2018 inträffade en lång värmebölja ibland annat Sverige, Finland och Estland, men även 2014 och 2010 hade markanta värmeböljor. Forskare från Umeå universitet och Tartu universitet i Estland samlade nyligen hälsoforskare, meteorologer och representanter för folkhälsomyndigheter till ett möte i Tallinn, för att analysera hur stort problem de allt vanligare och mer intensiva värmeböljorna har blivit i norra Europa.
Cirka 750 personer fler än normalt dog i Sverige under fjolårets värmebölja och i Finland var ökningen ungefär hälften så stor, vilket motsvarar ungefär samma procentuella ökning. Såväl svenska som finländska resultat pekar på att storstadsområdena Stockholm och Helsingfors drabbas av särskilt stor ökning av dödligheten.
Städerna blir mer uppvärmda
Umeåforskarna Christofer Åström och Bertil Forsberg, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa, anser att det är viktigt att ta reda på varför. De menar att den större ökningen i Stockholm kan hänga samman med att storstadsmiljöer med mycket sten och betong blir mer uppvärmda samt har högre halter av luftföroreningar, men det kan även bero på hur väl vård och omsorg fungerar för äldre och sjuka.
Det finns ingen svensk forskning om effekterna av de större kapacitetsbristerna i vården under somrarna. Den svenska folkhälsomyndigheten har tagit fram underlag till hjälp för regioner och kommuner att utveckla handlingsplaner för att skydda mot hälsoeffekterna under värmeböljor.
Enligt Ida Knutsson från Folkhälsomyndigheten har merparten av Sveriges kommuner och regioner numera utvecklat någon form av åtgärdsplaner. Effekterna av dessa kan man ännu inte bedöma, enligt forskarna.
Fetma uppkommer när energiintaget i det vi äter är större än den energi vi förbrukar. Men förmågan att behålla energibalansen varierar mellan individer. I dag vet vi att orsaken beror på flera faktorer där ärftlighet (genetisk predispositon) och livsstil (kost och motion) är de mest kända. Bakterierna i tarmfloran tros spela en viktig roll i såväl utvecklingen av fetma som i utvecklingen av sjukdomar.
Tarmflora
Tarmfloran inkluderar bakterier, arkéer (arkebakterier), svampar, virus etc som finns i våra tarmar. Hos en vuxen människa utgör bakterierna ett kilo av vår kroppsvikt.
Studier har visat att fiberrik kost är bra eftersom bakterier som bryter ner fibrer producerar kortkedjiga fettsyror som är viktiga för kroppens ämnesomsättning. Likaså har bakterier som tillverkar slem visat sig vara viktiga för att bygga upp tarmens insida så att den inte ska läcka ämnen ut i blodbanan och orsaka skada i form av autoimmuna sjukdomar.
Som en del i sitt avhandlingsarbete har Louise Brunkwall varit med om att starta upp Malmö Familjestudie Malmö Offspring Study, MOS
Det är forskare vid Uppsala universitet och Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet som utvecklat en metod där man med ett blodprov kan diagnosticera cancern utan att behöva operera för säkerhets skull. Den här upptäckten kan leda till färre onödiga och riskfyllda operationer.
Idag upptäcks äggstockscancer ofta sent, när den redan är långt gången. Dödligheten är hög: av 10 patienter med äggstockscancer är det bara 3-4 som fortfarande lever 5 år efter att de fått sin behandling. Det finns inget screeningprogram för sjukdomen utan det enda sättet att ta reda på vad kvinnor med oklara förändringar på äggstockarna lider av är att operera. Idag blir många opererade ”för säkerhets skull” och det innebär en onödig risk för kvinnan.
Onödiga operationer
– Vi behöver bli mer träffsäkra i vår diagnostik. För att upptäcka ett fall av cancer opererar vi idag upp till fem kvinnor, men det är det säkraste alternativet när de visar en avvikelse på ultraljud och vid misstanke om en eventuell cancer. Det finns ett stort behov av ett enkelt blodtest som skiljer ut oklara fall från kvinnor med cancer, säger Karin Sundfeldt, överläkare och professor i obstetrik och gynekologi vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
I den publicerade studien har forskarna tagit fram en biomarkörtest bestående av 11 proteiner. Genom att ta ett blodprov på patienter med en avvikelse på ultraljud och analysera proteinerna skulle vården säkrare kunna identifiera de kvinnor som inte har cancer. I de fall där läkarna väljer att operera kan man förbättra träffsäkerheten så att man hittar ett fall av cancer på tre opererade kvinnor. På det sättet skulle man kunna undvika onödiga operationer och minska risken för komplikationer orsakade av operationen.
Hitta gränsfall
Biomarkörstestet gör det också möjligt att hitta gränsfall och tidiga stadier av cancern.
– Våra resultat är så pass lovande att vi kan börja planera för hur screening för tidig upptäckt av äggstockscancer skulle kunna genomföras. Sverige har lång erfarenhet av screening för livmoderhalscancer. Jag ser många möjligheter att utveckla strategier för screening av äggstockscancer som kan rädda liv men och samtidigt minimera antalet operationer för kvinnor som inte har cancer, säger Ulf Gyllensten, professor i medicinsk molekylärgenetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet.
I artikeln som publicerats i open access tidskriften Communications Biology (Springer Nature Publishing AG) presenteras ett nytt test som tagits fram i samarbete med ett Uppsalabaserat biotech-företag,
Örebroforskare har hittat antibiotikaresistenta bakterier i avloppsvattnet från hushåll och från Universitetssjukhuset i Örebro. Bakterierna finns även i vattnet utanför reningsverket i Svartån. Däremot är proverna från Hemfjärden i Hjälmaren nästan rena.
Forskarna fokuserar i sitt sökande inte i första hand på bakterierna utan på deras gener. Specifikt de gener som skyddar bakterier mot antibiotika. De har inte fokuserat på vilka bakterier generna finns i och om bakterierna är farliga eller inte.
–Vi har alltså undersökt om gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika finns i vattnet, säger Jana Jass, professor i biologi vid Örebro universitet.
Gener som skyddar mot nya typer antibiotika
–Det är inte förvånande att det finns gener för antibiotikaresistens i vattnet, men vi har letat efter ovanliga gener som ger bakterier motståndskraft mot de antibiotika som just nu är vårt enda vapen mot multiresistenta bakterier, säger Faisal Ahmad Khan, doktorand vid Örebro universitet. Den nya studien är en del av hans avhandling.
–Det är oroande att flera av de resistenta generna finns i naturen, eftersom de kan förflytta sig mellan olika bakterier, säger Faisal Ahmad Khan.
Speciellt oroande är det när det gäller de så kallade gramnegativa bakterierna, som har tunna cellväggar och lätt kan plocka upp nya gener – och som nya antibiotika redan har svårt att bekämpa. Det är dessa som står högst på WHO:s lista över bakterier som ses som ett hot i framtiden.
Första fynden i Sverige
–De antibiotikaresistenta generna, som klarar de nya antibiotika, har inte hittats i naturen i Sverige tidigare. Troligtvis för att de finns i låga halter och metoderna som har använts inte har varit känsliga nog för att upptäcka dem, säger Faisal Ahmad Khan.
Örebroforskarna har tagit vattenprover på sex olika platser. Två av dem för att kunna mäta avloppsvattnet från Universitetssjukhuset i Örebro separat och sedan tillsammans med vattnet från hushåll.
De har också tagit prover från vattnet som lämnar reningsverket och tre prover från vattnet utanför reningsverket i Svartån, en bit nedströms och en bit uppströms
Tro det eller ej, men när kristendomen infördes i Skandinavien för ungefär tusen år sedan räckte det med att man och kvinna lovade sig åt varandra inför Gud, utan kyrkans inblandning – så var de gifta. Man behövde inga vittnen.
Enligt Malin Lennartsson, docent i historia vid Linnéuniversitetet, var den katolska kyrkan något motsägelsefull när det gällde äktenskap. Å ena sidan infördes en massa nya strikta regler om vem man fick och inte fick gifta sig med. Å andra sidan fanns ingen officiell ritual som bekräftade att man hade ingått löftet om evig kärlek.
– Om den ena parten, låt oss säga mannen, då sade “nej, jag har inte lovat någonting”, och den andra parten, kvinnan, var gravid – då kom man naturligtvis i ett bekymmersamt läge som kvinna.
Vigslar giltiga utan kyrkan
Det var bland annat därför kyrkan och staten alltmer började blanda sig i äktenskapet när Sverige övergick till protestantismen. Ändå dröjde det till 1734 innan det skrevs in i lagen att bara kyrkliga vigslar är giltiga. Sett till kristendomens långa historia är kyrkliga vigslar alltså långt ifrån så traditionella som man kanske skulle kunna tro.
Hur var det då med kärleken? Gifte sig människor överhuvudtaget av kärlek förr, eller var det mer en praktisk affär – en som kanske rentav gjordes upp mellan släkterna? Malin Lennartsson har fördjupat sig mycket i tidigmodern tid, i synnerhet 1600-talet, och funnit en del intressanta fynd från den tiden som kanske överraskar i dag.
– Uppgjorda giftermål var vanligare i högreståndsmiljöer, där ekonomiska och politiska faktorer kunde väga tungt. Framför allt bland kungligheter kunde det inträffa att man överhuvudtaget inte hade träffat varandra. Men ju längre ner i samhällshierarkin, desto större vikt verkar man ha kunnat lägga vid känslor.
Giftermål av kärlek på 1600-talet
Hon har hittat bevis på kärleksretorik även under 1600-talet.
– Också mellan människor som man inte förväntade sig det ifrån, vanliga bondedöttrar och bondesöner, inte alls några som man tänker sig skulle vara influerade av någon högreståndskultur. De talar om kärlek och de talar om “brinnande hjärta” och att de inte längre vill gifta sig, för ”nu har han vänt sitt hjärta ifrån mig” och liknande formuleringar. Exakt vad de menade med dessa ord, hur mycket de liknade det vi känner i dag, det är förstås svårt att veta, men att kärlek fanns var uppenbarligen ett gångbart argument då man ville gifta sig – och tvärtom.
Äktenskapet beseglades med sex
Under tidigmodern tid (den epok i Europa som sträcker sig från medeltidens slut till den franska revolutionen 1789) betraktades ett äktenskap inte som fullbordat förrän brudparet hade haft sex. Och det var man ganska explicit med, berättar Malin Lennartsson. Brudparet eskorterades till sängkammaren av vittnen, som bekräftade att brudparet gick och lade sig i samma säng.
Sex hade även stor vikt efter vigseln. Enligt Malin Lennartsson ingick det i överenskommelsen att man genom äktenskapet blev ett och samma kött. Om det framkom att någon av parterna vägrade att ligga med den andra kunde det föranleda ett samtal med prästen, eftersom man då ansågs leva i ett dysfunktionellt äktenskap.
Själva bröllopet är ett annat område där vi i dag har många föreställningar om det traditionella som kanske inte alls stämmer. Eva Knuts är lektor i etnologi vid Göteborgs universitet, och har bland annat skrivit en avhandling om hur våra bröllopsföreställningar skapas i dagens konsumtionssamhälle. Intressant nog är det vi anser vara ett ”klassiskt” bröllop i dag inte alls särskilt gammalt. Den vita brudklänningen är ett exempel.
Bröllop och begravning i samma klänning
– I Sverige gifte sig de allra flesta människor i svart klänning in på 1900-talet. Det finns ganska många berättelser om att man också begravdes i den svarta klänning som man skaffade till sitt bröllop. Människor hade inte de garderober då som de har i dag. I Dalarna där jag kommer ifrån bar brudarna folkdräkt när de gifte sig. Det var inte själva klänningen som var det viktiga, utan kronan och andra saker som var brudsignaler. Den vita brudklänningen bars ursprungligen bara av överklassen.
Eva Knuts intervjuade ett flertal präster medan hon forskade. De berättade att paren de träffar ofta har större koll på hur ett amerikanskt bröllop går till än ett svenskt – ett resultat av amerikansk populärkultur.
– I Sverige överlämnas till exempel inte bruden av sin far. Det har inte varit tradition här, och kyrkan har till och med uttalat sig emot det. Här är traditionen att paret går fram tillsammans; kvinnan överlämnas inte från en man till en annan.
Giftomannen var kvinnans förmyndare
Giftoman är ett gammalt begrepp som omnämns redan i medeltida texter. Det innebar att kvinnan hade en förmyndare – oftast hennes far – som friare var tvungna att be om lov för att få gifta sig med henne. Om fadern hade dött kunde kvinnans mor vara giftoman i stället, annars föll lotten på någon av hennes manliga släktingar.
Giftomannens uppgifter och skyldigheter reglerades i giftermålsbalken i 1734 års lag. Där kan man bland annat läsa att giftomannen inte hade rätt att gifta bort sin dotter mot hennes vilja:
“Ej må någon till giftermål tvingas; utan bör så kvinnans, som mannens frivilliga ja och samtycke giftermålet fästa.”
Denna institutionen upphörde 1920.
Amerikansk brudkyss
Kyssen är ett annat exempel på modern tradition. I Sverige avslutar man inte vigseln med att brudgummen lyfter på brudens slöja och kysser henne. Även det har vi lärt oss från amerikanska filmer och tv-serier.
Oavsett om dagens ”klassiska” bröllopsingredienser har en historisk förankring eller inte, utövar de ändå en stark makt på blivande makar. Eva Knuts menar att bröllopen visserligen har blivit mer individualiserade på senare år, att det numera verkar viktigare för folk att sticka ut. Men det är ändå knappast tal om några radikala förändringar.
– Jag intervjuade par som skulle gifta sig, och alla tyckte själva att de hade format väldigt unika bröllop. Men tittar man på det utifrån så ser bröllopen hyfsat likadana ut. Det individuella kunde vara i detaljer, som ”vi har specialdesignat våra ringar”, och ”vi väljer att ha vår fest på en plats som inte är den klassiska”.
Påkostade bröllop
Men en sak verkar i alla fall ha förändrats, och det är att det inte bara är rika människor som ställer till med riktigt dyra bröllop i dag.
– En präst jag intervjuade jobbar i ett område som inte har det bästa ryktet, och han berättade att man där under bröllopsdagen inte vill att det ska synas vilken postadress man har. Och det diskuterade jag också i min avhandling. De med högst kulturellt kapital, som hade pengar och koll på vett och etikett, kunde förhålla sig mer avslappnat till bröllopet eftersom de inte hade lika mycket att bevisa. För människor med lägre kulturellt eller ekonomiskt kapital blir det viktigare att slå på stort just den dagen.
Hon noterar att det i bröllopstidningar finns väldigt mycket låneannonser insprängda, med avbetalningsplaner på elva månader.
Lagom till den första bröllopsdagen har man alltså betalat av skulden för att kunna bli vigd i stor stil, precis som i amerikanska filmer. Det är något annat än att bara trolova sig inför Gud, som man gjorde för tusen år sedan.
