Category Archives: Bantning

Ingen ökad risk att dö i covid-19 vid blodtrycksmedicinering

Posted on by

RAS-blockerare är vanliga vid behandling av högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom. Och har befarats öka riskerna vid covid-19. En studie med närmare 1,4 miljoner svenskar visar nu att användning av läkemedlen inte är förknippad med ökad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19.

Farhågorna att användningen av en den vanliga läkemedelsgruppen RAS-blockerare kan underlätta infektion med det nya coronaviruset, påverka svårighetsgraden av covid-19 och försämra prognosen, tillbakavisas nu av den registerbaserad studien från Karolinska institutet.

Det nya coronaviruset sars-cov-2 fäster vid målcellerna genom att spikproteiner på virusets yta binder till den så kallade ACE2-receptorn på mänskliga celler. Eftersom RAS-blockerare ökar nivåerna av ACE2 har det funnits en oro kring användningen av dessa läkemedel under covid-19-pandemin.

Coronavirus tränger in i mänskliga celler. Coronavirusets spikprotein (rött) binder till ACE2-receptor (blått) vilket leder till att viruset tränger in i cellen.

Substansnamnen för läkemedel av typen RAS-blockerare slutar med ’pril’ eller ’sartan’ (några exempel är enalapril, kaptopril, losartan, valsartan och kandesartan). De är vanliga vid behandling av högt blodtryck, hjärtsvikt, diabetes, njursjukdom och ischemisk hjärtsjukdom. Den aktuella studien inkluderade alla patienter med dessa tillstånd som fanns registrerade i det svenska patientregistret den 1 februari 2020. De följdes sedan fram till den 31 maj.

Något minskad risk

Av totalt 1 387 746 patienter fick majoriteten RAS-blockerare. 0,51 procent av patienterna blev under uppföljningen inlagda på sjukhus eller dog av covid-19. Efter justering för 45 olika variabler var användningen av RAS-blockerare förknippad med en något minskad risk för sjukhusvistelse eller dödsfall i covid-19.

– Våra resultat visar att det inte är troligt att RAS-blockerare har negativa effekter hos patienter med covid-19, säger studiens försteförfattare Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och specialistläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.

Intressekonflikter

Studien fick stöd genom anslag från EU/EFPIA Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking BigData@Heart, Vetenskapsrådet och Hjärt-Lungfonden. Tre av författarna har fått anslag och/eller arvode från läkemedelsföretag, men inte kopplat till den aktuella studien. Se den vetenskapliga artikeln för en fullständig förteckning över potentiella intressekonflikter.

Vetenskaplig artikel:

Association between Renin‐Angiotensin‐Aldosterone system inhibitor use and COVID‐19 hospitalization and death: A 1,4 million patient Nation‐Wide registry analysis (Gianluigi Savarese, Lina Benson, Johan Sundström, Lars H Lund) European Journal of Heart Failure

Inlägget Ingen ökad risk att dö i covid-19 vid blodtrycksmedicinering dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Känd stjärna lyser sämre av kallare gas

Posted on by

En röd superjätte i Orions stjärnbild har minskat kraftigt i ljusstyrka och man har hittills trott att stjärnan ska explodera eller att den skyms av ett moln av damm. En studie visar nu att det beror på att delar av ytan, som består av glödande gas, har svalnat.

Den aktuella stjärnan, Betelgeuse, syns i stjärnbilden Orion. Dock har den minskat kraftigt i ljusstyrka på kort tid. I februari i år var ljusstyrkan nere på ett minimum, men har sedan dess ökat igen. Denna ljusförändring hos stjärnan har kunnat iakttas med blotta ögat.

Supernovaexplosion eller gigantiskt moln av damm

Försvagningen i ljusstyrka i början av året blev särskilt spännande med tanke på att den röda superjätten snart förväntas dö i en supernovaexplosion, ett extremt ovanligt fenomen i Vintergatan. Massor av teleskop har därför riktats mot Betelgeuse världen över. Kunde den kraftiga nedgången i ljusstyrka vara ett förstadium till en supernovaexplosion? Den frågan upptog ett mycket stort intresse hos forskare i våras.

Men forskarvärlden drog sedan slutsatsen att det inte är en supernovaexplosion på gång just nu, och då fördes istället en annan teori fram, nämligen att ljusförsvagningen kunde bero på ett gigantiskt moln av damm som dolde ljuset i synriktningen mot Jorden. Ett antal vetenskapliga artiklar publicerades med denna slutsats. Men inte heller det visar sig nu vara förklaringen. Nu har nämligen en grupp astronomer kommit fram till att den aktuella försvagningen i ljusstyrka beror på något helt annat.

– Stjärnans yta har stora områden med glödande gas som har svalnat flera hundra grader. Dessa områden lyser mycket mindre, säger Nils Ryde, astronom vid Lunds universitet.

Mindre lyskraft där gasen är svalare

Nils Ryde och några amerikanska forskarkollegor har i en studie analyserat utvecklingen av ljusstyrkan hos Betelgeuse under en femårsperiod. De har studerat ljuset från stjärnan i olika våglängder och kan därav konstatera att Betelgeuse har gigantiska områden med svalare gas som kommit upp till ytan. Observationer av ljus i olika våglängder gör det möjligt att undersöka olika lager av stjärnan.

Tyngdkraften vid stjärnans yta är flera storleksordningar mindre än hos vår egen sol, vilket innebär att de yttre skikten lätt kan kastas ut och lämna stjärnan men också att utsträckta, turbulenta områden kan utvecklas.

– Dessa områden skulle kunna bli lika stora som avståndet mellan Jorden och Mars, säger Nils Ryde.

Sådana svalare områden har tidigare förutspåtts teoretiskt, baserat på datorsimuleringar av astronomen Bernd Freytag vid Uppsala universitet. Den aktuella forskningsstudien har nu alltså lyckats göra bekräftande observationer kring de kallare gasytorna. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Astrophysical Journal. För egen del är Betelgeuse på väg tillbaka till den ljusstyrka som den hade i början av 2019.

Ljusförsvagningen inträffade under medeltiden

– Tyvärr måste vi alltså vänta lite längre för att uppleva en supernovaexplosion i närheten av oss. Vid en sådan händelse skulle Betelgeuse bli lika ljus som halvmånen i mer än ett år. Den skulle kasta skuggor på natten och vara synlig under dagen, säger Nils Ryde.

Efter supernovaexplosionen skulle stjärnan försvinna från himlen och då rita om Orions stjärnbild. Astronomerna räknar med att Betelgeuse kan explodera när som helst, i alla fall inom 100 000 år, vilket astronomiskt sett är en mycket kort period. Vi på Jorden befinner oss hur som helst på säkert avstånd när det väl inträffar. Betelgeuse ligger cirka 700 ljusår från oss.

– Det innebär för övrigt också att den kraftiga ljusförsvagning som vi såg tidigare i år egentligen inträffade under medeltiden, men är synlig för oss först nu, säger Nils Ryde.

Vetenskaplig studie:

The Photospheric Temperatures of Betelgeuse during the Great Dimming of 2019/2020: No New Dust Required, (Graham Harper, Edward Guinan, Nils Ryde).

Kontakt:

Nils Ryde, universitetslektor,

Risk för åderförkalkning ses i blodet redan hos unga

Posted on by

Vissa proteiner i blodet hos unga medverkar i de processer som avgör stelheten och tjockleken på blodkärlens väggar. Kunskap on hur det ser ut i ett tidigt skede skulle kunna förebygga åderförkalkning.

Ateroskleros, åderförkalkning, är en sjukdom i blodkärlen. Aterosklerosen börjar i barndomen, men ger vanligtvis inte symptom förrän sent i livet.

– Ärftligheten spelar en stor roll, liksom livsstilen. Alkohol, rökning, diet och motionsvanor bestämmer hur tidigt sjukdomen ger sig till känna, säger Paul Pettersson-Pablo, doktorand i medicin vid Örebro universitet.

I hans forskningsstudie, som publicerats i Atherosclerosis, deltog över 800 män och kvinnor mellan 18 och 26 år, alla icke-rökare. I blodproven hos dessa unga och friska personer undersöktes 92 proteiner involverade i inflammationsprocesser.

Påverkar tjocklek och stelhet i blodkärlen

– Vi upptäckte att olika kombinationer av proteiner samverkade med kärlväggarna på olika sätt. En del påverkade kärlstelheten medan andra var involverade i tjockleken på kärlväggarna, säger Paul Pettersson-Pablo.

En del av dessa proteiner har en central roll i blodets koagulering, medan andra samverkar med och attraherar vita blodkroppar, vilket kan leda till plack inuti kärlen. En tredje kategori är cytokiner, alltså proteiner i blodet som signalerar inflammationer.

I en förlängning är kunskap om hur kärlväggarna påverkas i ett tidigt skede i livet viktig för att kunna hitta sätt att förebygga ateroskleros och inflammation. Den här typen av proteinstudier är av stort värde för att öka kunskapen om de biologiska processer som ligger bakom en ökad eller minskad risk för hjärt-kärlsjukdom.

Ökad risk för inflammation hos överviktiga

Paul Pettersson-Pablos avhandling omfattar flera studier av blodkärl hos unga personer. En tidigare studie i avhandlingen visade en koppling mellan ökat kroppsfett och inflammation.

– Unga personer med övervikt, trots att de var i övrigt friska, hade högre nivåer av markörer i blodet som visade på inflammation, säger han.

Livsstilsförändringar som minskar övervikten och därmed medför en minskad inflammation är viktigt för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar – den vanligaste dödsorsaken i Sverige.

Studien är en del i projektet Livsstil, biomarkörer och ateroskleros som leds av biträdande professor Anita Hurtig-Wennlöf, Örebro universitet.

Vetenskaplig studie:

Pulse wave velocity, augmentation index, and carotid intima-media thickness are each associated with different inflammatory protein signatures in young healthy adults: The lifestyle, biomarkers and atherosclerosis study, Atherosclerosis

Kontakt:

Paul Pettersson-Pablo, doktorand vid Örebro universitet, paul.pettersson-pablo@regionorebrolan.se

Inlägget Risk för åderförkalkning ses i blodet redan hos unga dök först upp på forskning.se.

Läs mer

AI för sociala nätverk hittar nya celltyper i vävnad

Posted on by

Det går att skapa mikroskopibilder av genaktivitet direkt i vävnaden, med hjälp av så kallad in situ-sekvensering. För att lättare kunna tolka den stora mängden data har forskare vid Uppsala universitet utvecklat en helt ny bildanalysmetod, baserad sig på AI-algoritmer för nätverksanalys – en metod som ursprungligen togs fram för att förstå sociala nätverk.

Vävnaden som bygger upp våra organ består av miljontals celler med olika funktion. Alla celler hos en individ har samma gener (DNA) som finns i cellkärnan. Generna uttrycks genom att molekyler kallade mRNA, eller budbärar-RNA skickas ut från cellkärnan till övriga cellen med information om vad som ska göras. Kombinationen av mRNA definierar på så sätt cellens funktion och identitet.

Svårt se alla detaljer

RNA kan avläsas med hjälp av in situ-sekvensering, en metod som forskare bakom den nya studien tidigare varit med och utvecklat och där miljontals avlästa mRNA syns som prickar i en mikroskopibild av vävnaden. Problemet är att de kan vara svårt att urskilja alla viktiga detaljer. Det är där den nya AI-baserade metoden kan vara till nytta. Med den är det nämligen möjligt att läsa av både funktioner inom en enskild cell och interaktioner mellan celler.

In situ-sekvensering

In situ är latin och betyder ”på plats”. In situ-sekvensering är en metod som kan användas för att lokalisera aktivt budbärar-RNA (mRNA) direkt i vävnadsprover. Budbärar-RNA överför information från generna (dna) i cellkärnan till proteinfabrikerna i cellen. Om man vet vilka gener som är aktiva, det vill säga uttrycks som proteiner, kan man få viktiga ledtrådar om olika sjukdomstillstånd.

– Vi utnyttjar de senaste metoderna inom artificiell intelligens, AI, eller mer specifikt grafbaserade neurala nätverk som utvecklats för att analysera sociala nätverk. Vi anpassar metoden för att förstå biologiska mönster och gradvisa variationer i vävnadsprover. Man kan likna cellerna vid sociala enheter som, liksom grupper av individer, kan definieras utifrån de aktiviteter de delar inom sina sociala nätverk som till exempel twitter, sökningar på google eller val av tv-serier, säger Carolina Wählby, professor vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet.

Tidigare analysmetoder av den här typen av data är beroende av att det redan är känt vilka celltyper som finns i vävnaden och att cellkärnorna i den är identifierade. Metoden som brukar användas kallas singel-cell-analys, men den kan tappa bort en del mRNA och missa vissa celltyper. Trots avancerad automatiserad bildanalys är det ofta svårt att hitta de olika cellkärnorna om till exempel cellerna ligger tätt.

Kan hitta nya celltyper

– Med vår analys, som vi kallar spage2vec, kan vi nu få fram motsvarande resultat utan någon förkunskap om förväntade celltyper och kan dessutom hitta nya celltyper och funktioner inom eller mellan celler i vävnaden, säger Carolina Wählby.

Forskargruppen arbetar nu vidare med sin analysmetod genom att undersöka hur olika celltyper uppstår och organiserar sig under hjärtats tidiga utveckling. Det är ren grundforskning för att öka kunskapen om de mekanismer som styr utvecklingen, både när allt fungerar som det ska och vid sjukdom.

I ett annat projekt som görs tillsammans med cancerforskare hoppas de kunna använda metoderna för att bättre förstå hur tumörvävnad på molekylärnivå interagerar med intilliggande frisk vävnad. Målet är att det på sikt ska kunna leda till bättre behandlingar som anpassas efter varje patient.

Vetenskapliga artikel:

Spage2vec: Unsupervised representation of localized spatial gene expression signatures, (G. Partel, C. Wählby (2020)), The FEBS Journal

Kontakt:

Carolina Wählby, professor vid institutionen för informationsteknologi vid Uppsala universitet, carolina.wahlby@it.uu.se

Inlägget AI för sociala nätverk hittar nya celltyper i vävnad dök först upp på forskning.se.

Läs mer