– Redan för tio år sedan kunde vi visa att salamandrar på fyra veckor kan återskapa alla de nervceller som dör vid Parkinsons sjukdom. Nu kan vi djupdyka i de molekylära processerna bakom denna förmåga. Vi bedriver grundforskning men våra fynd kan förhoppningsvis leda till utvecklingen av nya regenerativa strategier för oss människor, säger András Simon, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi på Karolinska Institutet som lett kartläggningen.
Läker både nervceller och kroppsdelar
Att salamanderns hela arvsmassa nu kartlagts kan leda till nya rön om dess förmåga att återskapa såväl nervceller i hjärnan som hela kroppsdelar. Bland de första fynden finns ett stort antal kopior av en viss grupp mikroRNA-molekyler, som hos däggdjur hittas framför allt i embryonala stamceller, men även i cancerceller.
– Det blir spännande att utröna hur regeneration i den vuxna organismen återaktiverar embryonala gener. Kopplingen till cancerceller är också mycket intressant, inte minst med tanke på att salamandrar är motståndskraftiga mot just tumörutveckling, säger András Simon.
Så tänker självkörande bilar
För att klara sig i trafiken måste självkörande system tränas i verklig miljö, lära sig kommunicera med varandra, och ta beslut. Och frågan är: vill vi ha system i trafiken som inte är färdigtränade?
Klicka på bilden för att se filmen Självständiga system.
Vill du veta mer om möjligheterna och problematiken kring självkörande fordon? Se filmen Självständiga system.
Mindre socker i fodret kan rädda livet på hästen
Mer socker och stärkelse i fodret, liksom det sjukliga tillståndet insulinresistens, tycks öka risken för att vissa hästar ska utveckla fång, konstaterar Sanna Truelsen Lindåse i en avhandling från SLU. Hon har studerat ekvint metabolt syndrom, EMS, utifrån olika frågeställningar, och har dessutom tagit fram ett enkelt test för diagnos.
Ökar i hela världen
EMS är ett samlingsbegrepp för sjukliga tillstånd som ökar risken för att hästar ska drabbas av fång, ett smärtsamt inflammatoriskt tillstånd i hästens hov. I Sverige drabbas cirka tio hästar om dagen av fång och för många leder detta sjukdomstillstånd så småningom till avlivning. EMS kan betraktas som en välfärdssjukdom och förekomsten upplevs öka inte bara i Sverige utan i hela världen.
Obalans i hästens insulinreglering, det vill säga insulinresistens och hyperinsulinemi, liksom fetma, har beskrivits som huvudorsakerna till sjukdomskomplexet EMS. Hyperinsulinemi beskriver ett tillstånd av onormalt höga insulinkoncentrationer i blodet. Hästar med insulinresistens får ofta hyperinsulinemi efter utfodring, då insulin utsöndras för att reglera blodsockernivåerna. Även om den exakta mekanismen för hur fång uppstår inte är känd, har man i tidigare studier visat att hyperinsulinemi är en faktor som kan få fång att utvecklas. En viktig åtgärd för insulinresistenta hästar är därmed att undvika att hyperinsulinemi uppstår efter utfodring.
– Kunskapen om relationen mellan de olika komponenterna som ingår i EMS har varit begränsad, liksom möjligheterna att diagnosticera hästar med EMS under fältmässiga förhållanden, säger Sanna Truelsen Lindåse.
Har
Marknadsföring riktad till våra sinnen ökar köplusten i butik
Miralem Helmefalk vid Linnéuniversitetet
Närstudie av röd jättestjärna ger inblick i solens framtid
Ett forskarlag som leds av astronomen Wouter Vlemmings vid Chalmers har använt teleskopet Alma (Atacama Large Millimetre/Submillimetre Array) i Chile för att göra de skarpaste observationerna hittills av en stjärna som började sitt liv med samma massa som solen. De nya bilderna visar för första gången detaljer på ytan av den röda jättestjärnan W Hydrae, som ligger 320 ljusår bort i stjärnbilden Vattenormen (Hydra på latin).
Stjärnan W Hydrae, som ligger 320 ljusår från jorden, har kommit ett par miljarder år längre i sitt liv än solen. Den lilla blåa ringen visar i samma skala storleken på jordens bana runt solen, sett snett ovanifrån. Bild: Alma (ESO/NAOJ/NRAO)/W. Vlemmings
– För oss är det viktigt att inte bara studera hur röda jättar ser ut, utan även hur de utvecklas och hur de bidrar till vår galax med grundämnena som behövs för att liv ska kunna uppstå. Med antennerna i Alma konfigurerade för att ge den bästa möjliga upplösningen kan vi göra de mest detaljerade observationerna hittills av dessa svala men spännande stjärnor, säger Wouter Vlemmings.
Bilder tagna med teleskopet Alma visar att stjärnan är en jätte, med en diameter dubbelt så stor som jordens bana runt solen, men även att stjärnans atmosfär påverkas av kraftfulla och oväntade chockvågor. Forskningsresultaten har publicerats i tidskriften Nature Astronomy.
Fluffigare med tiden
Stjärnor som solen utvecklas under många miljarder år. När de börjar bli gamla blir de fluffigare, större, svalare och mer benägen att tappa materia i form av stjärnvindar. Stjärnor tillverkar viktiga grundämnen som kol och kväve, och när de når röd jätte-stadiet släpper de ut dessa atomer i rymden redo att återanvändas i nya generationer av stjärnor.
Att direkt avbilda även de största och närmsta stjärnorna är en utmaning för astronomer. I den här bilden jämförs Almas bild av W Hydrae med de bästa bilderna hittills av andra stjärnor: den röda jätten R Doradus samt de röda superjättarna Antares och Betelgeuse. Dessa bilder har skapats med hjälp av olika metoder och i ljus med olika våglängder. Jättestjärnor kan dessutom se mycket olika ut i olika våglängder. Här visas även vinkelstorlekarna (alltså hur stora himlakropparna ser ut från jorden) för stjärnorna i det närmaste stjärnsystemet, Alfa Centauri, samt dvärgplaneten Pluto (när den är som närmast jorden). Bild: ESO/K. Ohnaka (Antares); Alma (ESO/NAOJ/NRAO)/E. O’Gorman/P. Kervella (Betelgeuse); ESO (R Doradus); Alma (ESO/NAOJ/NRAO)/W. Vlemmings (W Hydrae)
Med Almas bilder ser vi nu ytan hos en röd jätte, med samma massa som solen, bättre än vad som tidigare varit möjligt. Tidigare har detaljer kunnat avbildas på mycket tyngre stjärnor, så kallade superjättar, såsom Betelgeuse och Antares.
Chockvågor
Observationerna har också överraskat forskarna. I synnerhet är en ovanligt kompakt och ljusstark fläck på stjärnan ett tecken på att här finns oväntat het gas i ett lager ovanför dess yta: en kromosfär.
– Våra mätningar av den ljusa fläcken tyder på att det finns kraftfulla chockvågor i stjärnans atmosfär som skapar temperaturer som är högre än vad som förväntas enligt teoretiska modeller för AGB-stjärnor, säger Theo Khouri, som är astronom vid Chalmers och ingår i forskarlaget.
En alternativ förklaring är minst lika överraskande: att stjärnan höll på att genomgå ett gigantiskt utbrott när observationerna gjordes.
W Hydrae är en så kallad AGB-stjärna. Sådana stjärnor är svala, ljusstarka och kännetecknas av att kraftfulla stjärnvindar bär bort massa från stjärnan. Termen AGB kommer från engelskans asymptotic giant branch och syftar på stjärnornas läge i astronomernas Hertzsprung-Russell-diagram över olika stjärnors temperatur och ljusstyrka.
Berättar om