Hur lång tid tar det innan en avverkad och återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut? Det är en omdebatterad fråga som är viktig för både skogsbruket och miljön. Forskare vid Linnéuniversitetet har svaret.

– Det tar åtta till tretton år efter avverkning och återplantering, beroende på i vilken del av Sverige skogen finns. Detta motsvarar ungefär 15 procent av den normala omloppstiden, som är 60–90 år i södra och mellersta Sverige, säger Achim Grelle, lektor på institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet.

Achim Grelle har tillsammans med kolleger vid Linnéuniversitetet och Sveriges lanbruksuniversitet (SLU) jämfört koldioxidflödena i fem ungskogar. Fyra av dem i trakterna kring Toftaholm mellan Värnamo och Ljungby i Småland och en nära Skyttorp i Uppland.

Den skog som tog längst tid på sig för att bli en kolsänka igen, var den i Skyttorp, som var både den nordligaste och den minst produktiva. Snabbast var en av skogarna i Toftaholm, i vilken man testat att ta bort stubbarna efter avverkningen.

– Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika mycket kol som förlorats under hygges- och ungskogsfasen och därmed betalat hela sin ”utsläppsskuld, säger Achim Grelle.

Små tallplantor på tillväxt. Med omloppstid i skogbruket menas tiden från att en ny generation skog sås eller planteras efter en avverkning, och fram tills dess skogen avverkas igen, omloppstiden för skog i Sverige är i genomsnitt 100 år.

Nettosänka eller nettokälla?

Skog tar upp koldioxid från atmosfären genom trädens fotosyntes. Kolet lagras både i biomassa, alltså i träden, och i marken. Samtidigt producerar skogen koldioxid. Det sker både genom växternas ”utandning” och genom mikroorganismernas nedbrytning av organiskt material.

– Det är balansen mellan detta upptag och denna produktion av koldioxid över en längre tidsperiod, till exempel ett år, som är intressant. Den avgör om skogen är en nettosänka, alltså tar upp mer koldioxid än den avger, eller en nettokälla, alltså avger mer än den tar upp, säger Achim Grelle.

Ungskog blir kolsänka igen – olika snabbt

Skogar här i Norden sköts huvudsakligen genom att man avverkar de flesta träden på en yta, så kallad kalavverkning. Därefter planterar man ny skog. Det här sättet att sköta skogen producerar mycket biomassa, vilket är bra sett ur klimatsynvinkel.

– Men avverkningen innebär även att en del av den stora mängd kol som finns bunden i marken frigörs till atmosfären. Detta eftersom kolupptaget genom trädens fotosyntes upphör, medan utsläppen från nedbrytningsprocesserna fortsätter och till och med kan vara förhöjda under en viss tid. Om man bedriver så kallat trakthyggesbruk, det dominerande sättet att bruka skog i Sverige, är det viktigt att snabbt etablera nya skogsplantor efter avverkningen.

När man vill veta bästa sättet att sköta skogen för att motverka klimatförändringarna är det viktigt att förstå varför olika skogar tar olika lång tid på sig att bli nettosänkor, och om det går att göra något för att korta den tiden.

– Till exempel skulle mer snabbväxande skogar kunna återgå snabbare till ett kolupptag. Eller kan man kanske ta bort mer biomassa i samband med avverkningen. Biomassa som annars skulle brytas ned och avge koldioxid, säger Achim Grelle.

Gödsla skogen eller inte?

Forskarna gödslade också en av skogarna som ingick i studien för att se hur det påverkade trädens tillväxt och därmed kolupptaget.

När man gödslar med kväve kan ibland utsläppen av metan och lustgas från marken öka. Eftersom de är mycket starka växthusgaser är det viktigt att dessa utsläpp begränsas, då de riskerar att minska en eventuell klimatnytta av gödslingen.

Det var för tidigt att utvärdera gödslingens effekter på skogens kolbalans inom projektets tidsram, men forskarna kan dra slutsatser angående effekten på övriga växthusgaser.

– Gödslingen ledde till att marken tog upp mindre metan, men den började ändå inte avge metan. Det blev små utsläpp av lustgas samma år som vi gödslade; dock inte åren därefter.

Totalt var dock flödena av dessa gaser mycket små. Det största utsläppet av lustgas motsvarade 0,18 ton koldioxid per hektar och år, vilket kan jämföras med att skogen totalt årligen tog upp över 18 ton koldioxid per hektar, säger Achim Grelle.[/textblock]

Kontakt:

Achim Grelle, lektor vid Institutionen för skog och träteknik, achim.grelle@lnu.se
Johan Bergh, professor i skogsskötsel, johan.bergh@lnu.se

Inlägget Så länge tar det för ungskog att bli kolsänka igen dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Snart tändas tusen juleljus. Varje år bränner svenskarna cirka 18 000 ton ljus, de flesta runt jul. Men är det så klokt egentligen? Vi frågade Aneta Wierzbicka, forskare vid Lunds universitet som länge har studerat hur levande ljus påverkar inomhusluften.

Hur farliga är de levande ljusen?

– Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Men jag har forskat länge om förbränning och luftburna partiklar och vi försöker undvika förbränning för att det skapar föroreningar som kan leda till andnings- och hjärtproblem. När vi bränner ljus vet vi att det bildas små partiklar – vilken typ beror på vad ljusen är gjorda av och hur vi bränner dem.

Aneta Wierzbicka, Universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet.

Vad är det som gör dem farliga?

– Det är ljus som brinner med en fladdrande låga som är farliga. Då produceras mer sotpartiklar som ibland syns, ibland inte. Utsläppen varierar mycket med vilken ljusmassa och veke som används. Det handlar också om hur man kombinerar ljusmassa och veke, så det kräver stor erfarenhet och kunskap för att få fram rätt kombination. Vissa ljus ökar utsläppen ju längre de brinner.

Hur många kan man ha tända samtidigt utan att riskera hälsan?

– Eftersom det beror på vilket material som används, och hur ljusen brinner, är det svårt att svara på. I vår senaste studie undersökte vi föroreningar från fem ljus som brann i en normalstor lägenhet. Då mätningar hamnade alla under WHO:s gränsvärden. Men i september 2021 sänkte WHO gränsvärdena kraftigt, så idag skulle vårt experiment hamna över gränsvärdet.

Läs mer: Luftföroreningar bakom demens och psykisk ohälsa

Vilka ljus ska man välja för att minska föroreningarna?

– Det bästa man kan göra är att se till att man inte har den här fladdrande lågan. Att ljus har lukt eller färg innebär fler tillsatser så det är bra att välja ett vitt ljus utan doft.

Vad behöver forskarna undersöka mer?

– Idag vet vi vilka föroreningar som ljusen orsakar, men inte så mycket om hur de påverkar människors hälsa. När vi i en studie undersökte hur människor påverkas av levande ljus visade det sig att de minskade hjärtfrekvensen. Ljusen kan med andra ord även ha en positiv effekt på hälsan, då många förknippar levande ljus med avkoppling och kvalitetstid. Så det kan finnas psykologiska effekter som är välgörande.

Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

Inlägget Så farliga är de levande ljusen dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Snabba salivtester för corona är ett bra alternativ till pinntest i näsan, visar forskning.
– För barn är det viktigt att provtagningen är enkel och utan obehag, säger Yang de Marinis, docent vid Lunds universitet.

Den vanligaste coronatesten är med RT-PCR genom ett nässvalgsprov taget med bomullspinne. Provtagning från nässvalget är ofta obehaglig och RT-PCR-test kräver även analys i laboratorium. I en ny studie från Lunds universitet har forskare undersökt om snabbantigentest för covid-19 kan användas på saliv i stället för att pinna nässvalget.

– Våra resultat tyder på att salivbaserade snabbtester kan vara tillräckligt för diagnostisera covid-19 i ett tidigt skede av infektionen, säger Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, som lett studien tillsammans med Yang De Marinis, docent vid Lunds universitet.

Pinnprov vanlig coronatest

En snabb diagnos är avgörande för att minska spridningen av sjukdomen. I dag finns flera olika testmetoder för att identifiera en pågående infektion. De PCR-test som används inom sjukvården tas vanligtvis med pinnprover i nässvalget och det gäller också för de flesta kommersiella tillgängliga antigentesterna, en metod som många upplever obehaglig. Antigentester används som ett komplement till PCR-testning när det krävs ökad testkapacitet eller snabba provsvar. Och så finns det salivtester.

– Salivbaserade tester är mindre obehagliga, enklare och lättare att hantera. Du behöver heller inte utbildad vårdpersonal för att spotta i en kopp, säger Magnus Rasmussen.

Jämförde coronatest på 44 patienter

I den aktuella studien jämförde forskarna RT-PCR-tester med pinnprov från nässvalget och salivprover som de samlat in från 44 patienter vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Alla 44 deltagare hade bekräftad covid-19, och fick för salivtesten harkla sig djupt innan de spottade. Resultaten visade att coronavirus kan spåras både i saliv- och nässvalgsprover, men att koncentrationerna är något lägre i saliv. Forskarna undersökte även fyra olika snabba antigentester som finns att köpa på marknaden, för att se hur bra de hittar virus i salivprover.

Alla fyraantigentesterna visade sig vara relativt känsliga i att upptäcka viruset tidigt under infektionen eftersom viruskoncentrationen är högre då. Senare under infektionen, när viruskoncentrationen är lägre, visade sig antigentesterna inte vara tillräckligt känsliga.

Enkla salivbaserade coronatest

– Fördelen med ett salivbaserat snabbtest är att du enkelt kan ta det själv därhemma i lugn och ro. För många kan det göra stor skillnad. Om smitta förekommer i till exempel grundskolan kan de yngre ovaccinerade eleverna snabbare screenas med ett salivbaserat snabbtest. För barn är det viktigt att provtagningen är enkel och utan obehag, säger Yang de Marinis som är försteförfattare till studien.

Forskarna menar att snabba salivtester är ett bra alternativ till vanlig PCR-testning och nässvalgstest, och dessutom kan komplettera dessa metoder när screeningbehoven ökar.

– Innan vi kan börja använda salivantigentest behöver vi bekräfta att de fungerar för att identifiera covid-19 också hos nyinsjuknade och hos tidigare vaccinerade personer. Sådana studier pågår hos oss och även på andra ställen, säger Magnus Rasmussen.

Kontakt:

Yang De Marinis, docent, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, yang.de_marinis@med.lu.se
Magnus Rasmussen, professor, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, och specialistläkare inom infektionsmedicin på Skånes universitetssjukhus i Lund, magnus.rasmussen@med.lu.se

Vetenskaplig artikel:

Detection of SARS-CoV-2 by rapid antigen tests on saliva in hospitalized patients with COVID-19. Infection Ecology & Epidemiology.

Inlägget Smärtfritt salivtest lika bra som coronatest i näsan dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Offentlig sektor kan bidra till en omställning mot ett mer ekologiskt jordbruk genom grön upphandling. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

De senaste årtiondena har ekologisk livsmedelsproduktion fått stor uppmärksamhet i diskussioner kring hur vi ska nå Sveriges och EU:s miljömål. EU uppmuntrar medlemsländerna att använda så kallad grön offentlig upphandling för att få offentlig sektor att öka sina ekologiska livsmedelsinköp. Därmed skapar man incitament för jordbrukare att ställa om sin produktion.

Målet är 25 procent ekologiska livsmedel inom offentlig sektor

I Sverige har det funnits subventioner för ekologiskt jordbruk sedan mitten av 90-talet. År 2006 satte Sveriges riksdag upp ett mål om att 25 procent av offentlig sektors livsmedelskonsumtion skulle vara ekologisk.

– Effekten av grön offentlig upphandling som ett miljöpolitiskt styrinstrument är inte självklar. Den beror exempelvis på den offentliga sektorns storlek som köpare, dess kapacitet att implementera denna typ av policy, samt privata konsumenters priskänslighet, säger Hanna Lindström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

– Konsumenters priskänslighet för ekologisk och konventionell mat, och detaljhandelns prissättningsstrategier, är centrala för att subventionerna ska få avsedd effekt. Men trots att det finns ett stort politiskt intresse för ekologisk livsmedelsproduktion i Sverige så saknas det i hög utsträckning empirisk forskning om dessa faktorer,

Ekologiska livsmedelsinköp ökar andelen ekologisk jordbruksmark

I sin forskning har Hanna Lindström därför studerat hur grön offentlig upphandling kan fungera som ett miljöpolitiskt styrinstrument. Hon har analyserat svenska kommuners ekologiska livsmedelsinköp över tid.

– Resultaten visar att ekologiska livsmedelsinköp har en positiv effekt på mängden ekologisk jordbruksmark i Sverige. Denna effekt kan framförallt kopplas till den samlade köpkraften hos svenska kommuner.

– Jag har också studerat vilka faktorer som kan tänkas påverka grön offentlig upphandling. Trots att de policys som syftar till att öka kommunens ekologiska livsmedelsinköp är frivilliga, och kostsamma, tillämpas de ändå i hög utsträckning.

Konsumenter känsliga för prisförändringar på ekologisk mjölk

Med hjälp av uppgifter från mejeriindustrin och detaljhandeln har Hanna Lindström också undersökt skillnader i efterfrågan och prissättning mellan ekologisk och konventionell mjölk.

– Genom att använda data på streckkodsnivå för ekologiska och konventionella mjölkprodukter skattar jag svenska konsumenters priskänslighet. Det vill säga hur mycket efterfrågan på mjölk förändras när priset förändras. Jag kan då se att efterfrågan på ekologisk mjölk är mer priskänslig än efterfrågan på konventionell mjölk. Konsumenterna verkar ha starka preferenser för de traditionella leverantörernas märken.

– Jag undersöker också hur konsumentpriset påverkas av höjningar, respektive sänkningar av mjölkpriset från mejerierna. För konventionella mjölkprodukter pekar resultaten på så kallad positiv asymmetri. Det innebär att en höjning av mjölkpriset från mejerierna märks mer och snabbare för konsumenterna, jämfört med en prissänkning. När det gäller ekologisk mjölk är denna positiva asymmetri inte lika framträdande. Därmed kommer konsumenterna att uppleva mindre skillnader i priset på ekologisk mjölk när mejerierna höjer eller sänker sina priser gentemot detaljhandeln.

Offentlig sektor kan bidra till mer ekologiskt jordbruk

Hanna Lindström visar på den potential som finns hos grön offentlig upphandling till att bidra till en ökad ekologisk livsmedelsproduktion. Hon ger också en tydligare bild av hur efterfrågan på, och prissättningen av, ekologiska livsmedel ser ut inom svensk detaljhandel.

– Tillsammans med mina kollegor kan jag visa att den gemensamma köpkraften kan bidra till en ökad omställning bland svenska jordbrukare. Även om offentlig sektor står för en relativt liten andel av marknaden för livsmedel.

– Jämfört med tidigare studier från andra marknader finner jag också en relativt hög priskänslighet gentemot ekologisk mjölk bland svenska konsumenter. En förklaring kan vara svenska konsumenters starka preferenser för traditionella märken. Måhända finns det lokala anknytningar som redan appellerar till konsumenternas miljömedvetenhet, , säger Hanna Lindström.

Dessa nya kunskaper kring grön offentlig upphandling och priskänslighet bidrar till att myndigheter och praktiker har bättre möjlighet att utforma effektiva policyförslag, menar hon.

Avhandling:

Food for Thought: Essays on Green Public Procurement and the Market for Organic Food. (Svensk titel: Uppsatser om grön offentlig upphandling och marknaden för ekologiska livsmedel)

Kontakt:

Hanna Lindström, Handelshögskolan vid Umeå universitet, hanna.lindstrom@umu.se

Inlägget Grön upphandling kan ge mer ekologiska livsmedel dök först upp på forskning.se.

Läs mer