Fyra tips som minskar matsvinnet

Jul och nyår är två av våra största mathelger. Det är en tid då vi konsumerar i överflöd och slänger mer mat än någonsin. Samtidigt har matsvinn har en negativ påverkan på klimatet. Det spelar stor roll vad vi väljer att äta, och hur vi hanterar maten. Helén Williams, Karlstads universitet, ger sina bästa tips för att minska matsvinnet.

– Vi producerar hela 30 procent mer mat globalt än vad vi skulle behöva göra om vi tog hand om maten bättre. Internationella rapporter visar att matsvinnet är en allt viktigare fråga att jobba med för att minska miljöpåverkan inom livsmedelssektorn, säger Helén Williams, docent i miljö- och energisystem, Karlstads universitet. Det är helt enkelt osmakligt att vi handlar i överflöd och sedan slänger när vi inte orkar mer.

Extra mycket mat slängs under julen

Under de senaste tio åren har Helén Williams, tillsammans med Fredrik Wikström och andra kollegor vid Centrum för tjänsteforskning, CTF, och runt om i världen, forskat om hur matsvinnet kan minska. Hon tror att vi slänger så mycket mat i jultider på grund av våra förväntningar och bilder av har hur ett ”riktigt” julbord ska se ut – vi vill göra många generationer nöjda. och vågar inte alltid utmana gamla traditioner.

– I takt med att fler människor nu börjar äta mer grönsaker, både av hälso- och miljöskäl, kanske också utbudet på julborden kan förändras. Ur ett klimatperspektiv är det värre att slänga produkter som krävt mer resurser för att framställas, till exempel kött och mejeriprodukter, säger Helén Williams som tycker att det är helt okej att ha sina traditionella rätter under högtider så länge man är noga med att det faktiskt äts upp och inte hamnar i soporna.

Fyra tips för att minska matsvinnet under jul och nyår

För att minska matsvinnet handlar det framför allt om att planera bättre. Här ger

Träffsäker åldersbestämning med artificiell intelligens

​Användning av artificiell intelligens för åldersbedömning ger hög tillförlitlighet visar ny forskning inom tillämpad hälsoteknik vid Blekinge Tekniska Högskola. Metodens tillförlitlighet ligger på 98,1 procent för underåriga respektive 88 procent för överåriga.

Forskare vid BTH, i samarbete med forskare från Karolinska Institutet, fick 2017 ett uppdrag från Socialstyrelsen att samla in bildmaterial från magnetkameraundersökningar samt att undersöka metodens tillförlitlighet för åldersbedömning.

Forskargruppen har på eget initiativ arbetat vidare med artificiell intelligens för bildanalys och nu har de första resultaten av studien kommit.

Läromedel baserade på forskning ger bättre matematiklektioner

På Mälardalens högskola arbetar lärare tillsammans med forskare för att ta fram läromedel i matematik som är helt baserat på forskning. Läromedlet ska hjälpa läraren att förstå hur eleverna tänker och kunna agera därefter.

– Lärarens centrala roll för elevers lärande och de resurser som funnits tillgängliga för lärare, till exempel lärarhandledningar, har varit enormt eftersatta i Sverige, säger Andreas Ryve professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola.

Utbildningsministern håller med. I en kommentar till att regeringen nu tillsätter en särskild utredare lyfter utbildningsminister Anna Ekström fram att bristfälliga läromedel är ett problem i många skolor. Hon pekar bland annat på bristande kvalitetskontroll: medan det i andra länder är vanligt med noggranna kvalitetskontroller för läromedel är detta i hög utsträckning avreglerat i Sverige. Lärare lämnas ofta ensamma i processen att granska och beställa läromedel. Gustav Fridolin får uppdraget att utreda statens roll i relation till läromedel i den svenska skolan.

Läromedel baserade på forskning

Mälardalens högskola har under många år bedrivit forskning som syftar till att ta fram kvalitativa läromedel för grundskolans matematikundervisning. Rik matematik är Sveriges första läromedel i matematik som genomgående baseras på forskning. Det är utvecklat av och för lärare, tillsammans med forskare.

– Det är oerhört viktigt att vi arbetar tillsammans med lärarna ute i klassrummen så att vi får läromedel som fungerar i praktiken, inte bara i teorin. Därför har vi ett nära samarbete med lärare som testar lektioner och verktyg, säger professor Andreas Ryve som forskar om klassrumsundervisning i matematik och speciellt lärarnas roll.

Testas av lärare

Forskningen som ligger till grund för läromedlet Rik matematik har pågått i 15 år. Projektet Framtidens läromedel, som är en gemensam satsning av Sparbanken Rekarne, Mälardalens högskola och Eskilstuna kommun, har hela tiden haft som fokus att skapa ett läromedel som stödjer lärare att bedriva rik matematikundervisning, varje lektion.

– Det räcker inte att läraren själv förstår matematiken. För att lyckas måste läraren också förstå hur eleverna tänker och agera därefter. Det kräver ett läromedel som bygger på forskning och tillhandahåller smart designade lektioner, säger Andreas Ryve.

Konceptet är i första skedet utvecklat för årskurs 1–3, med ambitionen att utöka till 4-6. Läromedlet lanseras för försäljning i hela landet 2020, men testas redan nu av lärare på skolor i Eskilstuna.

– Vi är äntligen på rätt väg med forskningsbaserade läromedel och fokus på lärarens arbete i klassrummet, säger Andreas Ryve.

Kontakt:

Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens högskola, andreas.ryve@mdh.se

Inlägget Läromedel baserade på forskning ger bättre matematiklektioner dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Effektivt skärmljus utan sällsynta jordartsmetaller

Moderna smartphoneskärmar och nya effektiva organiska ljuskällor innehåller dyra och miljömässigt problematiska jordartsmetaller. För en hållbar framtid måste vi fokusera på miljövänligare material. Nu visar forskare vid Umeå och Kyusho universitet att sådana material är ett praktiskt alternativ för effektiva ljusemitterande elektrokemiska celler.

Artificiellt ljus finns överallt, till exempel i belysning och displayer. Nu när organiska ljuskällor kommit in på marknaden förutspås nya tillämpningar; allt från medicinsk diagnostik till integrering i elektroniska textilier. Det är i detta avseende som den ljusemitterande elektrokemiska cellen, LEC, är extra intressant.

LEC är en supertunn och flexibel ljuskälla, som dessutom möjliggör billig och uppskalningsbar tillverkning – likt hur tidningar trycks.

Tyvärr innehåller dagens mest effektiva LECs, i likhet med många andra ljuskällor, sällsynta jordartsmetaller som iridium. Det gör dem inte bara dyra utan även miljömässigt problematiska. Att tillverka helt organiska ljuskällor som effektivt transformerar elektricitet till ljus och samtidigt är både billiga och återvinningsbara är dock en utmaning.

Elektrokemisk dopning

Positivt nog är vi på rätt väg genom en nyligt utvecklad grupp av helt organiska ljusemitterande material, som matchar effektiviteten hos de jordartsmetallbaserade. Dessa material har redan visat lovande resultat i komplexa high-end produkter, men dessvärre har prestandan inte imponerat lika mycket när de inkluderas i de enklare, och därmed billigare, LECs. Tills nu!

Effektivt ljus utan sällsynta jordartsmetaller från tre LECs i olika färger. Bild: Mattias Lindh

En rykande färsk studie av fysiker vid Umeå universitet, i samarbete med forskare vid Kyushu universitet, visar att starkt och effektivt ljus från LECs baserade på sådana helt organiska ljusemitterande material är möjligt.

Genom att förstå och nyttja det som gör LEC-tekniken unik, bland annat så kallad elektrokemisk dopning, har vi kunnat påvisa att dessa miljövänligare material är ett praktiskt alternativ även i LEC-komponenter.

Nanoskopiska omgivningen avgör

– Komponentdesignen hos LEC är tillsynes enkel, men den dynamik som pågår i den tunna filmen och som möjliggör ljusemission är komplex. Den innefattar ett invecklat samspel mellan organiska halvledare och rörliga joner, som måste balanseras för att få starkt och effektivt ljus. Hur effektiva dessa organiska ljusemitterande material är beror nämligen mycket på deras nanoskopiska omgivning. Det är med detta i åtanke som vi lyckas förbättra prestandan, säger Petter Lundberg, doktorand på Institutionen för fysik vid Umeå universitet.

Petter Lundberg är doktorand i gruppen för organisk fotonik och elektronik, som leds av professor Ludvig Edman, vid Institutionen för fysik. Gruppen arbetar bland annat med att utveckla LEC-tekniken. Fokus inom LEC ligger på att förbättra effektiviteten hos komponenterna, men även förenkla uppskalningsbara tillverkningsprocesser.

Vetenskaplig artikel:

Thermally Activated Delayed Fluorescence with 7 % External Quantum Efficiency from a Light- Emitting Electrochemical Cell. Nature Communication, P. Lundberg, Y. Tsuchiya, E.M. Lindh, S. Tang, C. Adachi and L. Edman:

Kontakt:

Petter Lundberg, Doktorand vid Institutionen för fysik, Umeå universitet., petter.lundberg@umu.se

Inlägget Effektivt skärmljus utan sällsynta jordartsmetaller dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Demokratins kris större än bara ”fake news”

Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. ”Demokrati handlar inte bara om sanning”, säger Farkas och betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.

Många vill lyssna på Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap som specialiserat sig på desinformation. Under hösten har han rest runt i USA på föreläsningsturné och tillbringat tid som gästforskare vid Cornell University. Han har även presenterat i tyska parlamentet som expert.

”Fake news” är hett just nu. Men Johan Farkas själv kallar hellre fenomenet för just desinformation eller dold propaganda:

– Politisk propaganda på sociala medier handlar ofta inte om falska nyheter i sig utan mer om att polarisera debatten eller förstärka olika hållningar.

Demokratins kris

När han nu ger ut en bok tillsammans med sin danske kollega Jannick Schou, Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood är det en analys av debatten kring falska nyheter och ”post truth”.

Falska nyheter i sig är nämligen inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Farkas. Trollfabrikernas påverkan på demokratiska val i flera länder har diskuterats vitt och brett. Men demokratin har även andra problem och har så haft under en längre tid. Inte heller är propaganda något nytt fenomen.

– Idén om att vi nu lever i ett samhälle ”post truth” är en längtan tillbaka till en tid som aldrig funnits. Både till vänster och höger hittar vi denna nostalgi. Samhällsproblemen är många, och därför letar vi efter enkla svar i historien, säger Johan Farkas.

Censur inte svaret

Med utgångspunkt i politisk filosofi visar Johan Farkas hur demokrati inte bara handlar om sanning, rationalitet och förnuft, utan också om folkets röst och utrymme för idéer som stöts och blöts i öppen debatt. Den språkliga betydelsen är folkstyre, men liberal demokrati inbegriper även sådant som friheter och rättigheter, liksom yttrandefrihet, men också rättssäkerhet och maktdelning. Jakten på ”sanning” riskerar att skymma den sikten.

– Demokratins kris är större än bara en sanningskris. Om vi tittar på demokratiskt deltagande och tillit till institutioner i en rad länder, så har demokratins kris inte alls varit snabb och plötsligt kommit med sociala medier utan pågått under lång tid, säger Johan Farkas.

Han betonar att desinformation är ett hot att ta på allvar. Men när svaret blir att göra det olagligt att dela falskt innehåll på sociala medier, som föreslagits i flera länder, blir det i sig ett hot mot demokratin:

– Kampen mot ”fake news” kan användas för att svepa undan politisk opposition eller begränsa yttrandefriheten, vilket inte vore bra för demokratin. Istället borde vi prata mer om hur vi bäst kan stärka demokratiska institutioner, säger Johan Farkas.

Bok:

Post-Truth, Fake News and Democracy: Mapping the Politics of Falsehood (Routledge)

Kontakt:

Johan Farkas, doktorand vid Malmö universitet, johan.farkas@mau.se

Inlägget Demokratins kris större än bara ”fake news” dök först upp på forskning.se.

Läs mer