– Mina metoder är unika såtillvida att de inte använts på den här typen av data tidigare, säger doktoranden Per Arnqvist.

Klimat- och miljöförändringar är i dag väldigt omdiskuterat och i synnerhet konsekvenserna av den mänskliga aktiviteten. För att förstå vår nutid behöver vi även förstå vår historia, i vårt fall historiskt klimat. En bild av forna tiders klimat och variationer kan skapas genom att använda historiska dokument, årsringar från träd, koraller, iskärnor från glaciärer samt sjö- och havssediment. Dessa faktorer benämns klimatapproximationer eftersom de var och en inte ger en fullständig bild utan varje faktor har olika styrkor och svagheter.

Per Arnqvist har i sitt tvärvetenskapliga projekt utvecklat statistiska modeller och verktyg för att analysera varviga sjösediment. Verktygen syftar till att rekonstruera tidigare miljö- och klimatförändringar, och har utvecklats utifrån en varvig sedimentborrkärna tagen från botten av Kassjön i Västerbotten. Borrkärnan omfattar mer än 6000 år.

Ju mörkare desto mer organiskt material
Bottensedimentet i Kassjön ackumuleras i årliga identifierbara säsongsskikt vilket även gör att sjösedimenten kan användas som en högupplöst historisk tidsskala.

Per Arnqvist föreslår i sin avhandling statistiska analysmetoder som klassificerar varv i grupper av liknande säsongsmönster, klimatscenarier.

I sedimenten har Per Arnqvist identifierat varma perioder, 950-1250 efter Kristus, och kalla perioder, 550-650 efter Kristus, (troligen på grund av kraftig vulkanaktivitet på Island). Samma bild av norra halvklotet har även identifierats i andra klimatproxies (IPCC). Per Arnqvist har även identifierat klimatmönster som man hittat i klimatrekonstruktioner från finska sjöar.

De säsongsmönster som ses i sjösedimenten beror på olika ursprung. Det ljusa skiktet motsvarar minerogent material, som kommer in i sjön via fyra små bäckar under vårfloden i samband med snösmältning. Ju mörkare skiktet är desto mer organiskt material, och slutligen det tunna svarta skiktet som uppstår under vintern under istäcket när det fina, organiska materialet sedimenteras.

Mängden minerogent material visar hur intensiv avrinningen varit under vårfloden, det vill säga beroende av den mängd snö som ackumulerats under vintern. Därför visar större vårtoppar kallare vintrar, medan platta säsongsmönster indikerar varmare vintrar.

– Min avhandling behandlar data från ett begränsat område, Kassjö. Jag skulle också vilja studera klimatet över större områden, som Skandinavien till exempel. Då får vi se om våra resultat stämmer överens med vad man funnit på andra platser. Vi har fått tillgång till sjösediment från finska sjöar som jag vill använda våra metoder på.

Avhandlingen: Fredagen den 24 februari försvarar Per Arnqvist, Institutionen för matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Functional Clustering Methods and Marital Fertility Modelling. Svensk titel: Funtionella klustringsmetoder och modellerande av giftas fertilitet. Disputationen äger rum klockan 10:15 i Hörsal A. Fakultetsopponent är professor Helle Sorensen, Department of Mathematical Sciences, University of Copenhagen. Huvudhandledare ärSara Sjöstedt de Luna.

Kontakt: Per Arnqvist Telefon: 090-786 51 29 E-post: per.arnqvist@umu.se

Läs mer

Vid den autoimmuna sjukdomen typ 1-diabetes förlorar kroppen sin förmåga att producera insulin. Under utvecklingen av sjukdomen attackerar immunsystemet de insulinproducerande betacellerna i bukspottskörteln, vilket märks av att det ofta finns antikroppar riktade mot kroppsegna proteiner i betacellerna. Ett av dessa är GAD65 (glutamic acid decarboxylase). Flera kliniska prövningar av ett läkemedel baserat på GAD65, GAD-alum, pågår.

I en studie, DIAGNODE, har forskare vid Linköpings universitet provat att spruta GAD-alum direkt i lymfkörtlarna i ljumsken, i stället för under huden, för att se om immunförsvaret blir mer tolerant mot kroppens eget GAD-protein. Tillvägagångssättet liknar det som används vid allergibehandling för att inducera tolerans mot ett allergiframkallande ämne, så kallad allergivaccination.

Sex patienter i åldrarna 20–22 år, som haft typ1-diabetes i upp till ett halvår, deltar i studien. De har fått injektioner med en låg dos GAD-alum vid tre tillfällen och under tiden tagit tillskott av D-vitamin, som kan dämpa immunsystemets inflammatoriska svar.

­Lovande resultat
– På de sex patienter som vi har behandlat ser det mycket lovande ut. Det traditionella förloppet vid typ 1-diabetes är att man gradvis förlorar sin insulinproduktion, men det har inte våra patienter gjort än. Vi behöver följa dem under längre tid och inkludera fler patienter innan vi säger något om effekten, men resultatet hittills är väldigt spännande, säger Johnny Ludvigsson, senior professor vid Linköpings universitet och ansvarig för studien. Studien publiceras i tidskriften New England Journal of Medicine.

I pilotstudien finns ingen obehandlad kontrollgrupp. I sin rapport jämför forskarna resultatet med obehandlade patientgrupper från egna och andras tidigare studier. Hos deltagarna i den aktuella studien sjönk patienternas långtidsblodsocker (HbA1c) och insulinbehov. Kroppens egen insulinproduktion höll sig stabil. De sex patienterna har följts minst sex månader, och fyra av dem har följts minst 15 månader.

Fler studier
Nu vill forskarna gå vidare med fynden genom att utöka till fler och även yngre patienter.

– Om det visar sig att resultatet står sig när vi testar på fler patienter så vore det ett mycket stort framsteg. Förloppet vid typ 1-diabetes skiljer sig åt mellan olika individer av många skäl, så man måste inte nödvändigtvis hitta en metod som har utmärkt effekt på alla. Om det hjälper hälften av patienterna så vore det väldigt bra, säger Johnny Ludvigsson.

Forskningen har finansierats med stöd av Barndiabetesfonden, Diabetesfonden, FORSS och ett anslag utan restriktioner från Diamyd Medical, som utvecklar diabetsvaccinet Diamydâ baserat på GAD-molekylen.

För mer information:
Johnny Ludvigsson, senior professor, johnny.ludvigsson@liu.se, 013-28 68 54

Artikel: Intralymphatic Injection of Autoantigen in Type 1 Diabetes, Johnny Ludvigsson, Jeanette Wahlberg, Rosaura Casas, New England Journal of Medicine, Vol. 376, No. 7, 697-699

Läs mer

− Metoden kan få betydelse för exempelvis framtida analyser av bröstcancervävnad, säger doktoranden Tina Angerer.

Tekniken bakom metoden innebär att molekyler och atomer frigörs när en projektil av gas träffar en provyta av vävnad. Dessa kan sedan identifieras med så kallad masspektrometri. Processen upprepas många gånger tills hela provets yta har analyserats och Tina Angerer och hennes forskarkollegor fått en ”kemisk karta” över området.

Används för analyser inom industrin
Vanligen används metoden för att analysera oorganiska prov som exempelvis datachips, lack, rost, halvledare eller metaller. Tekniken är då destruktiv och förstör mycket av informationen. Men Göteborgs universitet har ett unikt instrument som är optimerad för organiska och biologiska prov som till exempel vävnadsprov eller cellprover.

− Det speciella är att ”bombarderingen” från vårt instrument är mjukare så att stora molekyler kan analyseras samtidigt som de kemiska bilder vi tar fortfarandre har en bra upplösning, säger Tina Angerer.

Lipider spelar en nyckelroll för cellen
Bland de prov som studerats finns cancervävnad och forskarna har i synnerhet riktat in sig på lipider. Lipider består av fettsyror som är intressanta att studera eftersom de bygger upp cellen och skyddar den mot miljön. Lipider kan förändras snabbt och avslöja om det finns problem i cellen.

Medan de flesta celler i kroppen bygger sina lipider från fettsyror som redan finns i maten, så visar Tina Angerers resultat med masspektrometri att cancerceller själva bygger sina fettsyror från olika sorters socker, men också lite från fett och protein.

Forskare har länge vetat att cancerceller förbrukar mycket socker och har spekulerat i att cancercellerna skapar sina egna fettsyror, men saknat bevis.

Självbyggda fettsyror runt cancerceller
− Vi har kunnat visa att fettsyror från maten finns runtomkring cancervävnaden och i friska celler, men att det i cancercellerna finns i stort sett bara självbyggda fettsyror. Det betyder att cancercellerna kan växa och bli fler så länge de får tillräckligt med socker, och det är en anledning till varför de är så farliga.

Den förfinade metoden med masspektrometri avslöjade också att området där cancertumören fanns hade olika lipidprofiler.

− De skillnaderna kan vara en anledning till varför det är så svårt att hitta en terapi som fungerar mot alla cancerceller. Lipiderna är en av flera nycklar till förståelsen för cancer samtidigt som det behövs mer forskning för att kunna utveckla bättre terapier, säger Tina Angerer.

Avhandlingen: Interrogation of Biological Samples by ToF-SIMS Using New Primary Ion Beams and Sample Preparation Methods

Kontakt: Tina Angerer vid institutionen för kemi och molekylärbiologi tina.angerer@gu.se, TinaBerandette.Angerer@gmail.com Mobil: 0739-44 88 29

Läs mer

– Det mesta i avhandlingen pekar mot att reformen slagit fel. Det finns en del individuella fördelar för elever och föräldrar, men på ett kollektivt plan är skolvalsfriheten selekterande, säger läraren och lärarutbildaren Anna Ambrose.

Det fria skolvalet har lett till en lokal skolmarknad som elever, föräldrar och de professionella i skolan tvingas förhålla sig till. Anna Ambrose har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och skolans personal i tre sinsemellan närbelägna Stockholmsskolor upplever och resonerar kring skolvalet. Detta i relation till skolornas geografiska läge, elevunderlag, rykte, pedagogiska profiler och tillgänglighet.

– I en av intervjuerna säger en rektor att skolvalet är fritt för de redan priviligierade. Det är ett konstaterande som ganska väl sammanfattar problematiken med skolvalsfriheten.

Platsen avgörande
Studien visar att en skolas geografiska läge har stor betydelse för möjligheterna att positionera sig på marknaden. Den av studiens tre skolor som ligger i ett socialt utsatt område är på många sätt dömd på förhand av vad Anna Ambrose beskriver som platsens fängslande diskurser.

– Den har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra skolor för att den ligger där den ligger. När ett område har dåligt rykte smittar ryktet av sig på den lokala skolan. Den blir en bortvalsskola redan innan föräldrar har hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, säger hon.

Rykten förödande
Skolan med många elever som har familjebakgrund från andra länder stigmatiseras som ”förortsskola” eller ”invandrarskola”. Skolor belägna i socioekonomiskt starka områden betraktas däremot ofta som populära ”tillvalsskolor” genom att de tillskrivs en rad positiva egenskaper utifrån läge och elevsammansättning. Avhandlingen visar att det är hur föräldrar och ungdomar tänker om de elever som går på skolan, i kombination med platsen, som är den viktigaste källan till information när de väljer skola. En information som främst delas mun-till-mun i sammanhang där föräldrar träffas.

Tendens till elevsortering
Ytterligare en intressant tendens i avhandlingen är att även skolan gör ett urval av elever, oavsett om den är kommunal eller fristående.

– Om skolan hade möjlighet att säga nej till elever som behöver extra stöd så gjorde man det, med hänvisning till exempelvis platsbrist och långa kötider. Det blir till ett dilemma hos lärarna och skolledarna där de slits mellan en moralisk vilja att göra det rätta samtidigt som de vet vikten av att hålla budget, säger Anna Ambrose. Ansvariga politiker måste därför ta en ordentlig funderare över relationen mellan att marknadsanpassa utbildning och ge samtliga elever en likvärdig utbildning, menar hon.

Avhandlingen: Att navigera på en lokal skolmarknad – en studie av valfrihetens geografi i tre urbana skolor.

Kontakt: Anna Ambrose: 070-432 44 32, anna.ambrose@buv.su.se

Läs mer