind-Larsson som stod bakom den bemannade parkleken deltog även landskapsarkitekt Ulla Bodorff och politikern Alva Myrdal i debatten.

Efter andra världskriget tillkom de första bygglekplatserna efter danska förebilder, konstnärligt utformade lekplatser som Skepp i Sköndal och Egon Møller-Nielsens lekmaskiner Tufsen och Ägget. I filmen Barn på stan (1970) betonades hur parkleken fostrade ledare – inte gäng.

I flera parker leker barn på samma ställen i dag som omkring år 1900, vilket visar på stark kontinuitet. Efter lång tid av standardisering syns i dag större variation, som i Uggleparken i Kristineberg, Årstabergsparken och Anders Franzéns park i Henriksdalshamnen.

Titta på Ågestaverket medan det rivs

Fredrik Krohn Andersson, arkitekturhistoriker och kulturarvsforskare vid Stockholms universitet, tipsar om att titta på Ågestaverket i Farsta, också kallat R3 eller Adam, som var Sveriges första kärnkraftverk. Verket stängdes redan 1974 och nu, mer än fyrtio år senare, håller det på att rivas – ett beslut som väcker känslor.

Ågestaverket. Foto: Holger.Ellgaard/Wikimedia

Ågestaverket som började byggas 1957 och som var i drift mellan 1963 och 1974, var en del av dåtidens ambitiösa svenska kärnkraftsprojektet.

– Ågesta var ”språngbrädan till ny teknik i stor skala” och en viktig del i den senare storskaliga utbygganden av kärnkraften. Samtidigt var Ågesta också en återvändsgränd eftersom det låg som det gjorde, nära stadsbebyggelsen. Men framförallt för att den var ett uttryck för den så kallade ”svenska linjen” på atomenergiområdet som innebar ett reaktorprogram med naturligt svenskt uran som bränsle och tungt vatten som reaktormoderator med plutoniumproducerande potential, säger Fredrik Krohn Andersson.

Vad finns det att se nu?

– I Ågesta är själva reaktorn bergrumsplacerad men man ser inslagen till bergrummet och administrations- och turbinbyggnader och kan ana kyltornen uppe på berget.

Drottningholms slottsteater – föreställningar och teaterkostymer

Petra Dotlacilová, forskare i europeisk danshistoria och teaterkostym mellan 1500- och 1700-talet, tipsar om Drottningholms slottsteater.

Drottningholms slottsteater. Foto: Tove Falk Olsson

– I mitten av juli visar Drottningholms slottsteater en inspelning av förra årets ”Agrippina” på stora skärmen i parken – gratis! Jag såg urpremiären av filmen, den var helt fantastisk! Och sedan är det föreställningarna i slottsteatern i augusti: Vivaldis ”Il Giustino”, säger Petra Dotlacilová.

– Drottningholm har också en ny utställning av teaterkostymer i teatern som är jättefin. De ska ha kommenterade visningar av utställningen under sommaren.

Bli algproffs och hjälp forskarna i sommar

På sommaren pågår mycket forskning i Östersjöns grunda vikar. Bland annat för att ta reda på ännu mer om hur algbältet fungerar och jämföra hur det ser ut på olika platser i Sverige.

Till vänster är en bild på höstförökande blåstång som bildar förökningstoppar (1) strax ovanför sina flytblåsor (2) medan den sommarförökande blåstångens förökningstoppar sitter på sidogrenar (3 & 4). Kan du hitta den ovanliga hösttången? Credit: Östersjöcentrum

I projektet Algforskarsommar finns möjlighet för allmänheten att bidra

Forskarnas tipslista publicerades först på Stockholms universitets hemsida

Inlägget Platserna att besöka i sommar – forskarna tipsar dök först upp på forskning.se.

Läs mer