Arbetsminnet är viktigt för att hålla saker i huvudet under kortare tidsperioder, och oumbärligt för abstrakt tänkande och planering. Det ses som centralt i till exempel språkinlärning, läsförmåga, problemlösning och matematiskt resonerande.

Studien visar att akut sömnbrist påverkar arbetsminnet på olika sätt hos kvinnor och män.

Tjugofyra unga vuxna personer deltog i studien där de fick göra ett arbetsminnestest på morgonen efter antingen en natt med sömn, eller en hel natt med sömnbrist. Hälften av deltagarna var kvinnor, och hälften män. Arbetsminnestestet gick ut på att lära sig att minnas sekvenser som var åtta siffror långa.

Männens arbetsminne intakt
Tvärt emot vad som forskarna förväntat sig påverkades inte männens arbetsminne av en natt med sömnbrist. Däremot kom kvinnorna ihåg färre siffror efter en natt med sömnbrist jämfört med en natt med sömn. Forskarna noterade också att kvinnorna inte var medvetna om sin försämring i arbetsminnesprestation efter sömnbristen.

Att inte vara medveten om att man har en tillfälligt försämrad mental förmåga kan öka riskerna för olyckor och misstag, vilket kan vara farligt i flera personliga och arbetsrelaterade situationer, både för den som som inte sovit och för andra runt omkring.

– Vår studie tyder på att extra uppmärksamhet borde ges till unga kvinnor som ofta möter utmaningar där de både måste hantera en hög arbetsminnesbelastning i kombination med sömnbrist.

Könsskillnaderna inte generella
– Men det är viktigt att komma ihåg att vi inte har studerat om skillnaden mellan kvinnor och män, som vi såg på morgonen i vår studie, även kvarstår vid andra tider på dygnet.

Flera studier har visat att brist på sömn påverkar oss fysiskt och mentalt. Men det går inte att generalisera de könsskillnader som vi såg i denna studie till andra mentala eller fysiska effekter av sömnbrist, säger Frida Rångtell, doktorand vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och förstaförfattare till studien.

Kontakt:
Frida Rångtell, doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, frida.rangtell@neuro.uu.se, 0704-92 42 12
Cecilia Yates, informatör vid institutionen för neurovetenskap, cecilia.yates@neuro.uu.se, 0704-334801

Studien:
A single night of sleep loss impairs objective but not subjective working memory performance in a sex-dependent manner, Frida H. Rångtell, Swathy Karamchedu, Peter Andersson, Lisanne Liethof, Marcela Olaya Búcaro, Lauri Lampola, Helgi B. Schiöth, Jonathan Cedernaes, Christian Benedict (2018). Journal of Sleep Research

Läs mer

— Man har sin privata ekonomi att ta hänsyn till, men det viktigaste är ändå att det ska vara ett hem. Det är ingen investering, utan framför allt ett hem man är ute efter, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist, forskare i företagsekonomi vid Malmö universitet som lägger fram sin doktorsavhandling vid Göteborgs universitet.

I avhandlingen Mitt hem och min ekonomi – en studie av hur bostadsrättsägare kalkylerar har hon gjort 17 intervjuer med bostadsrättsköpare ur socioekonomiskt starka grupper i Malmö.

Platsen är väldigt viktig
Hon ringade in tre teman för samtalen – platsen, lägenheten och pengarna. Intervjupersonerna hade ofta en väldigt bestämd uppfattning om var de kunde tänka sig att bo. När de hade valt område började de intressera sig för lägenhetens utformning. Pengar spelade stor roll i hela processen och det sociala nätverket var viktigt.

— Många tog hjälp av människor i ens närhet för att kolla bostadsrättsföreningens ekonomi. Man kanske lät en kunnig kompis kolla på årsredovisningen eller bad någon ur ens egen bostadsrättsförening om hjälp, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.

Inte enbart en kalkyl med siffror
Fem faktorer visade sig vara särskilt viktiga när bostadsrättsköparna gjorde sin kalkyl kring bostad. Det rör pengapåsen, identifikationen, möjligheten att sälja vidare, bostadsrättsföreningens ekonomi och hemkänslan.

— Det är alltså inte bara en kalkyl med siffror. Känslor är också väldigt viktiga, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.

Intervjuerna har gett många berättelser ur bostadsrättsköparnas perspektiv och det som förvånade mest var att det ofta var små detaljer som var viktiga. Lars och Maria, som köpte bostadsrätt i Dockan i Västra hamnen, var ute efter ett hem som inte såg ut som alla andra i området. Till slut var det parkettgolvet som avgjorde.

Varje marknad måste studeras
”För mig var det viktigt att lägenheten inte såg ut som alla andra för har man besökt några lägenheter i Dockan så ser allt likadant ut,” säger bostadsköparen Lars som intervjuas i avhandlingen. ”Har man sett all parkett i området så är det skillnad med olika parkettgolv.”

— Det här väcker frågor kring hur man planerar städer. När man bygger nytt kanske man ska tänka mer på att man bygger bostäder till olika människor, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.

Nu hoppas hon se fler studier som beskriver det hon kallar för den kalkylativa praktiken kring bostadsrättsköp. Modellen kan testas i olika delar av Malmö eller Stockholm och på fler grupper än enbart medelklass.

— Om man ska förstå bostadsmarknaden och hur människor gör när de köper bostadsrätt så måste man gå nära och studera varje marknadsplats för sig, säger Birgitta Vitestam-Blomqvist.

Kontakt:
Birgitta Vitestam-Blomqvist, birgitta.vitestam-blomqvist@mau.se, 072 731 26 85

Läs mer

Det är i en gen med beteckningen KIF5A som forskare i Umeå och i Ulm i Tyskland har hittat tydliga avvikelser hos såväl patienter med så kallad sporadisk ALS som hos patienter med familjär ALS, det vill säga känd ALS i släkten.

– Resultaten är överraskande och om de bekräftas i fler studier handlar det om den vanligaste kända faktorn som orsakar ALS, säger professor Peter Andersen vid Institutionen för farmakologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet.

Förändringarna är i form av mutationer i genens ”bakre” del. Alla människor har genen KIF5A på kromosompar 12 där den kodar för bildningen av ett protein som har till uppgift i friska nervceller att transportera ämnen mellan cellen och synapsen.

Mutation i samma gen ger flera sjukdomar
Det är tidigare känt att tre mindre vanliga neurologiska sjukdomar beror på mutationer i denna gen KIF5A, men då i dess främre och mellersta del.

– Att olika sorters mutation i samma gen kan ge upphov till fyra olika sjukdomar kan få betydelse för behandling då läkemedel som utvecklas för att ersätta det protein som genen styr eventuellt också kan få effekt på fler sjukdomar, säger Peter Andersen.

Forskarna har identifierat två skilda typer av mutationer i KIF5A som var för sig är kopplade till ALS. Den ena är en så kallad skarvplats-mutation som innebär att en del av KIF5A proteinet kopplas bort. Det andra är en SNP, en positionsbestämd förändring i arvsmassan, med beteckningen SNP rs113247976. Den förändringen medför en förändring av aminosyra inne i KIF5A-proteinet men proteinet har i övrigt normal storlek.

SNP, Singel nukleotid polymorfism, är något som människans arvsmassa naturligt innehåller cirka 3,5 miljoner av. Den antas oftast inte ha samband med sjukdom och därför är det desto mer överraskande att just denna kan kopplas till ALS.

Flera av patienterna med SNP rs113247976 var också bärare av andra anlag som man sedan tidigare vet kan ge ALS, men hos vissa patienter hittade man ingen annan förändring än i just denna SNP.

Resultaten bygger på studier av 426 patienter med ALS med släktingar som också haft sjukdomen. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Brain.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en nervsjukdom som leder till att de nervceller

– Det vi upptäckt är potentiellt ett helt nytt system för reglering av fettmassa. Vi hoppas att upptäckten kan leda till en ny inriktning för forskningen om fetma. Fyndet kan öka vår förståelse av varför fetma uppstår och i förlängningen kanske också ge grunden till nya läkemedel, säger John-Olov Jansson, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

John-Olov Jansson förklarar:

– Enkelt uttryckt har vi upptäckt att det verkar finnas en kroppsegen badrumsvåg. Kroppens vikt registreras i benen, vilket genererar en signal till hjärnan om att vi ska äta mindre och hålla vikten konstant.

Feta gnagare gick ner i vikt
I studien användes feta gnagare, som fick extra tyngder med hjälp av olika vikter. Djuren gick ned i vikt nästan lika mycket som de pålagda vikterna. De extra vikterna gjorde att djuren både minskade sin fettmassa och förbättrade sina blodsockernivåer.

Den regleringsmekanism som göteborgsforskarna nu föreslår är den första återkopplingssignalen för att reglera fetmassa som upptäckts på 23 år. Då, 1994, beskrev amerikanska forskare proteinet leptin, som krävs för normal reglering av fettmassa, men som troligen inte ensamt kommer att kunna bli en behandling mot fetma.

Lägre vikt vid stillasittande
– Den mekanism som vi nu identifierat reglerar kroppsvikten oberoende av leptin och det är möjligt att en kombinerad behandling med leptin och aktivering av kroppsvågen kan bli en effektiv behandling mot fetma, säger professor Claes Ohlsson vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

På senare tid har man kopplat sittande till fetma och ohälsa. Forskarnas fynd kan förklara varför det är så.

– När man sitter ned tror vi att den kroppsegna badrumsvågen ger ett för lågt utslag för kroppsvikten. Detta leder till att man äter mer och går upp i vikt, säger Claes Ohlsson.

Artikel:
Body weight homeostat that regulates fat mass independently of leptin in rats and mice, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS)

Kontakt:
John-Olov Jansson,