Category Archives: Bantning

Fler utlandsfödda lämnar Sverige än folkbokföringen visar

Posted on by

Officiella siffror i Sverige överskattar antalet migranter som bor i landet. Det beror på att fler utlandsfödda lämnar Sverige än vad som tidigare varit känt, enligt en ny studie i demografi från Stockholms universitet.

– I folkbokföringen ser det ut som att det bor fler utlandsfödda i Sverige än vad det faktiskt gör. Intressant är även att felet tycks öka, säger Andrea Monti, doktorand i sociologisk demografi vid Sociologiska institutionen.

Felet i folkbokföringen kallas övertäckning, och är känt bland både forskare och myndigheter som SCB sedan tidigare. Det uppstår när människor som lämnar landet inte registrerar sin utlandsflytt eller återvandring hos Skatteverket. Problemet är inte att forskare eller myndigheter är omedvetna om att problemet uppstår, utan att det är svårt att beräkna hur stort det är.

Att människor inte registrerar sin flytt kan bero på olika saker – glömska, att de inte känner till reglerna eller att de är rädda att bli av med förmåner förknippade med att bo i Sverige.

Ett sätt att mäta felet i folkbokföringen som forskare använt tidigare, är att undersöka vilka som har noll kronor i inkomst. Det sättet att mäta kan bli missvisande, eftersom en del ju kan försörjas av familjemedlemmar, ha inkomst från svartjobb eller inkomst som inte registreras i Sverige, till exempel pension från ett annat land.

Kombinerar olika register för att mäta felet

I den här studien jämför forskarna lösningar på problemet genom att kombinera olika register, en metod som tidigare använts av SCB. De har bland annat letat efter ändringar i civilstatus, om de utlandsfödda anmält sig till någon typ av utbildning, fått gymnasiebetyg, flyttat, om de bott i ett hushåll där någon annan har haft en registrerad inkomst och om det skett någon medborgarskapsändring.

– Om det hänt något alls i ett eller flera av de registren tolkar vi det som att personerna är kvar i Sverige. Det visade sig att de viktigaste faktorerna för att se om någon är kvar i Sverige utöver egen inkomst, är just om hushållet som helhet haft någon inkomst och om en person fått eller avsagt sig svenskt medborgarskap, säger Andrea Monti.

Studien har undersökt övertäckningen (mätfelet) bland utlandsfödda med uppehållstillstånd som är registrerade som permanent bosatta i Sverige. Resultaten visar att det är vanligast att personer från USA, Kanada, Australien, Nya Zeeland, Danmark, Norge och Island missar att berätta för myndigheterna att de flyttat från Sverige, följt av länder i västra och södra Europa.

– Det beror främst på att utvandringen inom dessa grupper är relativt stor, säger Andrea Monti.

Utlandsfödda får inte fler barn totalt sett

Felet i folkbokföringen påverkar också beräkningar av hur många barn per kvinna som utlandsfödda får. Att räkna antalet barn per kvinna är det sätt som demografer använder för att beräkna barnafödandet och fertiliteten i olika länder.

Tittar man enbart på de uppgifter som finns i officiella register ser det ut som att utlandsfödda kvinnor föder i genomsnitt 2,23 barn i Sverige. Men med forskarnas metod visar de att de utlandsfödda i snitt får 2,51 barn per kvinna i Sverige – alltså 12 procents högre fertilitet.

Den officiella siffran för antalet registrerade födslar i Sverige är korrekt, det påverkas inte av mätfelet. Anledningen till skillnaden i fertilitet är att forskarna utesluter personer som enligt studiens sätt att räkna inte bor kvar i Sverige.

– Det finns alltså inte fler barn till utlandsfödda i Sverige totalt sett. Det färre antalet kvinnor som antas bo kvar i Sverige måste därmed i genomsnitt ha fött fler barn i landet för att talen ska gå ihop, säger Eleonora Mussino, docent i demografi och medförfattare till studien.

– Att inte ta hänsyn till det felet i folkbokföringen kan leda till en betydande underskattning av utlandsföddas fertilitet. Nu vill vi gå vidare med att se över hur mätfelet kan påverka vanliga mått på integrationen, som till exempel andelen sysselsatta. Vi misstänker att även det är underskattat i den officiella statistiken, säger Andrea Monti.

Så gick studien till

Studien bygger på registerdata för utlandsfödda i åldrarna 18-75 år under åren 1990-012. Forskarna har använt data från myndighetsregister över totalbefolkning, socialförsäkring, emigration och invandring, migration inom Sverige, dödsorsak, ändringar i civilstatus och utbildning.

Vetenskaplig artikel:

Over-coverage in population registers leads to bias in demographic estimates, Population Studies. Andrea Monti, Sven Drefahl, Eleonora Mussino, Juho Härkönen

Kontakt:

Andrea Monti, doktorand i demografi, andrea.monti@sociology.su.se
Eleonora Mussino, docent i demografi, eleonora.mussino@sociology.su.se
Sven Drefahl, docent i demografi, sven.drefahl@sociology.su.se
Juho Härkönen, professor i sociologi, juho.harkonen@EUI.eu

Byar tappar fåglarna när husen moderniseras

Posted on by

Antalet fåglar i byar minskar ofta när äldre hus rivs och ersätts med moderna hus, enligt en polsk studie. Nu visar forskare vid SLU och i Polen att fåglarna också missgynnas av att äldre hus renoveras för att till exempel bli mer energisnåla. En orsak är att tillgången på boplatser minskar.

Många fågelarter som lever nära människor visar en nedåtgående trend. Det gäller till exempel gråsparven som har minskat med 70 procent i Europa sedan 1980. När människor byter tak eller förbättrar isoleringen på ett hus försvinner hålrum och skrevor som fåglar kan använda för att bygga bo.

– I en tidigare studie visade vi att äldre bebyggelse i polska byar hyste fler arter och individer av fåglar än nybyggda hus. När vi hade besökt ett stort antal byar insåg vi att många äldre byggnader hade renoverats och att det skulle kunna vara ytterligare ett hot mot många fågelarter, säger Zuzanna Rosin, forskare vid SLU och vid Adam Mickiewicz University i Polen.

Fågelskådare räknade fåglar

Zuzanna Rosin och hennes kollegor har studerat sambandet mellan fågellivet och andelen byggnader som är renoverade eller nybyggda i polska byar. Erfarna fågelskådare besökte byarna och räknade fåglar längs 600 meter av en bygata. Resultaten från studien visar att en ökande andel renoverade och nya hus kan ha en dramatisk effekt på fåglar som bygger bon inuti eller på byggnader.

Gråsparv är en av de arter som använder hål i byggnader för att bygga bo. Bild: Marta Świtała

– Enligt våra data minskade antalet fåglar inom de arter som bygger bon i och på hus med 50 procent från de äldsta byarna till de mest moderniserade, säger Zuzanna Rosin.

Det handlade om 13 arter, bland annat gråsparv, ladusvala, hussvala och sädesärla.

Hus på landsbygden rivs eller moderniseras

Polens landsbygd har förändrats mycket efter Berlinmurens fall 1989. Många mindre jordbruk har lagts ner på grund av dålig lönsamhet. Nya hus som enbart är bostäder har byggts. Äldre hus har rivits eller renoverats. Bakom utvecklingen ligger bland annat förändrad jordbrukspolitik och att alltfler människor flyttar till byarna för att pendla till arbete i städerna.

En annan orsak är nationella och europeiska mål för att minska energiförbrukningen. Eftersom byggnader i Europa förbrukar 40 procent av energin och står för 36 procent av koldioxidutsläppen är energieffektivisering centralt för att minska påverkan på klimatet. Husägare kan också få bidrag för modernisering. För att säkerställa hållbar utveckling måste samhället uppmärksamma hur energisparande åtgärder kan påverka bobyggande fåglar, anser forskarna.

– En utmaning inför framtiden är att hitta lösningar som är både energieffektiva och bra för biologisk mångfald, säger Zuzanna Rosin.

Holkar kan hjälpa fåglar när husen förändras

Fågelvänlig arkitektur kan handla om att sätta upp holkar eller att integrera potentiella boplatser, såsom hålrum och skrevor, i designen för nya och renoverade hus. Det kan också handla om att bevara strukturer hos de äldre byggnaderna vid renoveringen, till exempel utvändiga tvärbjälkar.

– Det vi som samhälle måste inse är att det är viktigt för vårt välmående att bevara biologisk mångfald. Sparvarnas tjatter utanför fönstret är inte bara trevligt bakgrundsljud i vår vardag. Det hör ihop med kvaliteten i vår livsmiljö. Tyvärr är det fler och fler som inte hör gråsparv och andra fåglar som följer oss människor, säger Zuzanna Rosin.

Resultaten är intressanta för arbetet med att bevara fåglar även i Sverige och andra länder. De flesta av de bobyggande arterna i studien hittar vi i hela Europa, och vissa av dem i hela världen. I största delen av utbredningsområdet behöver de byggnader för att hitta boplatser.

Vetenskaplig artikel:

Reduced biodiversity in modernized villages: A conflict between sustainable development goals. (Rosin ZM, Hiron M, Żmihorski M, Szymański P, Tobolka M, Pärt T.)

Kontakt:

Zuzanna Rosin, forskare, Institutionen för ekologi, SLU, och Adam Mickiewicz University i Polen, zuzanna.rosin@slu.se
Matt Hiron, forskare, Institutionen för ekologi, SLU, matthew.hiron@slu.se

Inlägget Byar tappar fåglarna när husen moderniseras dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Från graffiti till säljbara marknadsprodukter

Posted on by

Det går visst att sälja gatukonst. Det handlar bland annat om branding och klassificering. Och så måste den förstås gå att äga. En ny avhandling visar vad som sker i praktiken när gatukonst omvandlas till produkter som kan säljas.

Det finns en utbredd uppfattning om att konst inte ska beblanda sig med marknadskrafter. Samtidigt blir graffiti och gatukonst en allt vanligare konstform som kan köpas både i form av murala och mobila konstverk.

– Det är flera steg i processen för att gatukonst ska kunna bli säljbar. Först och främst så måste konsten bli möjlig att äga, sedan behöver man definiera vad det är för typ av konst och till sist måste man även kunna värdera konstverket, säger Hanna Borgblad, som skrivit en avhandling vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Gatukonst och graffiti kan finnas på en vägg utomhus, men det kan också vara mobila konstverk som görs på duk eller trycks på papper.

Svårare att äga gatukonst

– Att konstverk på duk kan byta ägare är ju inte så konstigt. Ägandemöjligheten, objektifieringen, kan tyckas lite mer komplex när gatukonst är gjord på en vägg utomhus. Då blir ju frågan hur man gör målningen på väggen möjlig att äga. Det görs möjligt genom fysiska kontrakt där det framgår vem som äger väggen, vem som har beställt och betalat för konstverket och även genom att konstnären själv tillåter att konstverket blir ägt av någon annan, berättar Hanna Borgblad.

För att kunna göra konsten till marknadsprodukt behöver man också kunna klassificera vad det är för typ av konstform.

Klassificeringen varierar

– Klassificeringen görs på olika sätt beroende på var konsten ska säljas. En som vill sälja sin konst på ett jättetjusigt galleri kanske kallar det för contemporary urban art som låter lite mer legitimt än graffiti. När städer och kommuner ska köpa konstverken är det vanligare att man använder ordet gatukonst, säger Hanna Borgblad.

I värderingen av gatukonst används delvis samma principer som för andra konstverk – man tittar på storlek, material och tidigare prisreferenser. Ett annat sätt att höja värdet är genom att utbilda folk i vad gatukonst är, vad den har för historia, vilka material som används och att det är en konstform som kräver stor hantverksskicklighet.

Branding ökar värdet

– Branding används naturligtvis också för att öka värdet. Exempelvis genom att berätta om sin historia som graffitilegend och att man har målat 5 000 tåg. Det kan i sig göra att konstnärens varumärke stärks och att det är möjligt att sälja sina verk på galleri. En jätteviktig aspekt är alltså att man måste ha en fot i den illegitima subkulturen för att få in en fot i den legitima konstvärlden. Så det gäller att hålla balansen mellan äkthet och legitimitet för att kunna behålla sin trovärdighet som graffiti- och gatukonstnär, säger Hanna Borgblad.

Avhandling:

Exchangification of Art: Transforming street art into market products

Kontakt:

Hanna Borgblad, Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, hanna.borgblad@handels.gu.se

Inlägget Från graffiti till säljbara marknadsprodukter dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Julens många dofter väcker känslor

Posted on by

Saffransbullar, hyacint, kryddnejlikor, glögg och gran. Julens dofter är många. Och doftminnen kan vara starka och förflytta oss i minnet på en sekund. En som forskar om just luktsinnet är Mattias Alenius som är professor på Institutionen för molekylärbiologi. Här berättar han mer om dofter och minnen.

Luktorganet hos människan är stort som ett frimärke och är en komplicerad molekyldetektor med 650 kemiska receptorer som gör att vi kan särskilja på 10 000 tals dofter. Jämfört med människan kan luktsinnet hos andra djur vara både komplexare och mer specialiserat på andra dofter. Hos älgen är luktorganet stort – som ett A4 – och hos hund tre till fyra gånger så stort som vårt luktorgan.

Varför förknippar man vissa dofter med julen?

– De flesta doftminnen passerar obemärkta, de bara är en del av beslutsunderlaget för till exempel vad vi vill äta och hur mycket vi äter. Luktminnen som vi aktivt förnimmer har ofta en stark känslokoppling, pors från barndomsmyren eller pepparkaksbak hos farmor. Som du troligen har upplevt kan man till och med förflyttas i tanken till dessa platser bara vid förnimmelsen av doften, säger Mattias Alenius, professor på Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet.

Hur kan en doft lukta gott respektive illa?

– Vissa dofter har en negativ valör för de flesta människor, ta till exempel sur mjölk eller ruttna ägg medan andra har en positiv valör som jordgubbar. Positiva dofter kan dock övergå till en negativ valör om de blir för starka så som vanilj – ett av de doftämnen som människa upplever starkast – en puff luktar gott men en stark vaniljdoft känns kvalmig.

Hur kan vissa saker upplevas som att de inte luktar alls?

– Saker som inte frisätter några molekyler doftar inte, frysta saker luktar nästan inte alls. Det mesta doftar dock, vi har bara inte utvecklat en medvetenhet för just den doften. Ett bevis är att man kan få hundar att markera för kvicksilver i rör eller tryfflar i marken bara man lär hunden vad den ska fokusera på. Vi kan också träna upp vårt luktsinne på liknande sätt. Familjära dofter känner vi inte heller, till exempel kan vi inte känna vår hemmadoft eller en viss doft på jobbet.

Hur kan man bli allergisk mot en doft, till exempel hyacinter?

– Allergier uppstår när ditt immunförsvar överreagerar mot ett visst ämne. Det behöver inte vara doften i sig man blir allergisk mot utan specifika molekyler som utsöndras och färdas tillsammans med doften.