Vaccinutveckling mot coronaviruset går in i nästa fas

Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

I slutet av mars ska de första försöken på djur inledas. Det berättar professor och prefekten Matti Sällberg som tillsammans med virusforskaren professor Ali Mirazimi och forskaren Gustaf Ahlén leder arbetet.

Vad är statusen på vaccinutvecklingen?

– Vi har ett antal vaccinkandidater klara i frysboxarna och har i vecka 13 bokat in de första djurförsöken. Då kommer vi att börja testa två vaccinkandidater i kanin för att se om vi kan få fram det immunsvar vi hoppas på. Dessa vaccinkandidater riktar in sig på de delar av viruset som är genetiskt stabila och som vi hoppas därmed ska ge skydd även mot andra coronavirus. Istället för att bara fokusera på att hitta ett vaccin mot SARS-CoV-2 försöker vi tänka ett varv längre och hitta ett vaccin som kan användas mot olika typer av coronavirus. Nästa gång det blir en coronaviruspandemi – och det kommer att hända igen – har man då ett effektivt vaccin att tillgå och behöver inte jaga efter en ny variant.

Vad händer med de andra vaccinkandidaterna?

– Inom 1–2 månader hoppas vi komma igång med att börja testa alla vaccinkandidater parallellt i möss. Då kan vi förhoppningsvis se vilka som har störst potential, alltså vilka som bäst skyddar mot infektion. Vi vill inte begränsa oss till en vaccinvariant utan kör på flera spår samtidigt tills vi vet vilken som funkar bäst. Men det mest sannolika är nog att vi landar i ett DNA-vaccin eftersom det finns plattformar som kan framställa miljontals doser av den typen av vaccin och vi vet att det är stabilt.

Samarbetar ni med andra forskare, myndigheter och företag?

– Ja, absolut. Vi och sex partners inledde precis avtalsförhandling om 3 miljoner euro från EU för detta projekt som vi kallar ”OpenCorona”. Där står vi på Karolinska Institutet för vaccinutvecklingen medan de andra bidrar med sin expertis. Till exempel arbetar vi med företaget Cobra Biologics som producerar plasmiderna (små DNA-molekyler) som innehåller delar av SARS-CoV-2 enligt läkemedelsstandard (Good Manufacturing Practice, GMP) och med företaget Adlego som gör toxikologiska studier enligt Good Laboratory Practice, GLP.

Tanken med projektet är bland annat att vi ska dela alla data öppet så att andra forskare kan ta del av och lära av det vi gör. Vi följer vår egen snitslade bana men anpassar oss också hela tiden till det senaste kunskapsläget och vad andra forskare kommer fram till.

Vad innebär pengarna för er?

– Det är helt avgörande för oss. Det innebär att vi kan ta oss hela vägen fram till läkemedelsutveckling. Innan hade vi resurser för att få fram en vaccinkandidat, men nu kan vi ta detta hela vägen till en Fas I-studie i människa. Det innebär att när vi har en effektiv vaccinkandidat så kan vi få till produktion av vaccin enligt GMP vilket är den kvalitet som krävs för test på människa. Vi kan också göra toxicitetsstudier enligt GLP, och vi kan genomföra en Fas I-studie med vår partner Karolinska Universitetssjukhuset.

Det innebär också att vi kan anställa fler personer som kan jobba med detta och att vi kan etablera en produktionslinje för coronavirusvaccin så att vi nästa gång det blir ett utbrott har alla bitarna på plats för hur vi kan jobba effektivt. Det gör en enorm skillnad att ha gjort den här resan en gång tidigare.

Har ni även kapaciteten att klara av Fas II och III studier?

– Då behöver vi mer pengar eller ett samarbete med något läkemedelsbolag. Men jag tror att om vi får fram en lovande vaccinkandidat i en Fas I-studie så kommer det att finnas intressenter som vill utveckla detta vidare.

Text: Anna Molin

Artikeln är tidigare publicerad på Karolinska institutets hemsida

Inlägget Vaccinutveckling mot coronaviruset går in i nästa fas dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Mobilskam? Datatrafiken måste dra mindre energi

Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.

År 2015 visades videon ”Gangnam style” ungefär 2,5 miljarder gånger världen över. Det resulterade i en energiförbrukning på 400 Gigawattimmar (GWh). Det i sin tur motsvarar ett års uppvärmning av 16 000 medelstora villor med direktvärme från el, enligt beräkningar från forskare vid Luleå Tekniska universitet, LTU.

Enligt Erik Agrell, professor i kommunikationssystem på institutionen för Elektroteknik vid Chalmers, anser att vi måste lära oss använda mobilen mer resurseffektivt – även om den är byggd för att slösa med energi. Han menar att samhällets behov av data kommer att öka varje år med cirka 27 procent, medan tillgången av elektricitet bara ökar med två procent.

Behovet blir extra tydligt vid överbelastning på nätet, något som det pågående coronautbrittet visar då allt fler arbetar hemifrån och använder videomöten och andra digitala verktyg.

”Tickande bomb”

– Det är en tickande bomb. Vår utmaning som forskare är att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn och förbättra energieffektiviteten, så att det går åt mindre energi per datamängd.

Så hur löser man ekvationen med att digitaliseringen i samhället ökar, samtidigt som vi ska minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen 2045?

Ett av svaren är produktutveckling, till exempel av mobiltelefonen. Dagens mobilbatterier håller längre och laddar snabbare än för bara ett par år sedan och dessutom drar mobilen mindre ström. Mobilen behöver inte laddas varje dag, utan det kan räcker med var tredje.

Men bara bättre mobiler räcker inte; fler optimeringar behöver göras för att förhindra att energiförbrukningen ökar i samma takt som antalet användare. Till exempel ifråga om mjukvara, dataöverföring och datacenter.

Datacentren drar mest energi

Det allra viktigaste området när det gäller energiförbrukning är datacentren, som hanterar stora datamängder, och ses som den mest kritiska delen av Informations- och kommunikationsteknologin, IKT-sektorn.
För att vi ska kunna använda internet behövs ett omfattande nätverk av sammankopplad utrustning, som förbinder våra mobiler och datorer med stora datacenter.

Ett datacenter är en slags fabrik för innehållet på internet. Det består av ett stort antal servrar där man lagrar och bearbetar information. Som datasurfande är vi dagligen i kontakt med åtminstone 20 – 30 olika datacenter. I Sverige finns det några hundratal datacenter, och ytterligare 20 nya datacenter håller på att byggas i hela landet.

– Det finns studier som visar att den globala energiförbrukningen av datacenter står för cirka 30 procent av energikonsumtionen i hela IKT-sektorn, och den andelen förväntas stiga till mer än 40 procent inom tio år, säger Lena Wosinska, professor i telekommunikation på Institutionen för elektroteknik vid Chalmers.

Det är en bransch som kommer att öka, inte minst i norra Sverige som har klimatmässiga fördelar. 2011 öppnade Facebook sitt första datacenter i Luleå. Idag finns två datahallar och en tredje är på väg att byggas.

Data transporteras till största delen genom optiska fibrer och informationen kodas i ljuspaket. Den sista biten till användaren går igenom luften som radiovågor. I detta nätverk samsas många olika tekniker, som elektronik och optik, vilket gör det svårt att beräkna den totala energiförbrukningen för datatransporten.

Modeller för energisnålare datatrafik

På Chalmers arbetar flera forskargrupper med att bygga modeller för energisnålare datatrafik. Målsättningen har varit att minska energiförbrukningen till en tiondel jämfört med dagens teknik och det har lyckats i modeller. Bland annat har forskargrupperna hittat flera energiläckor i de fiberoptiska systemen.

– Vi har undersökt hur energiförbrukningen i de olika komponenterna i en fiberoptisk förbindelse samverkar med varandra, säger Erik Agrell. Det visar sig att man kan spara stora mängder energi om man tillåter en marginell energiökning i en annan komponent. Vi har utvecklat nya metoder för felkorrigerande kodning, som innebär att datapaket kan repareras i mottagaren, även om de drabbas av störning på vägen. Det ger möjlighet att sända signaler med lägre effekt och att göra andra slags energibesparande åtgärder i dataöverföringen. Vi har också tagit fram ett effektivare chip för sändare och mottagare av ettor och nollor i de optiska fibrerna.

Men detta räcker inte.

– Den framtida utmaningen är att minska energiförbrukningen hundra gånger för datatrafiken i stort, säger Lena Wosinska, vars egen forskning riktar in sig på att förbättra energieffektiviteten inom datacenter, och stoppa den stora ökningen av energiförbrukning i näten.

Effektivare byggnader

Även vid Luleå tekniska universitet, LTU, pågår ett flertal forskningsprojekt som studerar en smartare användning av datacenter som gör driften effektivare i datacenter. Det handlar om allt från själva byggnaden till datahanteringen: vilken typ av kylning som är mest fördelaktig och hur effektiva fläktarna är, och hur man drar nytta av restvärme.


Hållbar energiförsörjning i IT-sektorn
Om företag ska minska energiförbrukningen måste det också vara ekonomiskt hållbart för dem. Men märkningar och standarder är inte lika tydliga för IT-relaterade komponenter och produkter som för till exempel vitvaror.
Enligt Anna Krook-Riekkola, forskare inom energisystem analys, energiförsörjning hållbart samhälle vid, Luleå tekniska universitet, LTU, finns det en stor informationsbrist på området.

– Det är inte så lätt för företag att göra bra miljöval och välja rätt delar, när det finns så många andra kriterier som de måste ta hänsyn till. Jag önskar att information om energi ska bli lika naturligt som prestanda, och att företagen blir medvetna om att det finns pengar att tjäna. Inom IT-industrin byts komponenter ofta och de är ofta dyra. Jag hoppas att tankesättet inom IT-industrin förändras så att de även tar med energiaspekter i sina kalkyler, säger hon.

Energiförbrukningen inom IT-sektorn är inte lika allmänt känd som flygets klimatpåverkan, och begreppet ”flygskam”.

Karl Andersson, biträdande professor, Distribuerade datasystem, Institutionen för system-och rymdteknik vid LTU, anser att IT-sektorn måste ta energifrågan på större allvar. Kunskapen börjar sprida sig inom branschen, men det är ett ganska nyvaket intresse. Han ser förbättring av mjukvaran i mobilens appar och framför allt i datacentren som ett nästa steg, att skapa mer energieffektiva algoritmer, det vill säga använda en annan matematisk beräkningsmetod.

– Där finns det mycket att göra. All mjukvara som distribueras i nätverken fordrar datakapacitet. Ju större mängd, desto mer energi krävs. Idag vet vi inte hur mycket data och energi från nätverken som olika appar kräver och vilka appar som kör i bakgrunden i vår mobil. Slutanvändaren har också ett ansvar, säger Karl Andersson.

Text: Ulla-Karin Höynä på uppdrag av forskning.se

Inlägget Mobilskam? Datatrafiken måste dra mindre energi dök först upp på forskning.se.

Läs mer

”Bra medierapportering om Corona”

Nyhetsmediernas rapportering om det nya Coronaviruset har så här långt varit mycket omfattande och i huvudsak bra. Det tycker Tomas Odén, docent i journalistik vid Göteborgs universitet, som studerat mediers rapportering vid tidigare kriser och epidemier.

− De senaste dagarna har människor fått mycket bra och såvitt jag kan bedöma korrekt information genom både public service och privata nyhetsmedier, som alla har varit väldigt aktiva. Ansvariga myndigheter har fått stor medial uppmärksamhet för sin massiva informationsverksamhet. Men de har också fått kritiska frågor, och det är så ska det vara i ett demokratiskt samhälle, säger han.

Tomas Odén betonar vikten av att nyhetsmedier inte ska agera som myndigheternas förlängda arm. Så fungerar det i totalitära stater, men här ska medborgarna kunna lita på att medierna ställer de frågor de vill och inte bara de frågor som myndigheterna vill att de ska ställa.

I Sverige har det handlat om frågor om till exempel förbud mot stora publika evenemang, och om skolor ska vara öppna eller stängda, och om varför myndigheterna i vissa fall agerat annorlunda än de gjort i till exempel Danmark och Italien. Något som gett myndigheterna många möjligheter att förklara varför krishanteringen har sett ut på ett visst sätt.

Känner igen mönstret

Någon vetenskaplig undersökning av mediernas rapportering kring coronaviruset har Tomas Odén och hans kollegor ännu inte gjort, men han känner ändå igen mönstret.

− I inledningsfasen rapporteras vanligen om myndigheternas ståndpunkter och åtgärder utan kritiska frågor. I den andra fasen, där vi befinner oss nu, släpps även kritiska röster fram, som läkare med avvikande åsikter om vad som bör göras. Det är så det brukar se ut, och så har det också varit den här gången. Även ledarkommentarer har i vissa fall varit kritiska till myndigheternas återhållsamhet att agera. De här åsikterna finns, och då är det viktigt att de framförs, men det är givetvis också viktigt att myndigheter får möjlighet att bemöta och kommentera kritiken.

När myndigheterna presenterar nya åtgärder är medierna återigen lojala och rapporterar om dem, för att efter en tid börja ställa kritiska frågor, om man exempelvis märker att de inte har effekt, eller att andra länder gör på andra sätt.

Den tredje och sista fasen är beroende på hur krisen utvecklas, men det normala är att medierapporteringen övergår i en granskning, eventuellt med ansvarsutkrävande frågor om något gått uppenbart fel. Gjorde myndigheterna på det bästa sättet, vilka misstag begicks osv. Men den fasen ligger en bit framåt i tiden, kanske får vi se den om några månader eller till och med år, enligt Tomas Odén.

Sociala mediers betydelse

Även sociala medier har betydelse för nyhetsrapporteringen. Där sprids information och kommenteras, något som nyhetsmedierna är bra på att plocka upp och göra nyheter av. Nyhetsmedierna sprider även sina egna nyheter via sociala medier, så för dem är de både en informationskälla och en plattform.

− Under den här typen av händelser genomför medier ofta olika chattar, och det har de även gjort denna gång. Flera medier har haft till exempel en myndighetsperson eller annan expert som läsarna, lyssnarna eller tittarna kan ställa frågor till.

Skillnader och likheter

Tomas Odén och hans kollegor på Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, har tidigare gjort flera studier om medierapporteringen vid krissituationer, och ser både likheter och skillnader med till exempel Svininfluensan 2009.

− Vi såg att svenska medier var väldigt nära myndigheterna då, man ställde upp på myndigheternas villkor mer än vad medierna gjorde i länder som Italien och England, som vi jämförde med. Vi upptäckte då att nyhetsmedierna där på olika sätt hade en journalistik som var betydligt mer kritisk till de egna myndigheternas agerande.

De svenska mediernas hållning uppskattades av myndigheterna, men ledde samtidigt till att en del redaktioner fick problem med den kritiska granskningen och ansvarsutkrävandet i efterhand. Det är lättare att utkräva ansvar om man inte själv är en del av den kampanj som pågått.

− Det finns ganska stora likheter mellan då och nu, men medierna idag verkar vara lite mer inriktade på att ha distans till myndigheter för att kunna ställa kritiska frågor. Samtidigt finns den en lojalitet för myndigheternas agerande och vilka budskap de vill ha ut, säger medieforskaren Tomas Odén.

Fotnot:

Tomas Odén har tillsammans med kollegor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMG, forskat kring hur myndigheter, medier och medborgare agerat och kommunicerat vid kriser, till exempel under Svininfluensan 2009 och Ebolautbrottet 2014. De har också genomfört ett forskningsprojekt om digitala mediers betydelse för kommunikation i samband med samhälleliga kriser och katastrofer. Mer information om projekten och publicerade studier.

Text: Thomas Melin

Artikeln är också publicerad på Göteborgs universitets hemsida

Inlägget ”Bra medierapportering om Corona” dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Karantän på lyxkryssare ledde till fler coronasmittade

Det blev fler som smittades av coronavirus när kryssningsfartyget Diamond Princess hölls i karantän i drygt två veckor än om passagerarna istället hade fått gå i land direkt, tvärt emot vad som var tanken. Det visar forskning vid Umeå universitet.

– Spridningstakten ombord på fartyget var cirka fyra gånger högre än vad vi har sett för hur viruset sprids på land i de värst drabbade områdena i Kina. Det hänger förmodligen främst samman med hur tätt inpå varandra man vistas på ett fartyg, säger Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi vid Umeå universitet och artikelns huvudförfattare.

Efter att en person som rest med kryssningsfartyget Diamond Princess och gått av i Hongkong och där testats positivt för coronavirus, beslöt japanska myndigheter att inte tillåta fartygets 3 700 passagerare att gå iland när båten 3 februari anlöpte Yokohama. Skeppet hölls i karantän vid kaj ända till 19 februari.

Hög spridningsrisk på fartyget

Passagerare som visade sjukdomssymtom hölls så långt som möjligt åtskilda från övriga passagerarna ombord. När karantänen i Yokohama till slut hävdes och passagerarna fick gå i land, kunde man konstatera att 619 av passagerarna hade smittats med coronavirus.

– Om man istället hade evakuerat fartyget direkt när det anlöpte Yokohama och då tagit hand om dem som testats positivt och andra som kunde vara i riskzonen, hade sannolikt inte mer än totalt ett 70-tal smittade men inte ännu insjuknade släpps ut, till skillnad från flera hundra senare. Försiktigheten med att hålla hela fartyget i karantän var i och för sig begriplig, men eftersom spridningsrisken är så hög på fartyget kan det beslutet ifrågasättas, säger Joacim Rocklöv.

Studien visar samtidigt att om man inte alls hade vidtagit de försiktighetsåtgärder som genomfördes ombord på kryssningsfartyget med isolering av misstänkta smittbärare, hade ytterligare cirka 2 300 personer smittats med viruset.

Vetenskaplig artikel:

COVID-19 outbreak on the Diamond Princess cruise ship: estimating the epidemic potential and effectiveness of public health countermeasures (Rocklöv J PhD, Sjödin H PhD, Wilder-Smith A MD)

Så skapas ett säkert barnafödande

Trygg vård för nyblivna mödrarna innebär att vara informerad, involverad och guidad genom förlossningen, säger Maria Rönnerhag, forskare vid Högskolan i Väst som intervjuat vårdpersonal och nyblivna mammor om säker vård och barnafödande.

Både tillsynsmyndigheter media har uppmärksammat brister inom förlossningsvården. Trots att skandinaviska länder betraktas som några av de säkraste i världen när det handlar om barnafödande, tycks säkerheten minska.

Incidenter inträffar

Maria Rönnerhags avhandling fokuserar på att utveckla kunskap om säkerhet i relation till barnafödande utifrån nyblivna mödrars- och vårdpersonals perspektiv. Tillvägagångssättet har bland annat varit individuella intervjuer med nyblivna mödrar och en intervention med fokusgrupper för vårdpersonal.

Interventionen innebar att vårdpersonal i fokusgrupper gemensamt analyserade och reflekterade över incidenter som rapporterats till tillsynsmyndighet. En incident inträffar när något i vårdprocessen har fallerat, exempelvis övervakning, observationer, teknik och avvikelser från riktlinjer, men även bristande kommunikation, information och samarbete kan vara en orsak.

Teamarbete i fokus

Vårdpersonals syn på säker vård framhåller betydelsen av ett kompetent teamarbete, innefattande såväl samarbetet mellan kvinnan och vårdpersonal som mellan barnmorska, läkare och undersköterska. Det framkom att bristande säkerhet kan bero på otillräckliga resurser i form av ekonomiska medel och tillgång på vårdpersonal.

Andra aspekter på säker vård var relaterade till riskbeteende och möjligheten för vårdpersonal att arbeta evidensbaserat.

Förtroende och tillit en förutsättning

Det framgick även att ledarskapet har betydelse för teamets kompetens och samarbete.

– Det behövs strategier för att stärka förtroende och tillit, vilket är en förutsättning för att kunna ge trygg och säker vård. Resultatet visar att säker vård för de nyblivna mödrarna innebar en upplevelse av att vara informerade, involverade och guidade genom förlossningen, säger Maria Rönnerhag.

Avhandlingen:

Safe Maternity Care: The Perspectives of Childbearing Women and Healthcare Professionals

Kontakt:

Maria Rönnerhag, maria.ronnerhag@hv.se

Inlägget Så skapas ett säkert barnafödande dök först upp på forskning.se.

Läs mer