15 procent av alla ljumskbråcksopererade drabbas av kronisk smärta och nästan var femte vattenbråcksopererad söker vård för en komplikation inom 30 dagar. Samtidigt dubblerades infektionsrisken efter prostatabiopsier under perioden 2006-2012.

Enligt Karl-Johan Lundström, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, har titthålsoperation för ljumskbråck, vars användning ökat mycket på senare år, en liten fördel avseende kronisk smärta jämfört med konventionell öppen operation. Men fördelarna med färre fall av kronisk smärta ställs mot en fördubblad risk för återfall och en 30-procentig riskökning för andra komplikationer i jämförelse med öppen nätoperation.

Risk med titthål
– Att kronisk smärta drabbar 15 procent av ljumskbråcksopererade är en påfallande hög andel. Titthålsoperationer ger minst smärta men innebär samtidigt en större risk för andra komplikationer och återfall. Sammantaget innebär detta att man i största möjliga mån bör vara återhållsam med kirurgi hos patienter med minimala symtom, säger Karl-Johan Lundström, som arbetar som urologspecialist på Östersunds sjukhus.

Forskningen visade också att vattenbråcksbehandling med kirurgi leder till att patienten måste söka sjukvård för en komplikation i nästan vart femte fall. Samtidigt visar sig vävnadslim som behandling av vattenbråck innebära en låg risk för komplikationer och har i stort sett lika god symtomlindring som den vanligaste operationen.

– Detta är en väntad siffra för mig som ofta träffar denna patientgrupp med vattenbråck. Resultaten pekar på att man antingen ska använda en lindrigare form av kirurgi eller behandla med vävnadslim, som dessutom verkar bättre ur ett komplikationsperspektiv, säger Karl-Johan Lundström.

Resistenta bakterier
I avhandlingen beskrivs också hur infektionsrisken efter prostatabiopsier dubblerats från 1 till 2 procent mellan 2006-2012. Riskökningen beror enligt Karl-Johan Lundström sannolikt på ökningen av antibiotikaresistenta bakterier.

– Men även om risken att dö av biopsi-relaterade infektionskomplikationer är negligerbar i svensk sjukvård så får ökningen stora konsekvenser eftersom mer än 20 000 män årligen biopseras. En ökning från en till två procent innebär därmed att 400 istället för 200 män drabbas varje år, vilket är mycket oroande, säger Karl-Johan Lundström.

Avhandlingen:
Outcomes and complications in surgical and urological procedures

Läs mer

Alveoler kallas det område i lungorna där utbytet av syre och koldioxid sker mellan luften och kroppen. Nu har forskare inom kemi och medicin vid Lunds universitet i en gemensam studie tittat närmare på den tunna film av proteiner och fetter som stabiliserar och skyddar alveolerna. Denna film, som också kallas surfaktant, kan även påverka transporten av olika molekyler mellan luften och kroppens blodkärl.

– Vår studie handlar om effekten av kolesterol i alveolernas ytskikt. Vi har fått förvånansvärt tydliga resultat, säger Emma Sparr, kemiprofessor vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Naturligt i lungan
Kolesterol utgör en naturlig ingrediens i den tunna film som täcker insidan av våra lungor, men saknas däremot nästan helt i de kliniska preparat som används inom sjukvården vid behandling av för tidigt födda barn.

– Hos barn som föds uttalat för tidigt har inte filmen vid alveolernas ytskikt hunnit utvecklas färdigt. Trots att vi ger surfaktantläkemedel, vanligtvis extrakt från grislungor, med god effekt i akutskedet ser vi uttalade långtidsskador på de prematurföddas lungor, säger Marcus Larsson, som är läkare och forskare vid Medicinska fakulteten på Lunds universitet.

I den aktuella studien använde forskarna avancerad NMR-teknik, så kallad kärnmagnetisk resonans, för att kartlägga hur kolesterolet påverkar den molekylära strukturen på den tunna filmen i alveolerna. Metoden gjorde det möjligt att få fram helt ny molekylär information och att jämföra utseendet på strukturen med respektive utan kolesterol.

– Denna skillnad i filmens molekylära struktur kan ha stor betydelse för filmens funktion, både transport av ämnen och mekaniska egenskaper kan påverkas av detta, säger Emma Sparr.

Kliniska preparat
Hon hoppas nu att forskningsstudien kan bidra till att belysa kolesterolets betydelse för alveolernas ytskikt och att kunskapen om det kroppsegna ytskiktet kan stödja utvecklingen av de kliniska preparaten.

– Effekten av kolesterol på alveolernas ytskikt är mycket tydlig och bör kanske med tiden inkluderas i de kliniska beredningarna med tanke på att vår kroppsegna surfaktant innehåller denna komponent, säger Marcus Larsson.

Den aktuella studien är ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet och universitetet i Halle i Tyskland. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Kontakt:
Emma Sparr, professor, Kemiska institutionen, Lunds universitet, tel 0707-946872, e-post: emma.sparr@fkem1.lu.se

Marcus Larsson, barnläkare och forskare, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, tel 070-5678757, e-post: Marcus.Larsson@med.lu.se

Läs mer

− Den gängse bilden tycks vara att migranter är unga personer men en växande andel är faktiskt över 40. Att inte komma in på arbetsmarknaden innebär en stor risk för ekonomisk utsatthet på äldre dar, säger Torun Österberg, docent i socialt arbete.

Tillsammans med kollegorna Hanna Mac Innes och Björn Gustafsson har hon med hjälp av registerdata studerat hur det har gått i arbetslivet för vuxna från låg- och medelinkomstländer som invandrat till Sverige under 1990, 1994, 1998 och 2002. Dessa har följts i statistiken under upp till två decennier i det nya hemlandet.

Resultatet visar att andelen personer som migrerar till Sverige efter fyllda 40 har ökat under de senaste decennierna, och att stora andelar av dessa aldrig kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Det innebär att dessa personer, i jämförelse med inrikesfödda i motsvarande ålder, har en låg konsumtion under resten av sina liv och att deras pension blir lägre.

− Resultatet av studien väcker frågan om de etableringsinsatser som idag erbjuds behöver anpassas bättre för den här gruppen. Är det kanske så att åldersdiskriminering slår särskilt hårt mot migranter? säger Hanna Mac Innes, doktorand i socialt arbete.

Av de personer som ingick i studien hade 30 procent efter två decennier aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden. För de mellan 45 och 49 år var siffran 45 procent och för de mellan 50 och 54 år 60 procent.

Svensk partner underlättar

Bäst förutsättningar hade de som antingen kommit före 35 till 40-årsåldern, bosatt sig i Stockholmsregionen eller haft en svensk partner redan vid invandringen. Enligt forskarna är sannolikheten att hitta en sysselsättning förhållandevis hög under de första åren, men minskar därefter för att cirka ett decennium senare bli mycket liten.

En stor fråga för politiker idag handlar om varför sysselsättningsklyftan mellan invandrare och inrikesfödda är större i Sverige än i andra rika länder. Forskarna hoppas att studiens resultat kan bidra med en del av förklaringen till den svaga position som invandare har på den svenska arbetsmarknaden.

− Vi hoppas också att den starka ålderseffekten som uppvisats i studien blir en väckarklocka på policynivå inför utformningen av framtida etableringsinsatser, säger Hanna Mac Innes.

Att ingen svensk studie tidigare undersökt sambandet mellan ålder vid migration och arbetsintegrering är något som förvånar forskarna.

− Det är som att man tror att detta redan är gjort men tidigare studier har endast undersökt sambandet mellan arbetsintegration och antal år i det nya landet, säger Torun Österberg.

Kontakt:
Torun Österberg, docent i socialt arbete, telefon: 031-786 1841, 070-595 2624, e-post: torun.osterberg@socwork.gu.se

Hanna Mac Innes, doktorand i socialt arbete, telefon: 031-786 3614, 0706-206893, e-post:mailto:hanna.macinnes@socwork.gu.se

Björn Gustafsson, professor i socialt arbete, telefon: 031-786 1890, e-post: bjorn.gustafsson@socwork.gu.se

Artikel
Studien