– Vi har jämfört bypassoperationer med ballongvidgning hos de patienter som har haft en förträngning i början av det vänstra kranskärlet i hjärtat. Det är vänster kranskärl som i regel försörjer större delen av hjärtmuskeln, säger Thomas Kellerth, överläkare på hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro.
Omtvistad fråga vid hjärtoperationer
De olika teknikerna för att behandla kranskärlsförträngningar har varit en laddad fråga inom läkarkåren.
– Det har varit en av de mer kontroversiella frågorna vid hjärtoperationer. Därför är det extra roligt att vi har fått vara med från starten i den här multicenterstudien som påbörjades år 2008. Vi har under åren haft 40 patienter som har deltagit och därmed var vi störst i Sverige bland de medverkande sjukhusen.
I den publicerade artikeln har överläkare Thomas Kellerth och överläkare Ole Fröbert från hjärt-lungkliniken vid Universitetssjukhuset Örebro varit medförfattare. Totalt har 1100 patienter medverkat från Norden, Baltikum och Storbritannien. Studien har varit omfattande och resultatet visar att bypassoperationer är bättre än ballongvidgning.
Många fördelar med bypassoperation
– Fördelarna ligger i första hand på att patienterna efter bypassoperationer får färre nya hjärtinfarkter och att de mer sällan behöver göra nya ingrepp. Patienterna som gjort ballongvidgning har lite större risk att behöva göra om ingreppet. Vi såg ingen skillnad i överlevnad.
Nu pågår diskussioner i den kardiologiska världen hur riktlinjerna ska se ut framöver vid hjärtoperationer där patienten har en förträngning i början av det vänstra kranskärlet.
– En väg att gå skulle vara att erbjuda patienter ballongvidgning vid enklare fall och till patienter med ökad risk vid stor kirurgi. Bypassoperationer kommer troligen att rekommenderas som förstahandsval i de övriga fallen.
Kallas även CABG (coronary artery bypass grafting). Ett kirurgiskt ingrepp där bröstkorgen öppnas och en hjärtlungmaskin tar över cirkulationen. Nya kärl, grafts, kopplas från aorta (stora kroppspulsådern) till kranskärlen, förbi de befintliga förträngningarna. Som graft används benets vener eller utvalda pulsådror, oftast från bröstkorgens insida. Operationen medför en sjukhusvistelse och en konvalescenstid
Kallas vanligen PCI, vilket står för perkutan coronar intervention. Via en pulsåder, oftast i handleden, för man upp en tunn kateter till hjärtats kranskärl. Via denna kateter kan man sedan utföra ballongvidgning och inläggning av stent, ett cylinderformat metallnät som lämnas kvar som en armering i kärlet. PCI utförs i lokalbedövning och ofta kan
Malörtsambrosian kan bli en värsting för pollenallergiker
Det finns nu finns mycket goda skäl för en systematisk övervakning och bekämpning av malörtsambrosian, menar SLU-forskarna.
Till Sverige sprids växten med de fågelfrön vi importerar varje vinter, och som förutom solrosfrön också innehåller frön av malörtsambrosia och andra ogräsarter. Resultatet ser vi varje sommar i form av plantor i trädgårdar och på deponier med trädgårdsavfall, men eftersom de blommar först när nätterna blir tillräckligt långa hinner de inte sätta frön som kan ge upphov till en etablerad population.
Forskargruppen från SLU visar nu att det finns stora variationer i blomningstidpunkt beroende på plantornas ursprung. Och redan nu finns det väletablerade populationer i norra Tyskland som är väl anpassade för tidig blomning även på våra breddgrader.
Odlade malörtsambrosia från 11 populationer
Den fråga forskarna ville besvara var i vilken utsträckning populationer på olika breddgrader är anpassade till rådande dagslängd (fotoperiod) och temperatur, och om det finns populationer som redan nu skulle kunna fullfölja livscykeln under svenska förhållanden.
I försöket odlade de malörtsambrosia från 11 populationer i Europa och Nordamerika, från latitud 38°N till 51°N. Försöket genomfördes i Uppsala och i Osijek i Kroatien. Parallellt registrerade de utvecklingen (fenologin) hos malörtsambrosia i två områden i Tyskland. Resultaten visade att det fanns en nord-sydlig gradient när det gäller blomningstidpunkt; plantor från den nordligaste populationen började blomma redan i mitten av juli i Uppsala, medan inga plantor från den sydligaste populationen hann bilda honliga blommor.
Populationer anpassade till svenska förhållanden
Forskarnas slutsats är att det redan nu finns väletablerade populationer i norra Tyskland som är väl anpassade till svenska ljus- och klimatförhållanden. Dessutom visar resultaten att malörtsambrosia har förmåga att anpassa sig till olika fotoperioder. Med fortsatt införsel av fågelfrön och ett allt mildare klimat ökar därför risken för att den blir en etablerad del av den svenska floran.
– Det finns nu goda argument för ett övervakningssystem som gör att vi snabbt kan upptäcka och bekämpa populationer av malörtsambrosia som är på väg att etablera sig i Sverige, säger Lars Andersson från SLU, som har lett studien. Möjligheterna bör vara goda att med tidiga och relativt billiga åtgärder hindra att livskvaliteten försämras för tusentals människor med allergiproblem.
Malörtsambrosia (Ambrosia artemisiifolia) är ursprungligen från Nordamerika och spreds till Europa under 1900-talet, dels med utsäde, dels med amerikanska trupper under de båda världskrigen. Kärnområdet i Europa är Ungern, och i viss utsträckning Frankrike, men arten har spridit sig även till norra Italien samt Kroatien, Serbien med flera länder i östra Europa. Enligt Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) ger malörtsambrosia upphov till hösnuva, ögonirritation och även astma. Symptom kan uppstå redan vid låga nivåer av pollen. I Nordamerika uppges den vara den främsta källan för pollenallergi och i Centraleuropa är stora delar av befolkningen allergiska mot malörtsambrosian. I en studie i Milano-området var 14 procent av de undersökta personerna allergiska mot arten, och av de med allergisymptom led 40 procent av astma. Malörtsambrosian är också ett allvarligt ogräsproblem i grödor som majs och solrosor i många europeiska länder.
Kontakt: Lars Andersson, professor, Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet 018-67 33 66; 070-344 39 76, lars.andersson@slu.se
Artikeln: Phenological variation in Ambrosia artemisiifolia L. facilitates near future establishment at northern latitudes. Romain Scalone, Andreas Lemke, Edita
Hjälpsam hudbakterie skyddar mot sjukdomar
Hudbakteriens namn är Propionibacterium acnes.
Bakterien Propionibacterium acnes sedd genom elektronmikroskop. (Bild: Matthias Mörgelin, Lunds universitet)
– Den heter så för att den först upptäcktes hos en patient med svår akne. Men om den orsakar akne är inte säkert – den kanske bara fanns där för att den är så vanlig, säger Rolf Lood forskare i experimentell infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Han har upptäckt att ”akne-bakterien” utsöndrar ett protein som fått namnet RoxP. Detta protein skyddar mot så kallad oxidativ stress, ett tillstånd där reaktiva syreföreningar skadar cellerna. En vanlig orsak till oxidativ stress när det gäller huden är UV-strålning från solen.
– För bakterien är detta protein viktigt för att den alls ska kunna leva på vår hud. Den gör sin livsmiljö bättre genom att utsöndra RoxP, men blir därigenom samtidigt till nytta även för oss, förklarar Rolf Lood.
Oxidativ stress anses vara ett bidragande skäl till flera hudsjukdomar. Bland dem är böjveckseksem (atopisk dermatit), psoriasis och hudcancer.
En mycket vanlig bakterie
Eftersom Propionibacterium acnes är så vanlig, så finns den hos både friska personer och människor med hudsjukdomar. Men enligt Rolf Lood kan man ha olika stora mängder av bakterien på sin hud, och bakterierna kan också producera större eller mindre mängder av det skyddande proteinet RoxP.
Detta ska han och hans medarbetare nu studera vidare i både patienter och försöksdjur. Patientstudien går ut på att jämföra patienter med basalcellscancer, ett förstadium till cancer kallat aktinisk keratos, och friska kontrollpersoner. Studien kommer att kunna visa om det finns något samband mellan graden av sjukdom och mängden av RoxP på patienternas hud.
Om RoxP också fungerar som skydd ska undersökas i försöksdjursstudien. Där ska möss som fått respektive inte fått RoxP utsättas för UV-strålning, varpå man kan se om RoxP-mössen klarar sig bättre än de som inte fått det skyddande proteinet.
– Om studierna ger ett positivt resultat skulle det kunna leda till att RoxP kan ingå i solkrämer och användas i behandlingen av psoriasis och böjveckseksem, hoppas Rolf Lood. Hans forskningsrön har nyligen publicerats i en artikel i Nature-tidskriften Scientific Reports.
Publikation:
”A novel enzyme with antioxidant capacity produced by the ubiquitous skin colonizer Propionibacterium acnes”,
Arktisforskare: det krävs tuffare åtgärder för att nå klimatmålen
Den 4 november träder det globala klimatavtalet från Paris i kraft. Då har
Sömnbrist kopplat till förändringar i tarmfloran
Förändringar i sammansättningen och mångfalden av bakterier i tarmen, den så kallade tarmfloran, har kopplats samman med tillstånd som fetma och typ 2-diabetes, men också med kronisk sömnbrist. Däremot är det inte tidigare känt att brist på sömn kan påverka