Klimatet i skogen är inte likadant som klimatet utanför skogen. Så mycket står klart för alla som har dragit till skogs för att få svalka under en varm sommardag. Nu kommer de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, och därmed om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.

Trädkronornas kylande bladverk skyddar livet i skogen från extrema temperaturer, och har en tydlig inverkan på dessa arters anpassning till den globala uppvärmningen. Om skuggan försvinner tar arterna som bor där skada, visar en en internationell studie som letts av Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research (WSL). Jörg Brunet från SLU har bidragit med data från skånska lövskogar.

Under krontaket skapas klimatförhållanden som varierar från lokal till lokal, vilket är mycket viktigt för livet i skogen. Här syns vitsippor på en av de svenska undersökningslokalerna, Linnebjers naturreservat öster om Lund. Foto: Jörg Brunet

I vetenskapliga studier anses ”klimatuppvärmning” vara den uppvärmning som uppmäts av tusentals standardiserade väderstationer jorden runt, och de är vanligtvis belägna på öppna ytor och mäter temperaturen 1,5 till 2 meter ovanför markytan. Ändå lever merparten av alla landbaserade arter i skogar, med många som lever i underbestånd och i jord. Till följd av detta har klimatdata som samlas in från öppna ytor endast begränsat värde för skogens arter.

Det internationella forskarlaget som nu kommer med de första konkreta uppgifterna om klimatuppvärmning under skogens tak, visar också hur uppvärmningen i skogen skiljer sig från den på öppna ytor. För att få fram dessa uppgifter har Florian Zellweger från WSL och hans kollegor mätt temperaturen i skogens inre på 100 platser i Europa och kombinerade dessa mätningar i en datormodell med upp till 80 års data om krontakens täthet. Denna senare serie omfattade data från nästan 3 000 platser – inklusive vegetations- och temperaturdata från lövskogar i Skåne, tillhandahållna av Jörg Brunet vid SLU:s institution för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Fördröjd klimatanpassning

I studien framhållet forskarna att de mätningar av klimatuppvärmning som har gjorts på öppna ytor inte ger en tillräckligt bra bild av de temperaturförändringar som uppstår under trädkronorna. Om krontaket är tätare buffrar det klimatuppvärmningen för de organismer som bor under det. Om det blir glesare ökar temperaturen under det snabbt.

– Denna kunskap är viktig för förståelsen av klimatförändringarnas inverkan på skogens biologiska mångfald, förklarar Jörg Brunet.

Krontaket buffrar klimatuppvärmningen för de organismer som lever nedanför, här på en av de platser där vegetations- och temperaturmätningar kombinerades: Duckarp, väster om Kristianstad. Foto: Jörg Brunet

Alla organismer har en optimal temperatur vid vilken de trivs bäst. När klimatet blir varmare breder värmeälskande arter ut sig, medan arter som är anpassade till svalare temperaturer eventuellt kan sprida sig till högre belägna områden. Den optimala temperaturen för skogsorganismer är emellertid betydligt lägre än de faktiska uppmätta temperaturerna; dessa organismer släpar därför efter när det gäller klimatanpassning.

– Med tanke på den globala klimatförändringen kan man säga att många arter lever under temperaturförhållanden som blir allt mindre optimala, konstaterar huvudförfattaren Florian Zellweger på WSL.

Värmegynnade arter tar över

Om det skyddande krontaket försvinner – vare sig det sker naturligt eller genom mänskligt ingripande – utsätts alltså växterna som bor därunder för ytterligare en drastisk uppvärmning som de är dåligt förberedda för. Deras tidigare svala, skuggiga och vanligen fuktiga livsmiljö utsätts plötsligt för intensiv värme mycket oftare och under längre perioder, och jorden torkar också ut.

Många arter kan inte anpassa sig tillräckligt snabbt, ersätts av värmegynnade arter och kan dö ut lokalt. Med tanke på den förväntade ökningen av antalet sommarvärmeböljor i Europa kommer detta sannolikt att förändra skogens biologiska mångfald och innebära problem för enskilda arter, enligt Zellweger. Skogsförvaltare bör därför ta hänsyn till hur olika skogsskötselåtgärder kan påverka klimatförhållandena i skogens inre och därmed den biologiska mångfalden.

Vetenskaplig artikel:

Forest microclimate dynamics drive plant responses to warming Science.

Framtiden kräver alternativa och klimatsmartare källor till protein. Då är insekter en stor potential. Runt två miljarder människor äter insekter redan i dag, men hur ska insekter bli accepterat som ingrediens i mat i Sverige? Forskare i Kristianstad har svaren och ger nu ut en kokbok med insektsmat från frukost till fest.

Under två års tid har forskare vid Högskolan Kristianstad tittat närmare på vad som behöver göras för att insekter ska bli accepterat som en naturlig ingrediens i mat. Hur ska olika insekter beredas och hur kan de kombineras med andra livsmedel? Vad kan olika insekter användas till? Hur ska de lagras och förpackas för att fungera och inte tappa smak?

– Vi har tagit ett helhetsperspektiv och fått en hel del ny kunskap, inte bara om hur och vad vi kan göra med insekter som ingredienser utan vi har även testat förpackningslösningar och processer som behövs för att insekter ska kunna bli aptitliga, näringsrika och attraktiva livsmedel, säger Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.

Syrsa, mjölmask och gräshoppa är de insektsarter som i tros ha störst potential som livsmedel. Alla tre är välsmakande och därför har de två förstnämnda använts som ingredienser i recepten för insektsmat som tagits fram via forskningsprojektet. Recepten är anpassade till att vara en inkörsport för folk som är nyfikna på framtidens mat eller vill testa något nytt, och täcker frukost, fika och fest.

– Recepthäftet sammanfattar vad vi kommit fram till i forskningsprojektet ganska bra. Och sedan ger det folk ett hum om hur man kan använda insekter. Precis som nöt-, fläsk- och lammkött smakar olika smakar också insektsarter olika. Mjölmask smakar nötaktigt och har smak av umami och cerealier. Syrsa smakar som popcorn med en touch av kyckling och umami, säger Johanna Gerberich adjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad och projektets gastronomiska kreatör.

Handel med insekter som livsmedel är ännu inte godkänt av Livsmedelsverket, men regelverket är under förändring. Det är dock lagligt att köpa som konsument från det stora utbud som finns i våra grannländer och andra delar av världen.

Receptbroschyr:

Insekter som en kulinarisk delikatess

Kontakt:

Karin Wendin, professor i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, karin.wendin@hkr.se

Johanna Gerberich, adjunkt i mat- och måltidsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, johanna.gerberich@hkr.se

Inlägget Forskare ger ut kokbok med insekter – från frukost till fest dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Den pågående coronapandemin utgör en förändring för alla i samhället med mycket stor påfrestning på både global nivå och för enskilda individer. Hur klarar de gamla i vårt samhälle att hantera och förhålla sig till krisen? Det håller forskare vid Karlstads universitet på att undersöka.

När vi blir äldre ökar sårbarheten och förmågan att hantera ansträngda situationer kan vara nedsatt, samtidigt som viljan att klara sig själv är stark. När det blev tydligt att coronaviruset utvecklades till en pandemi, och att det krävdes extrema åtgärder för att hindra smittspridning, bestämde sig forskare vid Karlstads universitet att samla in information under pågående kris.

Johanna Gustavsson, Centrum för samhällsrisker, CSR och Linda Beckman, folkhälsovetenskap har även innan krisen intresserat sig för hur äldre personer tar till sig information om risker.

Viktiga lärdomar för framtiden

– Andelen äldre personer blir allt fler och budskapet från samhället är att det finns allt att vinna på att hålla sig pigg och klara sig själv så länge som möjligt. Samtidigt behöver det också finnas stöd att få, säger Johanna Gustavsson, CSR. I det här fallet handlar det om rätt information och råd om hur man ska gör för att minska smittspridningen.
Det är viktigt för framtiden att få veta mer om hur de äldre löser sin vardag när de ska hålla sig hemma.

– Risken är att den psykiska hälsan påverkas och det är angeläget att beskriva detta för att veta vilket stöd som kan behövas, säger Linda Beckman, folkhälsovetenskap.
De tycker även att det är intressant att se om krisen även kan ha positiva följder, något de redan ser tecken på efter att ha gjort några inledande intervjuer.

Äldre lär sig nya saker

– ”Nöden har ingen lag” brukar det ju heta och just nu verkar det vara en tid när äldre lär sig nya saker, som att till exempel beställa mat på nätet, säger Johanna Gustavsson. Kanske tar man också tag i att kontakta vänner och bekanta som man vet är ensamma och det kan ge en känsla av mening trots dystra tider.
Forskarna vänder sig till alla över 70 år i Sverige.

– Vi söker fler som vill svara på enkäten eller ställa upp på intervju, säger Linda Beckman. Hittills har intresset för att delta varit väldigt stort och det verkar vara ett ämne som engagerar. De flesta som svarat är kvinnor, så det vore önskvärt om männen också kan göra sin röst hörd.

Här finns enkäten

Det finns både en enkät att fylla i och deltagarna kan även ange att de vill medverka i en intervju och då ringer forskarna upp.

– Vi har en dialog med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, så att den kunskap som vi samlar in kan komma till nytta för att nå ut till riskgruppen personer över 70 år, säger Johanna Gustavsson.

Kontakt:

Johanna Gustavsson, forskare inom CSR, johanna.gustavsson@kau.se
Linda Beckman, forskare inom folkhälsovetenskap,

Skolor som flyttar undervisningen utomhus kan förvänta sig en rad positiva effekter. Förutom minskad smittspridning visar forskning att undervisning i utemiljö snabbt förbättrar elevers koncentration, arbetsminne och studiemotivation. Elever som får naturen som klassrum är mindre stressade, rör på sig mer och presterar bättre i skolan.

I skrivande stund är nästan alla Europas skolor stängda till följd av Covid-19. I Sverige hålls än så länge våra grund- och förskolor öppna medan pedagoger och elever gör sitt bästa för att följa Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer för att minska smittspridningen.

Ett av Folkhälsomyndighetens tips på förebyggande åtgärder mot luftvägsinfektioner är att ”se över möjligheterna att förlägga verksamhet och raster utomhus. Verksamhet i förskola och fritidshemmet, men även viss undervisning som idrottsundervisning, kan ha större möjligheter att genomföras utomhus.”

Kunskap om barns och ungas utemiljö

Forskare vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har studerat barns och ungas utemiljöer i decennier – skol- och förskolegårdar, lekplatser och andra platser för lek och lärande.

– Just nu öppnas ett fönster för pedagoger och elever att prova utomhuspedagogikens fördelar. Samtidigt som vi minskar smittspridningen genom att vara ute kan vi få del av fördelarna med undervisning i det fria.

– Utomhusundervisningen är ett bra komplement i skolan eftersom den bygger broar mellan teori och handlingsburen erfarenhet, menar Lena Jungmark, nationell samordnare för frågor som berör barns och ungas utemiljö.

Vid SLU arbetar landskapsarkitekter, miljöpsykologer, stadsplanerare, naturvägledare och många fler med frågor om hur man planerar, utformar och inkluderar barnens perspektiv i både forskning och undervisning. Tankesmedjan Movium vid SLU, där Lena Jungmark är anställd, har sedan 2006 regeringsuppdraget att utveckla och samordna kunskap om barns utemiljöer. Movium har arbetat med stadsutvecklingsfrågor i 40 år (jubilerar i år) och har frågan om barnens utrymme i staden som ett av sina fokusområden.

Naturen som friskfaktor och motivationskälla

Fredrika Mårtensson, universitetslektor i miljöpsykologi vid SLU Alnarp har i sin forskning visat hur naturen utgör en friskfaktor i barns vardag med inverkan på deras lek, lärande och hälsa. Studierna visar att förskolebarn med tillgång till rymliga, gröna och varierade utemiljöer får bättre koncentration och nattsömn, ökat välbefinnande och färre infektioner – och störst är effekterna i socioekonomiskt utsatta bostadsområden.

För barn i skolåldern gör grön miljö att det psykosociala klimatet förbättras på skolgården. Men den ökade fysiska aktivitet hos barnen när undervisningen flyttar bjuder också på utmaningar för lärarna:

– När lektionen flyttas ut blir barn mer nyfikna och rörliga både i kropp och sinne och det blir en utmaning för lärarna att utforma uppgifter som tar tillvara deras rörelseglädje, beskriver Fredrika Mårtensson.

Bäst visar det sig bli om man låter barnen välja hur de skall använda utemiljön för att lösa olika uppgifter. I Alnarps landskapslaboratorium skapar man nu mark med högt lekvärde tillsammans med barn och experter på ekologi och design. I systematiska studier jämför man även hur natur och olika prefabricerade och digitala element påverkar barnens aktivitet.

– Det krävs platser med potential för lek och lärande i barns närmiljö och en fundamental uppgift för forskningen är att ta reda på hur man kan bygga in kontakt med flora och fauna i barns vardag, konstaterar Fredrika Mårtensson.

Naturen är ett utmärkt klassrum

Petter Åkerblom, universitetslektor i landskapsarkitektur vid SLU Uppsala, är redaktör för kunskapsöversikten Klassrum med himlen som tak (2018), ett samarbete med Tankesmedjan Movium vid SLU och Linköpings universitet, på uppdrag av Utenavet.

Coronakrisen har aktualiserat frågan om svenskarna litar på samhällsinstitutionerna.