Drygt en fjärdedel ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar, visar en kartläggning av immunitet mot covid-19. Unga som varit sjuka i covid-19 hade däremot färre så kallade minnesceller i immunförsvaret än äldre som genomgått infektion. Nu fortsätter forskare att studera långtidssymtom hos unga, och hur vaccination påverkar immuniteten.
Det finns väldigt få populationsbaserade studier som undersöker immuniteten mot covid-19 hos unga vuxna, trots att de i stor utsträckning bidrar till smittspridning. Därför har forskare vid Karolinska institutet följt cirka tusen ovaccinerade unga vuxna i Stockholm under tiden oktober 2020 till juni 2021.
Målet var bland annat att kartlägga förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar (IgG-, IgA- och IgM) och minnesceller i immunsystemet (B-celler och T-celler) som skyddar mot covid-19.
– Unga vuxna riskerar att sprida smittan eftersom många inte märker av sjukdomen eller har väldigt milda symtom. Drygt 60 procent i åldersgruppen 18–29 år har hittills fått två doser vaccin, vilket kan jämföras med 80–90 procent i åldersgruppen 40–69 år. Det är viktigt att unga vuxna fortsätter att vaccinera sig så fort tillfälle ges, både för att skydda sig själva och andra, säger Erik Melén, professor i pediatrik och projektledare för studien.
Covid-19 bland unga
Molekylmixning skapar superstabilt glas
Superstabilt glas med lång livslängd kan bidra till att förbättra alltifrån läkemedel till avancerade bildskärmar och solceller. Forskare vid Chalmers visar hur en mix av många molekyler – upp till åtta på samma gång – kan skapa glas med efterlängtade egenskaper.
Glas är ett så kallat amorft ämne och saknar en vidsträckt ordnad struktur. Det gör att det inte bildar kristaller. Just det faktum att glas inte bildar kristaller gör det mycket användbart. Det vi vanligen kallar glas, exempelvis fönsterglas, är främst kiseldioxidbaserade, men glas kan formas av många olika ämnen. Vetenskapen söker ständigt efter nya glasartade material med bättre egenskaper och nya möjliga tillämpningar. Den Chalmersledda studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science Advances och innebär ett viktigt kliv framåt på det här området.
Mix av molekyler gör det lätt att forma nytt glas
– Genom att blanda många molekyler har vi nu plötsligt öppnat upp möjligheten att skapa nya och mycket bättre glasformande material. Alla som arbetar med organiska molekyler vet att en blandning av två molekyler kan göra det lättare att forma glas, men ingen hade nog förväntat sig att fler, och så här många, skulle kunna ge ett så mycket bättre resultat, säger forskningsledaren Christian Müller, professor på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers.
Glas bildas när en vätska kyls ner utan att den kristalliseras, en process som kallas vitrifikation. Metoden att använda två eller tre molekyler för att bilda ett glas är ett väletablerat koncept. Däremot har frågan om vad som händer när man blandar fler molekyler hittills fått liten uppmärksamhet.
Stabilare än fönsterglas
I det här fallet har Chalmersforskarna experimenterat med att blanda upp till åtta olika perylenmolekyler, som var och en har en hög fragilitet. Fragilitet är ett värde som är relaterat till hur lätt materialet kan bilda glas och låga siffror betyder en god förmåga. Mixen av många molekyler gjorde att fragiliteten sänktes avsevärt och forskarna kunde få fram en mycket stabil glasbildare med rekordlåg fragilitet.
– Fragiliteten i glaset i studien är mycket låg och motsvarar de bästa resultaten för något organiskt material, men också jämfört med polymerer och oorganiska material som metalliska glas. Resultaten är jämförbara och till och med bättre än fragiliteten i vanligt fönsterglas, som är det vi hittills känt till som ett av de bästa på att bilda ett glas, säger Sandra Hultmark, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers och huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln.
Organiskt glas ger hållbarare bildskärmar
Viktiga användningsområden för stabila organiska glasmaterial är avancerad teknik i bildskärmar som OLED-skärmar och i förnybara energikällor som organiska solceller.
– OLED-skärmar är konstruerade med glasartade lager av organiska molekyler som kan utstråla ljus. Om de blir mer stabila kan vi öka hållbarheten för en OLED och därmed även skärmen, förklarar Sandra Hultmark.
Ytterligare ett användningsområde för stabila glas är läkemedel. Amorfa läkemedel löses upp snabbare och hjälper kroppen att ta upp den aktiva substansen. Därför utformas många läkemedel i glasartad form. För dessa läkemedel är det avgörande att glaset inte kristalliseras över tid. Ju stabilare glas, desto längre tid kan läkemedlen användas.
Glaset förlänger livslängden och sparar jordens resurser
– Med stabilare glas eller glasbildande material, kan vi förlänga livslängden på ett stort antal produkter, vilket i sin tur sparar på både jordens resurser och ekonomi, säger Christian Müller.
Så utfördes forskningen
Forskarna är verksamma vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet.
De valde att arbeta med en serie av små, konjungerade molekyler som består av en kärna av perylen med olika påhängande alkylgrupper. Alla åtta perylenderivaterna kristalliserades lätt när de var separerade från blandningen och visade på en fragilitet på över 70.
Mixen av de åtta perylenderivaterna resulterade i ett material som uppvisar en fragilitet på endast 13. Det är ett rekordlågt värde för något glasformande material som hittills utforskats, vilket även inkluderar polymerer och oorganiska material som metalliska glas och kiseldioxid.
Vetenskaplig artikel:
Vitrification of octonary perylene mixtures with ultralow fragility. (Sandra Hultmark, Alex Cravcenco, Khuschbu Khushwaha, Suman Mallick, Paul Erhardt, Karl Börjesson och Christian Müller), Science Advances
Kontakt:
Sandra Hultmark, doktorand på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, sanhul@chalmers.se
Christian Müller, professor på institutionen för kemi och kemiteknik, Chalmers tekniska högskola, christian.muller@chalmers.se
Inlägget Molekylmixning skapar superstabilt glas dök först upp på forskning.se.
Självkörande bilar fixar inte det sociala samspelet
Trafiken är full av ”irrationella” människor som ställer till det för de förarlösa fordonen. Därför kommer det att dröja innan självkörande bilar dominerar, menar professorn Barry Brown.
– Det har pratats om självkörande bilar i tio års tid. Hela tiden får man höra att de kommer vara i bruk ”om två år”. Jag tror snarare att det rör sig om 30–40 år.
Det sa professor Barry Brown, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet, när han ledde ett seminarium i nätverket Digital Futures regi.
– Technology in vivo. Det är ett tjusigt sätt att beskriva min forskning – och det betyder att jag intresserar mig för hur folk använder teknik. Ofta använder jag mig av film för att se hur de faktiskt gör och vad som funkar för dem, sa Barry Brown.
Mobilitet och transporter är det teknikområde som han forskar mest om. Brown har bland annat ett pågående samarbete med Nissans huvudkontor i Palo Alto, USA. Han har studerat hur människor använder sig av GPS, navigerar med hjälp av Iphone, och hanterar elsparkcyklar. För att lära sig mer om trafiksituationen i olika delar av världen delade han ut videokameror till bilförare i Indien, och bad dem att montera kamerorna i kupén.
Forskningsmaterialet finns på Youtube
I den forskning som han presenterade under seminariet har han också använt sig av video, närmare bestämt filmklipp som laddats upp på Youtube. Forskningsmetoden kan tyckas okonventionell, men Barry Brown konstaterade att den har gett honom tillgång till ett rikt datamaterial av hög kvalitet.
– Filmerna som jag har analyserat är mycket professionella. De visar hur självkörande bilar rör sig i trafiken, i vissa fall har 8–9 kameror riggats upp i varje bil.
Under seminariet visade han flera filmklipp, främst från Waymos förarlösa taxibilar som rullar på gatorna i Phoenix , USA. Det var tydligt att fordonen inte alltid kunde hantera det som hände runt omkring dem. Det ledde ofta till att de stannade helt, vilket skapade köer. Och när mänskliga förare försöker ta sig ur köer och manövrera runt stillastående fordon finns alltid en risk för olyckor.
Vägen är en social miljö
De autonoma fordonen har svårt att hålla rätt avstånd till bilen framför eftersom de inte kan läsa av nyanserna i olika trafiksituationer. De uppfattar inte heller subtila signaler från mänskliga trafikanter, till exempel i korsningar. I en av filmerna försökte fotgängare vinka förbi taxibilen, men den stannade ändå. Det slutade med att taxikunden fick veva ner rutan och ropa: ”Sorry! Det är en självkörande bil.”
– Teknikutvecklingen på området har varit häpnadsväckande, bilföretagen har verkligen gjort stora framsteg. Men vägen är en social miljö där vi kommunicerar och interagerar med varandra. Frågan är om vi kan få de självkörande bilarna att förstå det sociala samspelet?
– Jag låter kanske kritisk, men jag ser en del utmaningar. Om man jämför med autopiloter i flygplan, så har ju den tekniken påverkat flygsäkerheten mycket positivt. Där är vi inte än när det gäller självkörande bilar, sa Barry Brown.
Vetenskapliga artiklar:
Making Time: Pausing to Coordinate Video Instructions and Practical Tasks
Notes on the Practices and Appearances of E-Scooter Users in Public Space.
Kontakt:
Barry Brown, professor vid institutionen för datavetenskap, Stockholms universitet, barry@dsv.su.se
Inlägget Självkörande bilar fixar inte det sociala samspelet dök först upp på forskning.se.
Mikrofarkoster som styrs med ljusets kraft
Forskare från Chalmers har skapat små farkoster som bara är en tusendels millimeter tjocka och som går att styra med hjälp av ljusets kraft. Farkosterna kan köra i kontrollerade banor och transportera andra partiklar.
Ljus har en inneboende kraft som kan förflytta mikroskopiska föremål. Den upptäckten ligger till grund för den nobelprisvinnande optiska pincetten, där forskare kunde visa hur en fokuserad laserstråle kan fånga in och hålla fast partiklar med stor precision.
Nu har en forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet visat att kraften i ofokuserat ljus, en så kallad planvåg, kan användas för att styra en mikropartikel i en kontrollerad bana. Forskningen presenterades nyligen i en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature Nanotechnology.
En tusendedels millimeter tjocka
De små farkosterna som forskarna har tillverkat är tio mikrometer breda och en mikrometer tjocka, alltså bara en tusendels millimeter. De minimala partiklarna har belagts med ett konstgjort material – en så kallad metayta.
Därför är svampar så giftiga
Svampförgiftning kan döda en människa. Men giftet är inte menat för oss – en ständig underjordisk kamp tvingar en svamp till kemisk krigsföring.
Svampar är några av de dödligaste organismer som finns för oss människor. Men vi är inte fienden i svamparnas värld, vår ämnesomsättning råkar bara likna småkrypens, som svampen skyddar sig emot.
Under mossan kryllar det av liv som vi sällan ser. Svamparnas mycel och nedbrytarbakterier ska samsas om utrymmet med småkryp, som hoppstjärtar, rundmaskar (nematoder) och fluglarver.
Svampar står nakna inför myllret
I den ständiga kampen om utrymme och näring har de allihopa utvecklat olika metoder att försvara sig eller angripa andra.
Men att som svamparna, ta till kraftiga nervgifter mot pyttesmå hoppstjärtar och rundmaskar kan ändå tyckas vara höjden av överdrift. Behövs det verkligen?
– Ja. Djur har skinn, päls och taggar, växter har bark och annan kutikula, skyddsskikt. Men svampar växer nakna, i tusendels millimeter tunna hyftrådar under marken. Vad de har är en kemisk fabrik för att hålla insekter och andra djur borta. Doften kan avskräcka, och om någon tuggar på svampen omvandlas vissa ämnen och blir osmakliga, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Statens lantbruksuniversitet, SLU.
Medan en del ämnen förgiftar och förlamar hoppstjärtar eller nematoder sätter svamparna in andra ämnen mot bakterier, vilket vi människor dragit nytta av i till exempel penicillin. Men ämnen som aflatoxiner, som utvecklas av mögelsvampar, kan vara mycket giftiga för människan. Det finns en stor spännvidd i hur svampgifter påverkar oss.
Om du ätit vit flugsvamp gäller det att få vård snabbt.
De fem giftigaste svamparna i Sverige
- Vit flugsvamp, Amanita virosa