Människor med en otrygg anknytning har mindre tillit till välfärdssystemet. Det visar en avhandling från Stockholms universitet.

I en avhandling från Stockholms universitet lyfts frågan om människors tillit till välfärdssystemet kan förklaras utifrån anknytningsmönster – och om vårt välfärdssystem kan utgöra en trygghet för människor på samma sätt som religion.

Resultaten visar att anknytningsmönster kan påverka hur individer litar på, inte bara andra människor, utan även på välfärdsinstitutioner. Anknytningserfarenheter kan därmed i förlängningen påverka människors beteende mot samhället i stort.

Studerat Sverige och USA

Studien har genomförts i Sverige, ett land med stark välfärdsstat men lägre grad av religiositet, och i USA, ett land med mindre utbyggd välfärdsstat, men högre grad av religiositet.

– Att söka sig till något som är starkare och större för att överleva när man är rädd och trött är grundläggande hos oss människor. Det är ett motivationssystem i oss, säger Joel Gruenau Brulin, som nyligen lagt fram sin avhandling vid Stockholms universitet.

Joel Gruneau Brulin har en bakgrund inom klinisk psykologi och har varit verksam som psykolog. I sitt fält har han intresserat sig för hur anknytningteori påverkar hur människor fungerar i mellanmänskliga relationer.

– När man har tryggheten så vågar man sig på saker. Har barnet en inneboende känsla av en trygg bas så vågar det utforska mer.

Tillit avgörande för välfärdssystemet

Joel Gruneau Brulin menar att det är centralt att förstå vad som gör att människor söker sig till religion och därigenom om samhällsystemet kan ha liknande funktioner – en trygghet att falla tillbaka på.

– Tillit lyfts upp i relationen till välfärdssystemet. Exempelvis att man behöver ha hög grad av tillit i ett samhälle för att kunna bygga upp ett välfärdssystem. Om man litar på andra överlag så har man större benägenhet att betala skatt. Många menar det motsatta, genom en stark välfärdsstat så undviker man korruption, då upplever man institutioner som rättvisa.

Studien visar att personer med undvikande anknytningsmönster tenderar att visa lägre tillit till välfärdssystemet. I både Sverige och USA framkommer att undvikande anknytning, som är kopplat till obehag inför närhet i mänskliga relationer, är relaterad till både lägre grad av tillit till människor generellt som till välfärdsstaten. Undvikande anknytning verkar alltså inte bara vara kopplad till en ovilja att lita på andra människor, utan även till en svårighet att lita på institutioner i samhället.

– Den anknytningstyp som är undvikande förlitar sig mer på sig själv eller vill inte att andra kommer nära. Studien visar att personer med undvikande anknytning litade på välfärdssystemet i mindre utsträckning.

Religion kontra välfärdssystem

För att någonting verkligen ska kunna betecknas som en relation så behöver det påminna om en människoliknande relation. Upplevelsen av en personlig relation till en ”individliknande gestalt” lyfts fram som central. Detta är något som relationen till Gud inbegriper – men däremot inte den till välfärdsystemet. Välfärdsystemet tar alltså inte över de psykologiska trygghetsfunktioner som religion traditionellt ger för personer som söker den personliga tryggheten hos en gud.

– De fungerar som två olika sätt att ge trygghet för människor. Välfärd ger materiell trygghet medan religion och en gud ger trygghet i form av sammanhanget man ingår i.

Avhandling:

Security in the welfare state: Attachment, religion and secularity.

Kontakt:

Joel Gruneau Brulin, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, joel.gruneau.brulin@psychology.su.se

Inlägget Anknytningen kan påverka tillit till välfärdssystemet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Magnetkameraundersökning i stället för traditionella PSA-test vid screening för prostatacancer, skulle minska problemen med överdiagnostik, överbehandling av lågrisktumörer och onödiga cancerbesked, visar en studie från Karolinska institutet.

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom dagens metoder medför överdiagnostik som leder till att många vävnadsprover tas i onödan. En ny studie från Karolinska Institutet visar att magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover har potential att halvera överdiagnostiken.

– Våra resultat från en stor randomiserad studie visar att moderna metoder för prostatacancerscreening bibehåller fördelarna med screening samtidigt som nackdelarna kraftigt minskas. Detta innebär att det största hindret för införande av nationell screening lyfts bort, säger Tobias Nordström, docent i urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), vid Karolinska Institutet, och ansvarig för den så kallade STHLM3MR-studie.

Tidig upptäckt av prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostatacancer och 2 500 avlider av sjukdomen. Tidigare studier har visat att regelbunden screening kan leda till tidigare upptäckt och därmed minskad risk att dö av prostatacancer.

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom nuvarande rutiner – PSA-test i kombination med traditionell vävnadsprovtagning – medför att många vävnadsprover tas i onödan och ett stort antal ofarliga småtumörer upptäcks. Socialstyrelsen har därför bedömt att nationell screening baserad på PSA (prostataspecifikt antigen) inte bör genomföras då fördelarna inte överstiger nackdelarna. I dagsläget är Litauen det enda land i världen som valt att införa ett rikstäckande screeningprogram för prostatacancer.

Onödiga besked om prostatacancer

– Förfinade screeningmetoder behövs för att minska överdiagnostik och överbehandling av lågrisktumörer och förhindra onödiga cancerbesked och biverkningar, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och medansvarig för STHLM3MR-studien.

Resultaten från STHLM3MR-studien visar att överdiagnostiken halveras när traditionell vävnadsprovtagning av prostata ersätts av magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover. Antalet onödiga vävnadsprover som identifierar ofarliga småtumörer minskar, samtidigt som den nya metoden hittar lika många farliga tumörer.

STHLM3MR är en randomiserad studie med deltagare från Stockholms län som genomförts 2018–2021 och omfattar 12 750 män. Deltagarna gav först ett blodprov för analys av PSA samt analys av det nya Stockholm3-testet, framtaget av forskare vid Karolinska Institutet. Män med förhöjt testresultat lottades sedan till traditionell vävnadsprovtagning eller MR-undersökning. I MR-gruppen togs vävnadsprov enbart om misstänkta tumörer identifierades i MR-undersökningen.

Studien fortsatte därefter med att undersöka hur Stockholm3-testet kan kombineras med MR för att ytterligare förbättra metoden för prostatacancerscreening.

Kompletterande blodprov

– Vi presenterar inom kort spännande resultat där vi undersöker om ett kompletterande blodprov kan minska behovet av MR-undersökningar framöver och ytterligare skärpa diagnostiken. Framtidens prostatacancerdiagnostik utgörs sannolikt av en kombination av både blodprov och MR. Sedan länge finns nationell screening i Sverige för bröst- och livmoderhalscancer hos kvinnor.

Våra resultat från flera stora kliniska studier som totalt inkluderat mer än 70 000 män ger underlag för att även män kan minska sin risk för allvarlig cancer genom nationell screening för prostatacancer med moderna metoder, säger Tobias Nordström.

Forskningsresultaten presenteras på EAU21 (9 juli), Europas största urologikongress anordnad av European Association of Urology (EAU), där kliniker, forskare och patienter träffas i en virtuell miljö. Samtidigt publiceras resultaten i New England Journal of Medicine.

–

Ju varmare det blir, desto viktigare blir det att vattna på rätt sätt med rätt mängd i rätt tid – utan att slösa på vattnet som resurs. Forskare bygger på system som ska göra det enklare för jordbrukarna.

I framtiden kommer det bli allt viktigare att ta hänsyn till