En stor studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar och mor- och farföräldrar till personer med adhd hade högre risk för demens, än de med barn och barnbarn utan adhd.

Forskarna fann att föräldrar till personer med adhd hade 34 procent högre risk för demens, jämfört med föräldrar till personer utan adhd. Risken för Alzheimers sjukdom, vilket är den vanligaste typen av demens, var 55 procent högre för föräldrar till individer med adhd. Det var också mer sannolikt att individer med adhd hade föräldrar med tidig

Att screena befolkningen för att upptäcka förmaksflimmer kan minska risken för stroke, allvarlig blödning och död. Dessutom är screeningen kostnadseffektiv, menar forskarna.

För den som har förmaksflimmer, en form av rytmrubbning i hjärtat, är risken att få en stroke fem gånger högre. Symtomen blir dessutom ofta svårare eftersom extra stora blodproppar kan bildas i hjärtat, lossna och riskera att täppa igen större blodkärl i hjärnan. Blodförtunnande läkemedel minskar risken för stroke.

När man i vården upptäcker att någon har förmaksflimmer sätter man in förebyggande behandling, men det sker ingen screening av befolkningen för att hitta dessa personer.

– Det har aldrig gjorts någon studie som undersöker om det vore motiverat att screena för förmaksflimmer, så därför ville vi undersöka det, säger Emma Svennberg, som är specialistläkare i hjärt-kärlsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, vid Karolinska Institutet.

28 000 personer screenades

Alla 75–76-åringar, nästan 28 000 personer, i Region Stockholm och Region Halland, inkluderades i studien. Deltagarna slumpades till att antingen bli inbjudna till screening eller till kontrollgrupp, som fick sedvanlig vård. Av dem som bjöds in till screening valde 7 165 personer att delta. De fick fylla i en hälsodeklaration och registrera så kallad tum-EKG, där tummarna placeras på en EKG-dosa som mäter hjärtats elektriska aktivitet.

De som inte hade förmaksflimmer fick med sig dosan hem i 14 dagar och mätte sitt EKG morgon och kväll. Om dosan registrerade rubbningar i hjärtats rytm fick deltagarna träffa en kardiolog och initiera blodförtunnande behandling om det saknades kontraindikationer. Samtliga 28

Personer som är öppet polyamorösa kan mötas av starka reaktioner från omgivningen. Inte minst om de har barn. I en ny studie berättar polyamorösa om hur de hanterar normer kring familjeliv och föräldraskap.

I våras utlöste en frågespalt i DN både läsarstorm och debatt. En oroad kvinna bad om råd eftersom hennes vuxne son berättat att han och mamman till deras barn lever i en polyamorös relation. I svaret till brevskrivaren rådde psykologen henne att försöka acceptera sonens val, något som väckte känslor på flera håll.

– Debatten sätter fingret på det vår studie visar. Det finns väldigt starka normer för hur vi ska leva i vuxna relationer, som i sin tur har en stark koppling till familjeliv och föräldraskap. Den som går utanför normen kan utlösa starka och ofta känslostyrda reaktioner, säger Catrine Andersson, docent i socialt arbete.

Bra föräldraskap och flersamma relationer

2017 startade Catrine Andersson och Charlotta Carlström ett pilotprojekt vid Malmö universitet om polyamori. Intresset för att delta i intervjustudien var stort och nu har pilotprojektet mynnat ut i ett flertal publikationer, nu senast ett kapitel i den nyutgivna antologin Close Relations – Family, Kinship, and Beyond. Kapitlet belyser just frågan om polyamori och föräldraskap.

– Bland våra intervjuade var det många som tyckte att ett bra föräldraskap kan gå hand i hand med att ha flersamma relationer. De största problemen handlar istället om att behöva hantera omgivningens starka reaktioner och att lägga mycket tid och energi på att förklara, berättar Catrine Andersson.

I studien behandlas teman som idealbilden av den goda föräldern och normer kring tvåsamhet, men även sexualmoral och promiskuitet.

Anklagelse om otrohet är vanlig

– Polyamori är en fråga som rör upp känslor hos omgivningen, alltifrån milt oförstående till väldigt starka reaktioner och anklagelser om att du inte vet vem som är pappa till dina barn eftersom du har fler partners, säger Catrine Andersson.

– Under tiden vi arbetat med det här projektet har vi upptäckt att anklagelsen om otrohet är ganska vanlig. Omgivningen har svårt att förstå och säger ”det är egentligen otrohet, eller hur?” En annan missuppfattning är att det här är något man gör när man är ung, att det ska gå över sen, framförallt när man startat en familj.

Svårt att vara öppen inför omgivningen

De intervjuade hade olika strategier för att hantera omgivningens reaktioner och frågor, men de flesta som deltog i studien undvek att vara öppna med hur de levde.

– Övergripande visar vår forskning att det fortsättningsvis är ganska stora problem för de som lever polyamoröst att vara öppna med det inför omgivningen. Vi har ett relativt litet underlag men resultaten stämmer väl överens med vad internationell forskning visar, säger Catrine Andersson.

Inlägget Att vara polyamorös och förälder dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Fler kvinnor får komma till tals i svenska nyhetsmedier, visar en rapport.
– Men nyheterna är fortfarande inte jämställda, varken i Sverige eller globalt, säger Maria Edström, docent i journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

Sverige har tagit ett kliv framåt när det gäller jämställdhet i nyhetsinnehållet. Det visar rapporten Räkna med kvinnor 2020. I Sverige är andelen kvinnor som syns och hörs i nyhetsflödet 38 procent, vilket kan jämföras med 25 procent globalt.

I och med det har svenska nyhetsredaktioner brutit ett stillastående läge med omkring 30 procent kvinnor i press, radio och tv och avviker därmed också från det globala nyhetsflödet där situationen är i princip oförändrad – på tio år har andelen kvinnor i nyheterna i världen ökat med

Att öka punktligheten i trafiken är det absolut bästa sättet att få fler transporter med tåg, visar forskning. Och på så sätt minska utsläppen från transportsektorn.

Inrikes transporter står för en ökande andel av utsläppen av växthusgaser i Sverige. För att minska transportsektorns utsläpp behöver mer transporter ske på järnväg.

Aktuell forskning vid K2 och Lunds universitet visar att järnvägstrafikens punktlighet påverkar både attraktiviteten och kapaciteten. Förbättrad punktlighet i järnvägstrafiken är också