Mygghjärnans sätt att förnimma människans doft har avslöjats

Ett särskilt område i myggens hjärnor aktiveras när de känner människodoft. Upptäckten kan hjälpa till att bekämpa myggburna sjukdomar i framtiden.

De flesta av världens stickmyggor är inte så noga med vems blod de suger i sig, utan det kan duga med nästan vilket djur som helst som befinner sig i närheten. Men i vissa regioner har en mygga som kan sprida sjukdomar som Zika, dengue och gula febern – Aedes aegypti, eller gulafebernmyggan på svenska – utvecklats till att vara nästan uteslutande inriktade på människor. För att överleva med en så pass smal diet, människoblod, måste de ha utvecklat ett otroligt exakt ”navigationssystem”.

Består av hundratals ämnen

Det forskargruppen från Princeton University, med hjälp av forskare vid SLU, frågade sig var hur dessa myggor kan skilja människans doft från andra djurs dofter. Det knepiga är att människans doft består av hundratals olika ämnen, och att samma ämnen, i något olika proportioner, finns i de flesta däggdjursdofter. Dessutom är inga av dessa ämnen attraktiva i sig för myggor, så utmaningen var att bestämma den exakta blandningen av komponenter som myggor använder för att känna igen mänsklig doft.

I studien har forskarna samlat in doftprover från människor och djur (hund, hamster, råtta, får och vaktel), och analyserat hur dessa ”doftprofiler” är sammansatta och skiljer sig åt. De utvecklade också verktyg som gör det möjligt att visualisera aktivitetsmönster i de delar av mygghjärnan som bearbetar nervimpulser från alla doftreceptorer som mygghonan har på sina antenner.

Myggens hjärna reagerade på doften

När myggorna utsattes för doftprover från människor och djur, såg forskarna till sin förvåning att mänsklig doft aktiverar distinkta regioner i mygghjärnan som inte aktiverades av någon djurdoft.

Forskarna tillverkade sedan en syntetisk doftblandning, som utformades så att den skulle ge upphov till samma specifika aktivitetsmönster i mygghjärnan som ”äkta människodoft”.

Bekämpa myggburna sjukdomar

SLU-forskarnas viktigaste roll i arbetet var att undersöka om den syntetiska människodoften också skulle påverka mygghonornas beteende. Detta gjordes i vindtunnelstudier, och forskarna kunde konstatera att honorna verkligen gick till väders och började flyga mot vinden när de utsattes för doftblandningen, vilket de gör när de söker efter en blodmåltid.

De nya upptäckterna har gett nya insikter om hur mygghonor i sin jakt på blod lokaliserar oss människor. Upptäckterna kan också ligga till grund för utveckling av nya doftblandningar som kan användas till myggövervakning och kontrollåtgärder, och därmed hjälpa oss att bekämpa myggburna sjukdomar som fortfarande drabbar miljontals människor varje år.

Vetenskaplig artikel:

Mosquito brains encode unique features of human odour to drive host seeking.

Kontakt:

Rickard Ignell, professor, Institutionen för växtskyddsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, rickard.ignell@slu.se

Mammans ursprung påverkar barnets födelsevikt

Det är stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökar kraftigt för den tredje generationen.

– Svenskfödda personer med mödrar från icke-västliga länder hade lägre födelsevikt jämfört med de vars mödrar var födda i Sverige, och det här gapet ökar när vi tittar på deras barn. Tidigare studier visar att låg födelsevikt kan innebära stora följder för hälsa och socioekonomisk status senare i livet, säger Siddartha Aradhya, forskare vid Demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet.

Forskarna fann även en ökad risk för låg födelsevikt (under 2500 gram) när de jämförde personer med rötter från icke-västliga länder med de med svensk bakgrund. Däremot kunde de inte hitta samma skillnader mellan grupper med annan utländsk bakgrund och svensk.

Andra studier i länder med en lång historia av invandring, till exempel i USA, Storbritannien och Brasilien har kommit fram till liknande resultat, men det är första gången det analyseras i en kontext där invandring är ett senare fenomen.

– Resultaten är förvånande med tanke på den svenska kontexten där alla medborgare har tillgång till universell hälsovård och utbildning och särskilt med tanke på att de här människorna ofta flytt från länder i konflikt. De har ju generellt fått det bättre i Sverige när det gäller säkerhet och kanske ekonomiska resurser, säger Sol Juárez, universitetslektor och docent på Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och medförfattare till studien.

Diskriminering kan vara en av förklaringarna

Forskarna använde befolkningsstatistik för att analysera födelsevikten hos två generationer kvinnor födda i Sverige (mödrar och döttrar) med antingen svenskfödda eller utlandsfödda mormödrar. Forskarna undersökte skillnader i födelsevikt i medeltal samt risken för låg födelsevikt (under 2500 gram). Den tredje generationen med rötter från icke-västliga länder hade en cirka 147 gram lägre födelsevikt jämfört med de med svensk bakgrund. Även efter att forskarna kontrollerat för andra faktorer som moderns BMI, födelsevikt, längd, graviditetens längd, ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten, utbildning samt inkomst kvarstod markanta oförklarade skillnader på 80 gram mellan de med svensk respektive icke-västlig bakgrund.

– Det betyder inte att deras födelsevikt har minskat över tid, utan att de har halkat efter. För alla de andra grupperna ökade födelsevikten över generationerna, vilket följer samhällsutvecklingen i stort. Om dessa klyftor fortsätter att öka kan vi verkligen börja tala om de nivåer av ojämlikhet vi ser i till exempel USA och Storbritannien, säger Siddartha Aradhya.

– Skillnaderna i födelsevikt är inte obetydliga med tanke på att måttlig rökning under graviditeten är kopplat till lägre födelsevikt på cirka 200 gram, säger Siddhartha Aradhya.

Enligt studien har gapet i födelsevikt mellan dessa grupper vuxit fram i Sverige.

– Den andra generationens invandrare är födda och uppväxta i Sverige, och har fått barn i Sverige. Tidigare studier visar att diskriminering kan påverka människors hälsa negativt, vilket skulle kunna vara en förklaring. Även upplevelsen av att ses som ”en annan” i samhället, och hur det påverkar ens hälsa, säger Sol Juárez.

Forskarna menar att några av de ojämlikheter vi kan se längre fram i livet startar redan vid födseln:

AI och satelliter håller koll på tjuvfiske

Ny teknik och effektivare övervakningsmetoder kan underlätta kartläggning av illegalt fiske i världen. Det visar en forskningsstudie.

Världshaven är svåra att övervaka på ett effektivt sätt och har länge varit en fristad för så kallat IUU-fiske ( Illegal, unreported and unregulated fishing ).

Varje år fångas miljontals ton fisk illegalt. Fartyg som sysslar med IUU-fiske använder dessutom ofta illegal arbetskraft som tvingas jobba under dåliga arbetsförhållanden.

Teknik kartlägger olagligt fiske

I samarbete med fyra internationella universitet har forskare vid Stockholm Resilience Centre kombinerat satellitdata, maskininlärning och expertenkäter i en ny studie. Syftet var att kartlägga vilka regioner och hamnar som är mest utsatta för olaglig verksamhet.

Av mer än 750 utvärderade hamnar runt om i världen, ansågs nästan hälften vara förknippade med risk för illegalt fiske eller tvångsarbete. Framför allt identifierades två riskfaktorer, nämligen det land som ett fartyg är registrerat i, även känt som dess ”flaggstat”, och vilken typ av fiskeredskap fartyget har ombord.

– Fartyg registrerade i länder som har dålig kontroll av korruption, fartyg som ägs av andra länder än flaggstaten, och fartyg registrerade i Kina uppvisade en högre risk att ägna sig åt olaglig verksamhet. Det gjorde även långrevsfartyg, trålare och båtar som jiggfiskar efter bläckfisk, säger medförfattare Henrik Österblom, forskningschef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Risk vid omlastning till havs

Högst risk för olaglig verksamhet identifierades i samband med omlastning, då besättning och fångster byts mellan fartyg, särskilt då detta sker ute till havs.

Kusterna utanför Västafrika, Peru och Azorerna hade enligt studien högst risk för arbetskraftsmissbruk och IUU-fiske.

– Vår förhoppning är att studien ska kunna hjälpa regeringar, biståndsorganisationer, civilsamhälle och företag att kunna göra prioriteringar, som gör att fokus riktas på de områden där problemen är som störst, säger Henrik Österblom.

Studien har gjort med forskare från Stanford University, University of British Columbia, University of Tokyo och James Cook University.

Arktis historiska klimat kartlagt

Klimatforskare har lagt ett tusenårigt historiskt pussel över Arktis temperaturförändringar. På sikt kan kunskapen leda till säkrare prognoser om framtidens klimat.

Under de senaste decennierna har temperaturerna i Arktis stigit 2–3 gånger snabbare än den globala medeltemperaturen.

Fenomenet kallas arktisk förstärkning och innebär att klimatförändringar i Arktis sker snabbare än på andra platser på norra halvklotet.

Det finns dock endast ett fåtal, bristfälliga mätningar av temperaturförändringar i Arktis från 1900-talets början, och hur det har sett ut ännu längre tillbaka i tiden har varit höljt i dunkel. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med instrumentella data som är äldre än 100 år.

Luckor i förståelse av temperaturökningar

Det här leder till stora osäkerheter i uppskattningar av arktisk förstärkning. Kunskapsluckan blev startskottet för ett svensk-kinesiskt forskningsprojekt som nu presenterar en studie.

– Med hjälp av proxydata från bland annat iskärnor, sjösediment och årsringar i träd samt en ny teknik som kallas paleoklimat-dataassimilering har vi lyckats få fram helt ny information om hur Arktis temperaturer förändrats under de senaste 1

Så påverkar kriget i Ukraina tillgången på energi, metaller och mat

När Tyskland väljer bort rysk naturgas kan det leda till högre elpriser i Sverige. Forskaren André Månberger reder ut hur kriget i Ukraina påverkar tillgång och priser på energi, metaller och mat.

EU har en övertro på hur snabbt gasberoendet kan minskas. Importstopp av metaller kan leda till att Kina tar viktiga marknadsandelar från väst. Den dyrare maten drabbar inte Sverige särskilt hårt. Och sänkt bensinskatt slår mot fattiga länder. André Månberger, som forskar om energisäkerhet, reder ut hur kriget i Ukraina påverkar tillgången och priserna på energi, metaller och andra råvaror.

Dyrare mat (drabbar Sverige minst och fattiga länder mest)

I krigets spår blir livsmedelspriserna högre: Tillgången på spannmål och konstgödsel minskar eftersom Ukraina och Ryssland är stora exportörer, de högre drivmedelspriserna ökar lantbrukarnas utgifter och prislappen på konstgödsel stiger då mycket energi krävs vid tillverkningen.

Ur ett internationellt perspektiv drabbas dock Sverige förhållandevis skonsamt, enligt säger André Månberger, forskare i miljö- och energisystem vid LTH och Lunds universitet och expert på energisäkerhet.

– Vi är självförsörjande på spannmål. Livsmedel står för en mindre del av hushållens kostnader. Om årets skörd blir gynnsam kan till och med de högre priserna gynna svenska spannmålsproducenter, såvida vinsten inte äts upp av prisstegringen på drivmedel och handelsgödsel.

Men för dem som bor i Nordafrika och andra fattiga områden blir de höga priserna ett jätteproblem.

– De lägger redan en stor del av sin hushållsbudget på mat och har därför små möjligheter att parera sådana här kostnadsökningar.

Sänkt bensinskatt (drabbar också fattiga länder mest)

Flera industrialiserade länder planerar att sänka drivmedelsskatten eller göra andra riktade åtgärder för att upprätthålla konsumtionen av bensin och diesel. Vissa har genomförts, andra är på gång. Detta leder till att de höga prisnivåerna på världsmarknaden upprätthålls, vilket i sin tur leder till att fattiga länder blir utprisade.

– Om vi inte hade sänkt skatten hade konsumenter i Sverige fått större incitament att ändra sin förbrukning. Våra inköp av råolja hade minskat och priserna på världsmarknaden hade inte stigit lika mycket.

Sverige och andra rika länder drabbas förhållandevis skonsamt jämfört med fattiga länder för vilka mycket högre drivmedelspriser slår hårdare i den redan hårt ansträngda hushållsekonomin. Forskning har också visat att stigande priser på mat och drivmedel har bidragit till social instabilitet och upplopp i vissa länder.

– Vi i Sverige har råd att prisa ut marginalpriskonsumenterna i utvecklingsländer. Det är ett ganska egoistiskt perspektiv.

Att ersätta gas tar längre tid än vad EU tror…

Tysklands agerande kommer att spela stor roll för hur svenska elpriser utvecklas framöver. Havsbaserad vindkraft hör till en av prioriteringarna för att minska det ryska gasberoendet, men gasen behövs fortfarande för att värma bostäder och balansera elnätet när vinden mojnar. Landet har därför beslutat att börja importera flytande naturgas, LNG, som kan fraktas från bland annat Qatar, USA eller Australien.

LNG-gasen är dock dyrare än den ryska och det kommer att krävas att Tyskland bygger ut terminaler för att kunna ta emot den.

Tyskland kan även komma att öka elimporten från exempelvis Sverige, något som i så fall skulle leda till att våra elpriser stiger ytterligare.

– Generellt har EU en övertro på hur snabbt gasberoendet kan minskas, säger André Månberger.

… men energieffektivisering kan hjälpa Tyskland

Enligt André Månberger behöver Tyskland jobba mer med energieffektivisering.

– Det jag skulle säga är det mest vettiga. Hushåll kan förbättra isoleringen och installera värmepumpar som kan styras med olika smarta hem-lösningar för att spara ytterligare energi.

Men det är mycket teknik som ska ersättas och många hushåll som berörs, så det tar tid, säger André Månberger.

Ska sanktioner bli riktigt verkningssamma krävs att det är tillräckligt många som bojkottar. Annars blir det för många kryphål.

Importstopp av metaller lär gynna Kina

Ryssland är en stor exportör av metallerna nickel och palladium vilka används i stålproduktion och elbilsbatterier respektive katalysatorer för avgasrening och bränsleceller.

Här hamnar västländerna i en rävsax i hur de ska agera, enligt André Månberger. Minskar man importen blir konsekvensen förmodligen att framförallt Kina istället lägger rabarber på ryska gruvor och råvaror.

På sikt kan alltså ökat kinesiskt inflytande göra det svårare för europeiska bolag att importera råvaror från Ryssland. Om dessa råvaror istället används av kinesiska företag som i sin tur utvecklar färdiga produkter kan det leda till att Europa sedan tvingas köpa färdiga istället för att bygga egna.

– Det är det som är problemet med sanktioner. Ska sanktioner bli riktigt verkningssamma krävs att det är tillräckligt många som bojkottar. Annars blir det för många kryphål.

Alternativen till rysk olja lockar inte

Ryssland är världens näst största exportör av olja med en femtedel av världsmarknaden. Landet förfogar även över drygt 40 procent av jordens kända naturgasreserver. Allt fler bolag och länder bojkottar nu rysk energi.

I slutändan är det allra viktigaste att världen minskar sitt oljeberoende, betonar André Månberger. Av miljöskäl så klart, men även på grund av att alternativen till Ryssland inte är attraktiva: Andra stora oljeländer är diktaturerna Saudiarabien och Venezuela (den sistnämnda har stora reserver men liten export). Kanada har visserligen stora reserver men då av oljesand som är särskilt dåligt ur klimatsynpunkt. Norges olja sinar.

Oljeimportörer aktiverar sin krisberedskap

Nyligen kom beskedet från den internationella energiorganisationens IEA att samtliga OECD-länder får göra en så kallad lageravtappning av olja motsvarande 60 miljoner fat. I Sverige är raffinaderier och stora oljeförbrukare skyldiga att ha ett lager motsvarande 90 dagars förbrukning och som endast ska användas i krissituationer.

Beskedet är rätt så sensationellt, enligt Månberger. Det har bara hänt fyra gånger sedan 1970-talet. Men en lageravtappning kommer inte rå på de höga prisnivåerna, hävdar han.

– Det är en kortsiktig strategi som är otillräcklig för att hantera marknadens strukturella underskott.

Det bästa sättet att minska beroendet från Ryssland är att jobba ännu hårdare på att få till på en grön omställning och minska vårt fossilberoende. Dessa mål går hand i hand.

Också rysk naturgas lär bli dyrare

Ett köpstopp på naturgas skulle slå hårt mot Ryssland. Eftersom gasen transporteras i ledningar finns inte alternativmarknader på samma sätt som för oljan – än så länge. Nu byggs gasledningar till Kina, så om några år kommer Ryssland också kunna exportera naturgas till grannen i öst.

– Då kommer Europa och Kina att konkurrera om samma gas. Ryssland får då större möjlighet att välja vem de vill sälja till och hur kontrakten ska utformas.

– Det bästa sättet att minska beroendet från Ryssland är att jobba ännu hårdare på att få till på en grön omställning och minska vårt fossilberoende. Dessa mål går hand i hand.

Artikeln publicerades först på Lunds universitets webbplats.

Inlägget Så påverkar kriget i Ukraina tillgången på energi, metaller och mat dök först upp på forskning.se.

Läs mer