Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet.

I slutet av mars ska de första försöken på djur inledas. Det berättar professor och prefekten Matti Sällberg som tillsammans med virusforskaren professor Ali Mirazimi och forskaren Gustaf Ahlén leder arbetet.

Vad är statusen på vaccinutvecklingen?

– Vi har ett antal vaccinkandidater klara i frysboxarna och har i vecka 13 bokat in de första djurförsöken. Då kommer vi att börja testa två vaccinkandidater i kanin för att se om vi kan få fram det immunsvar vi hoppas på. Dessa vaccinkandidater riktar in sig på de delar av viruset som är genetiskt stabila och som vi hoppas därmed ska ge skydd även mot andra coronavirus. Istället för att bara fokusera på att hitta ett vaccin mot SARS-CoV-2 försöker vi tänka ett varv längre och hitta ett vaccin som kan användas mot olika typer av coronavirus. Nästa gång det blir en coronaviruspandemi – och det kommer att hända igen – har man då ett effektivt vaccin att tillgå och behöver inte jaga efter en ny variant.

Vad händer med de andra vaccinkandidaterna?

– Inom 1–2 månader hoppas vi komma igång med att börja testa alla vaccinkandidater parallellt i möss. Då kan vi förhoppningsvis se vilka som har störst potential, alltså vilka som bäst skyddar mot infektion. Vi vill inte begränsa oss till en vaccinvariant utan kör på flera spår samtidigt tills vi vet vilken som funkar bäst. Men det mest sannolika är nog att vi landar i ett DNA-vaccin eftersom det finns plattformar som kan framställa miljontals doser av den typen av vaccin och vi vet att det är stabilt.

Samarbetar ni med andra forskare, myndigheter och företag?

– Ja, absolut. Vi och sex partners inledde precis avtalsförhandling om 3 miljoner euro från EU för detta projekt som vi kallar ”OpenCorona”. Där står vi på Karolinska Institutet för vaccinutvecklingen medan de andra bidrar med sin expertis. Till exempel arbetar vi med företaget Cobra Biologics som producerar plasmiderna (små DNA-molekyler) som innehåller delar av SARS-CoV-2 enligt läkemedelsstandard (Good Manufacturing Practice, GMP) och med företaget Adlego som gör toxikologiska studier enligt Good Laboratory Practice, GLP.

Tanken med projektet är bland annat att vi ska dela alla data öppet så att andra forskare kan ta del av och lära av det vi gör. Vi följer vår egen snitslade bana men anpassar oss också hela tiden till det senaste kunskapsläget och vad andra forskare kommer fram till.

Vad innebär pengarna för er?

– Det är helt avgörande för oss. Det innebär att vi kan ta oss hela vägen fram till läkemedelsutveckling. Innan hade vi resurser för att få fram en vaccinkandidat, men nu kan vi ta detta hela vägen till en Fas I-studie i människa. Det innebär att när vi har en effektiv vaccinkandidat så kan vi få till produktion av vaccin enligt GMP vilket är den kvalitet som krävs för test på människa. Vi kan också göra toxicitetsstudier enligt GLP, och vi kan genomföra en Fas I-studie med vår partner Karolinska Universitetssjukhuset.

Det innebär också att vi kan anställa fler personer som kan jobba med detta och att vi kan etablera en produktionslinje för coronavirusvaccin så att vi nästa gång det blir ett utbrott har alla bitarna på plats för hur vi kan jobba effektivt. Det gör en enorm skillnad att ha gjort den här resan en gång tidigare.

Har ni även kapaciteten att klara av Fas II och III studier?

– Då behöver vi mer pengar eller ett samarbete med något läkemedelsbolag. Men jag tror att om vi får fram en lovande vaccinkandidat i en Fas I-studie så kommer det att finnas intressenter som vill utveckla detta vidare.

Text: Anna Molin

Artikeln är tidigare publicerad på Karolinska institutets hemsida

Inlägget Vaccinutveckling mot coronaviruset går in i nästa fas dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Streamad film och videosamtal drar enorma mängder energi. Datatrafiken ökar ständigt, och nätet belastas än mer vid kriser, som coronautbrottet. Nu pågår forskning för att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn.

År 2015 visades videon ”Gangnam style” ungefär 2,5 miljarder gånger världen över. Det resulterade i en energiförbrukning på 400 Gigawattimmar (GWh). Det i sin tur motsvarar ett års uppvärmning av 16 000 medelstora villor med direktvärme från el, enligt beräkningar från forskare vid Luleå Tekniska universitet, LTU.

Enligt Erik Agrell, professor i kommunikationssystem på institutionen för Elektroteknik vid Chalmers, anser att vi måste lära oss använda mobilen mer resurseffektivt – även om den är byggd för att slösa med energi. Han menar att samhällets behov av data kommer att öka varje år med cirka 27 procent, medan tillgången av elektricitet bara ökar med två procent.

Behovet blir extra tydligt vid överbelastning på nätet, något som det pågående coronautbrittet visar då allt fler arbetar hemifrån och använder videomöten och andra digitala verktyg.

”Tickande bomb”

– Det är en tickande bomb. Vår utmaning som forskare är att minska energiförbrukningen inom IT-sektorn och förbättra energieffektiviteten, så att det går åt mindre energi per datamängd.

Så hur löser man ekvationen med att digitaliseringen i samhället ökar, samtidigt som vi ska minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen 2045?

Ett av svaren är produktutveckling, till exempel av mobiltelefonen. Dagens mobilbatterier håller längre och laddar snabbare än för bara ett par år sedan och dessutom drar mobilen mindre ström. Mobilen behöver inte laddas varje dag, utan det kan räcker med var tredje.

Men bara bättre mobiler räcker inte; fler optimeringar behöver göras för att förhindra att energiförbrukningen ökar i samma takt som antalet användare. Till exempel ifråga om mjukvara, dataöverföring och datacenter.

Datacentren drar mest energi

Det allra viktigaste området när det gäller energiförbrukning är datacentren, som hanterar stora datamängder, och ses som den mest kritiska delen av Informations- och kommunikationsteknologin, IKT-sektorn.
För att vi ska kunna använda internet behövs ett omfattande nätverk av sammankopplad utrustning, som förbinder våra mobiler och datorer med stora datacenter.

– Det finns studier som visar att den globala energiförbrukningen av datacenter står för cirka 30 procent av energikonsumtionen i hela IKT-sektorn, och den andelen förväntas stiga till mer än 40 procent inom tio år, säger Lena Wosinska, professor i telekommunikation på Institutionen för elektroteknik vid Chalmers.

Det är en bransch som kommer att öka, inte minst i norra Sverige som har klimatmässiga fördelar. 2011 öppnade Facebook sitt första datacenter i Luleå. Idag finns två datahallar och en tredje är på väg att byggas.

Data transporteras till största delen genom optiska fibrer och informationen kodas i ljuspaket. Den sista biten till användaren går igenom luften som radiovågor. I detta nätverk samsas många olika tekniker, som elektronik och optik, vilket gör det svårt att beräkna den totala energiförbrukningen för datatransporten.

Modeller för energisnålare datatrafik

På Chalmers arbetar flera forskargrupper med att bygga modeller för energisnålare datatrafik. Målsättningen har varit att minska energiförbrukningen till en tiondel jämfört med dagens teknik och det har lyckats i modeller. Bland annat har forskargrupperna hittat flera energiläckor i de fiberoptiska systemen.

– Vi har undersökt hur energiförbrukningen i de olika komponenterna i en fiberoptisk förbindelse samverkar med varandra, säger Erik Agrell. Det visar sig att man kan spara stora mängder energi om man tillåter en marginell energiökning i en annan komponent. Vi har utvecklat nya metoder för felkorrigerande kodning, som innebär att datapaket kan repareras i mottagaren, även om de drabbas av störning på vägen. Det ger möjlighet att sända signaler med lägre effekt och att göra andra slags energibesparande åtgärder i dataöverföringen. Vi har också tagit fram ett effektivare chip för sändare och mottagare av ettor och nollor i de optiska fibrerna.

Men detta räcker inte.

– Den framtida utmaningen är att minska energiförbrukningen hundra gånger för datatrafiken i stort, säger Lena Wosinska, vars egen forskning riktar in sig på att förbättra energieffektiviteten inom datacenter, och stoppa den stora ökningen av energiförbrukning i näten.

Effektivare byggnader

Även vid Luleå tekniska universitet, LTU, pågår ett flertal forskningsprojekt som studerar en smartare användning av datacenter som gör driften effektivare i datacenter. Det handlar om allt från själva byggnaden till datahanteringen: vilken typ av kylning som är mest fördelaktig och hur effektiva fläktarna är, och hur man drar nytta av restvärme.

Energiförbrukningen inom IT-sektorn är inte lika allmänt känd som flygets klimatpåverkan, och begreppet ”flygskam”.

Karl Andersson, biträdande professor, Distribuerade datasystem, Institutionen för system-och rymdteknik vid LTU, anser att IT-sektorn måste ta energifrågan på större allvar. Kunskapen börjar sprida sig inom branschen, men det är ett ganska nyvaket intresse. Han ser förbättring av mjukvaran i mobilens appar och framför allt i datacentren som ett nästa steg, att skapa mer energieffektiva algoritmer, det vill säga använda en annan matematisk beräkningsmetod.

– Där finns det mycket att göra. All mjukvara som distribueras i nätverken fordrar datakapacitet. Ju större mängd, desto mer energi krävs. Idag vet vi inte hur mycket data och energi från nätverken som olika appar kräver och vilka appar som kör i bakgrunden i vår mobil. Slutanvändaren har också ett ansvar, säger Karl Andersson.

Text: Ulla-Karin Höynä på uppdrag av forskning.se

Inlägget Mobilskam? Datatrafiken måste dra mindre energi dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Trygg vård för nyblivna mödrarna innebär att vara informerad, involverad och guidad genom förlossningen, säger Maria Rönnerhag, forskare vid Högskolan i Väst som intervjuat vårdpersonal och nyblivna mammor om säker vård och barnafödande.

Både tillsynsmyndigheter media har uppmärksammat brister inom förlossningsvården. Trots att skandinaviska länder betraktas som några av de säkraste i världen när det handlar om barnafödande, tycks säkerheten minska.

Incidenter inträffar

Maria Rönnerhags avhandling fokuserar på att utveckla kunskap om säkerhet i relation till barnafödande utifrån nyblivna mödrars- och vårdpersonals perspektiv. Tillvägagångssättet har bland annat varit individuella intervjuer med nyblivna mödrar och en intervention med fokusgrupper för vårdpersonal.

Interventionen innebar att vårdpersonal i fokusgrupper gemensamt analyserade och reflekterade över incidenter som rapporterats till tillsynsmyndighet. En incident inträffar när något i vårdprocessen har fallerat, exempelvis övervakning, observationer, teknik och avvikelser från riktlinjer, men även bristande kommunikation, information och samarbete kan vara en orsak.

Teamarbete i fokus

Vårdpersonals syn på säker vård framhåller betydelsen av ett kompetent teamarbete, innefattande såväl samarbetet mellan kvinnan och vårdpersonal som mellan barnmorska, läkare och undersköterska. Det framkom att bristande säkerhet kan bero på otillräckliga resurser i form av ekonomiska medel och tillgång på vårdpersonal.

Andra aspekter på säker vård var relaterade till riskbeteende och möjligheten för vårdpersonal att arbeta evidensbaserat.

Förtroende och tillit en förutsättning

Det framgick även att ledarskapet har betydelse för teamets kompetens och samarbete.

– Det behövs strategier för att stärka förtroende och tillit, vilket är en förutsättning för att kunna ge trygg och säker vård. Resultatet visar att säker vård för de nyblivna mödrarna innebar en upplevelse av att vara informerade, involverade och guidade genom förlossningen, säger Maria Rönnerhag.

Avhandlingen:

Safe Maternity Care: The Perspectives of Childbearing Women and Healthcare Professionals

Kontakt:

Maria Rönnerhag, maria.ronnerhag@hv.se

Inlägget Så skapas ett säkert barnafödande dök först upp på forskning.se.

Läs mer