Alger, insekter och matavfall på menyn

Att skapa livsmedel till allt fler människor på jorden är en stor utmaning. Vi behöver hitta nya råvaror, produktionsmetoder och livsmedel som spar miljön och minskar utsläppen av växthusgaser.

Många spännande livsmedelsprojekt pågår som kan ge oss helt nya maträtter och vanor i framtiden. Innovatörer kan finna nya användningsområden för mat som nu slängs, och med ny teknik kan vi få tillgång till mer närodlat och därmed minska transporterna.

Att vi kan äta insekter istället för kött för att få i oss protein har de flesta hört talas om. I Danmark kan man nu köpa till exempel mjölmask, vaxmottslarver och gräshoppor i vissa mataffärer, men i Sverige är det än så länge förbjudet att sälja insekter i livsmedelsbutik. Forskaren Fredrik Gröndahl hoppas och tror att regelverket kommer att ändras:

− Insekter ger protein, växer väldigt fort och man kan snabbt få en stor produktion. Steget till att äta insekter kan visserligen kännas långt i Sverige, men människor i andra delar av världen har alltid ätit insekter. Jag tror att det är en vanesak, säger Fredrik Gröndahl som är docent i industriell ekologi vid KTH i Stockholm.

Alger odlas framgångsrikt i Sverige
Framtidens kost kommer förmodligen också att innehålla alger, och då gärna alger som inte transporteras långt. Fredrik Gröndahl är sedan några år projektledare för ett stort tvärvetenskapligt forskningsprojekt för algodling i Sverige. I projektet Seafarm provodlar forskare makroalger i Kosters skärgård på västkusten.

Ager är gott, alger är bra för hjärnan.

− Vi använder en brunalg som är vanligt förekommande på västkusten och hittills har projektet varit en stor framgång. Vi har lärt oss att odla algerna på ett bra sätt och våra alger används redan utanför vårt projekt. Vi säljer till olika krogar och livsmedelsproducenter, och i höstas serverades en rätt med våra alger på en Nobellunch. Det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan tillaga med alger, säger Fredrik Gröndahl.

Alger kan till exempel användas i grytor och ger då anrättningen en fylligare smak. De kan också torkas och malas till ett mineral- och vitaminrikt mjöl, och redan nu finns ett företag som tillverkar tångknäckebröd av Seafarms alger. Ett annat företag tillverkar ”tångrom” av dem, som ett alternativ till stenbitsrom för vegetarianer.

− I det asiatiska köket använder man samma sorts alger som vi odlar, till exempel i misosoppa och sjögrässallad. Algen i sjögrässalladen är visserligen grön, men det beror på att man färgat den. Den är egentligen brun.

Alger ger omega-3 för hjärnan
Seafarm är hittills den enda algodlingen i Sverige, men i Asien odlas alger sedan länge. Där är alger basmat och en nyttig sådan. Alger innehåller kolhydrater, proteiner och omega-3-fettsyror som är viktiga för vår hjärna.

− Att fisk är nyttigt beror på att fisk äter alger, eller äter djur som ätit alger. Om vi äter alger istället för fisk, så får vi i oss de nyttiga fetterna direkt från källan, säger Fredrik Gröndahl.

I projektet Seafarm ska allt tas tillvara. Restprodukter från livsmedelsproduktionen ska användas för att tillverka till exempel bioplast, jordförbättringsmedel och biogas.

− Vi räknar med att den biogas vi utvinner kommer att kunna ge tillräckligt med energi för att driva hela processen, så att algodlingen blir klimatneutral. Odlingen kan också ge miljöförbättringar, eftersom algerna suger upp kväve och fosfor som läckt ut i havet, och skapar skrymslen för småfisk, säger Fredrik Gröndahl.

Alger bas för våra förfäders kost?

Ny forskning visar att det kan ha varit alger som våra förfäder i södra Afrika åt när deras hjärnor började utvecklas, inte fisk och skaldjur som man hittills trott.

Sammansättningen av den mänskliga hjärnan och vad som finns i alger överensstämmer väl. Dessutom finns det samband med alger och de bakterier vi har i magen.

Annat som talar för alger åts tidigare än fisk och skaldjur är att de helt enkelt är lättare att få tag i. Algerna kunde de tidiga människorna ju lätt bara vada ut och plocka.

Svenska lupiner är framtidens soja
Lupinböna är en annan spännande råvara som har framtiden för sig. Bönorna är vanliga i Sydamerika och i norra Afrika där de äts som bland annat snacks, men i Sverige har vi ingen tradition av att odla dem. Det går dock utmärkt att odla lupinbönor här.

− Vi tog matlupin till Sverige för sju år sedan och odlar den framför allt i Skåne. Nu vill vi prova att odla matlupin i Mälardalen och längre norrut. Det ska bli intressant att se hur högt upp i Sverige vi lyckas, säger Tomas Erlandsson som är utvecklare på företaget Nordisk råvara.

Den lupin som blommar i våra trädgårdar är giftig och matlupin är en annan växt. Den har många egenskaper som gör den intressant som livsmedel.

− Lupinbönan har väldigt högt proteinvärde och innehåller mycket av de essentiella aminosyror som vi människor inte kan producera själva. Dessutom är den emulgerande och går därför att använda som ersättning för ägg och mjölk i matlagning. Av de baljväxter vi kan odla i Sverige är lupinbönan den som bäst kan konkurrera med soja som ersättning för animaliskt protein, säger Tomas Erlandsson.

Sojabönan trivs bättre i varmare klimat och är inte odlingssäker i Sverige. Eftersom soja måste importeras är det mer klimatsmart att välja närodlad lupin som alternativ till kött. Det minskar de globala transporterna och därmed koldioxidutsläppen.

Framtidens kost lär innehålla mer frukt och grönt än vi äter idag, både för klimatets och hälsans skull. I Sverige är dock odlingssäsongen kort och under stora delar av året är vi beroende av import för att få färska varor. Men så behöver det inte förbli. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod som gör att bladgrönsaker kan frysas in och tinas upp lika färska och fräscha som de var när de var nyskördade.

Svenska jordgubbar på vintern

Den korta odlingssäsongen i Sverige kan kompenseras med nya frysmetoder för att slippa långväga import av färska varor.

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod som gör att bladgrönsaker kan frysas in och tinas upp lika färska och fräscha som de var när de var nyskördade.

− Vi har hittills lyckats bra med spenatblad och ruccola. Förmodligen kommer ruccola som frysts med vår teknik att finnas i livsmedelsbutiker inom ett år, säger Federico Gómez som är docent i livsmedelsteknik och lektor vid Lunds universitet.

Normalt spränger iskristaller sönder cellerna i bladen när man fryser dem, men med Federico Gómez teknik tillförs cellerna ett frysskyddande ämne. Det heter trehalos och bildas naturligt i vissa insekter, svampar och grässorter.

− Vi har också arbetat en del med att frysa in bär och har lyckats bra med jordgubbar, särskilt de som är söta. De smakar och ser ut som när de var nyskördade och har samma näringsinnehåll, säger Federico Gómez.

Nya produkter av matavfall
Livsmedelsforskning som den i Lund kan alltså minska transporterna från sydligare breddgrader, men också minska svinnet i kedjan från jord till bord. Om salladen blir nedfryst direkt efter skörd hinner den inte bli dålig innan konsumenten ska äta den. Visst matavfall kommer dock alltid att finnas och även här gäller det att tänka nytt och klimatsmart.

− Matavfall är rikt på vitaminer, proteiner och fiber, och vi bör anstränga oss för att skapa nya produkter av det, säger Federico Gómez.

Som ett gott exempel nämner han Helsingborgsföretaget Rescued Fruit som tillverkar must och marmelad av skadad frukt som annars skulle ha slängts. Andra företag samlar in kasserat bröd från livsmedelsbutiker och bearbetar det till nya produkter. Möjligheterna är många.

− På en av mina kurser skapade studenterna bra livsmedel av övermogna bananer, bland annat bananmjöl och chips. Det handlar om att ge det näringsrika matavfallet ett nytt värde, säger Federico Gómez.

Text: Eva Annell, på uppdrag av forskning.se

Läs mer

Inbyggd tryckmätning minskar risken för trycksår i rullstolen

– Oberoende av orsaken bakom att en person är rullstolsburen så gagnas kroppen av att röra på sig så mycket som möjligt. Att variera trycket förbättrar blodcirkulationen och minskar risken för smärtsamma och ofta svårbehandlade trycksår, säger Lisbeth Kristiansen, lektor och docent i omvårdnad vid Mittuniversitetet, är delaktig i projektet och berättar om fördelarna ur ett vårdperspektiv..

Företaget Permobil har identifierat behovet av att mäta hur rullstolsburna sitter och fördelar trycket i sina permobiler. Tekniken, som består av en yta med 16 sensorer som monteras under sitsen, mäter hur den rullstolsburne sitter och fördelar trycket över sittdynan. Informationen kan sparas i rullstolen för senare avläsning eller skickas trådlöst till en dator där en illustration visar tryckfördelningen i realtid. Det ger en snabb bild över en eventuellt ofördelaktig tryckfördelning över sitsen, och hur den kan justeras för att undvika komplikationer.

– Tekniken ger oss bättre insikt i hur våra användare sitter och rör sig i sina permobiler, vilket på sikt kan leda till innovationer som främjar hälsan för den rullstolsburne, säger Tomas Stenlund, chef för mjukvaru- och elektronikutveckling på Permobil.

Kan leda till träningsapp
Tekniken kan även användas på fler sätt än att enbart mäta tryck. En möjlighet är också att göra en form av träningsapplikation där den rullstolsburne på en skärm får uppmaningar att röra på sig och fördela trycket mot en viss sida för att skapa rörelse.

Forskningen bedrivs på Mittuniversitetets forskningscentrum STC – Sensible Things that Communicate. Tekniken är både kostnadseffektiv och relativt enkel vilket talar för framtida användning och produktutveckling. Satsningen är en del i forskningsprojektet ”Smart – smarta system och tjänster” där STC tillsammans med 30 partnerföretag vill öka medvetenheten och kunskapen om smarta system och tjänster så att regionens små och stora företag kommer kunna dra nytta av denna nya marknad.

För mer information:
Tomas Stenlund, chef för mjukvaru- och elektronikutveckling, Permobil
070-238 15 58, e-post: tomas.stenlund@permobil.com

Johan Siden, projektledare och forskare, STC Research Centre, Mittuniversitetet 070-671 71 71, e-post: johan.siden@miun.se

Läs mer

Krafttag krävs mot vägkantsväxter

Trafikverket har i flera år finansierat forskning om infrastrukturens naturmiljöer genom forskningsprogrammet TRIEKOL, där flera SLU-forskare medverkat, vilket bland annat resulterat i rapporten ”Invasiva arter i infrastruktur”.

Den 4 april samlas experter från hela Sverige på SLU i Uppsala på ett seminarium för att diskutera problemen, kunskapsläget och erfarenheter från Europa, samt framtida åtgärder, forskning och utmaningar. Seminariet tar avstamp i rapporten.

Vägar och järnvägskanter drabbas
De invasiva arterna har förmågan att tränga ut inhemska arter och kan ibland även förändra miljön de har invaderat. Väg- och järnvägsmiljöer drabbas ofta hårt. Hanteringen av hur man begränsar arternas spridning har länge varit eftersatt i Sverige, men frågan har fått ett ökat intresse på sistone och flera satsningar pågår parallellt i Sverige och på EU-nivå.

I rapporten beskrivs de problematiska arterna som sprids inom infrastrukturmiljöer. Två av de som orsakar störst skada och som sprids snabbast är blomsterlupin, som medför stora konsekvenser och till och med kan förändra näringsförhållandena i marken, och jätteloka, som orsakar hudirritationer vid kontakt.

De flesta av våra invasiva arter har förts in i landskapet av människan, ofta som trädgårdsväxter eller ogräs i fröblandningar. Ibland sprids arterna till och med aktivt i infrastrukturmiljöer av människor med bristande kunskap om konsekvenserna.

Mer kunskap behövs
Jörgen Wissman är forskare vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid SLU och författare till rapporten, tillsammans med bland andra SLU-kollegan Tommy Lennartsson.

– Det är inte många som förstår vilka problem man orsakar om man sprider frön och växtdelar i naturen, exempelvis sår in lupinfrön i vägkanten intill sommarstugan, säger Jörgen Wissman.

I dagsläget finns det inga bestämmelser om spridning eller bekämpning, inte ens för de mest problematiska arterna.

– Det innebär att spridningen fortsätter ohejdat och därmed ökar även de framtida samhällskostnaderna för en eventuell bekämpning, säger han.

Nationell svartlista föreslagen
Blomsterlupin, jättebalsamin, jätteloka, kanadensiskt gullris och parkslide är några av de mest spridda invasiva arterna i infrastrukturmiljöerna i Sverige. Här nedan listas några viktiga slutsatser från rapporten ”Invasiva arter i infrastruktur ”:

  • Blomsterlupin är ett av de allvarligaste hoten mot infrastrukturbiotoper i vissa landskap i Sverige, medan övriga studerade arter kan utgöra hot mer lokalt.
  • En nationell svartlista behövs för invasiva arter, där man gör skillnad mellan olika kategorier av problematiska arter. Det behövs även lättillgänglig information om alla invasiva arter.
  • Mer samordning mellan svenska myndigheter behövs, koordinerande arbete av en myndighet bör prioriteras. Det behövs en strategi för hotbedömning, prioritering och åtgärder.

Kontakt:
Jörgen Wissman, Centrum för biologisk mångfald, SLU, e-post: jorgen.wissman@slu.se, telefon: 018-67 22 25

Rapporten: Invasiva arter i infrastruktur

Seminariet anordnas av forskningsprogrammet TRIEKOL, TRansportInfrastrukturEKOLogi, i samarbete med nätverket Svenska IENE och Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid SLU.

Läs mer

Därför förändras inte vården – trots alla förändringsförsök

– Sjukvårdens professioner involverar sig sällan i förbättrings- och utvecklingsarbete som de upplever vara organisatoriskt och inte professionellt initierat. Det beror på olikheter i prioriteringar och värderingar. Detta i sin tur skapar meningsskiljaktigheter och försvårar arbetet, säger Christian Gadolin, som snart försvarar sin avhandling The Logics of Healthcare – In Quality Improvement Work.

Christian Gadolin menar att det finns en inneboende och markant risk att förbättrings- och utvecklingsarbete i vården cementerar olika perspektiv hos olika aktörer om vad som är kvalitet och hur kvalitet ska nås.

Vilket är det viktigaste resultatet du kommit fram till?

– Jag hoppas att min studie ska bidra till en ökad förståelse för de mekanismer som gör att hälso- och sjukvårdens praktik förblir tämligen oförändrad – trots en mängd förändringsförsök. Jag har också illustrerat och förklarat vilka typer av samverkan som krävs mellan individer för att kunna bryta och överskrida vårdens ofta institutionaliserade handlingsmönster.

Förändringarna påverkar sällan i praktiken
Hälso- och sjukvården i Sverige, men också i hela västvärlden, upplever stora utmaningar då efterfrågan och behovet utav vård ökar. Samtidigt som det blir allt svårare att få nya, utökade ekonomiska resurser.

– För att kunna hantera situationen har verktyg och metoder ifrån den privata sektorn förts in i vården, i syfte att öka effektiviteten och höja kvaliteten. Trots att sjukvården har genomgått många stora förändringar under de senaste decennierna finns det forskning som tyder på att dessa förändringar har begränsad påverkan på praktiken, anser Christian.

Han tycker att det förefaller som att sjukvårdens komplexitet inte har beaktas tillräckligt; ett måste om hälso- och sjukvården ska kunna möta de stora utmaningar och förändringar sektorn står inför.

– Det krävs en bredare förståelse för hur initiativ till förbättrings- och utvecklingsarbete tas emot av vårdens professioner och vad som sker i praktiken. Utan en sådan förståelse kommer framtida förbättrings- och utvecklingsarbete ha begränsad påverkan och inte kunna hantera vårdens utmaningar.

Kontakt: Christian Gadolin, doktorand i företagsekonomi. Institutionen för handel och företagande, Högskolan i Skövde E-post: christian.gadolin@his.se Telefon: 0500-44 88 62

Christian Gadolin är knuten till Institutionen för handel och företagande vid Högskolan i Skövde. Han är doktorand i företagsekonomi och doktorsavhandlingen ”The Logics of Healthcare – In Quality Improvement Work” kommer han att försvara vid disputationen på Handelshögskolan i Göteborg fredagen den 7 april.

Läs mer

Gener och bakterier bakom vanliga sår i munnen

– Det cirkulerar många missförstånd om vad såren beror på och vården av den här patientkategorin är eftersatt. Samtidigt är det ett mycket jobbigt tillstånd för dem som lider av det. Patienterna kan få en allmän sjukdomskänsla, och de får svårt att äta och prata och orkar kanske inte gå till skolan eller jobbet under flera dagar, säger Maria Bankvall, tandläkare och disputerad forskare inom odontologi.

Munblåsor, förkylningsblåsor eller afte är ord som vanligtvis används för att beskriva de sår i munslemhinnan som medicinskt benämns som recidiverande aftös stomatit (RAS). Tillståndet utgör en av de vanligaste slemhinneförändringarna som drabbar munhålan.

Såren ser mycket typiska ut med en röd ring som omsluter ett vitaktigt område, och de kan förekomma var som helst i den rörliga slemhinnan, det vill säga på insidan av kinderna och läpparna, i munbotten, på tungans sidor och i halsen.

Många olika orsaker
Såren svider och bränner och kan bli mycket handikappande för den som drabbas. I dag finns inget botemedel utan endast symptomlindrande behandling i form av receptfria och receptbelagda preparat.

– Man har länge trott att det beror på ett virus, precis som vid herpes i munnen, och många läkare och tandläkare behandlar aftös stomatit och herpes på samma sätt, delvis