Category Archives: Bantning

Flyttfåglar kan sprida fågelinfluensa

Posted on by

– Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar, säger forskare Siamak Zohari, SVA, en av forskarna bakom den nya rapporten. som

Utgångspunkten för forskarna, som representerar 33 institutioner i 16 länder, var den serie utbrott av fågelinfluensa av typen H5N8 som startade 2013. Den drabbade både fjäderfä i livsmedelsproduktionen och vilda fåglar i Sydkorea. Viruset spreds sedan till Japan, Nordamerika och Europa och orsakade nya utbrott från hösten 2014 till våren 2015.

Bara i USA slaktades över 40 miljoner fjäderfä på grund av fågelinfluensautbrott under den här tiden.

Virus flög med fåglarna från Asien till Europa
Forskarna analyserade flyttmönster hos vilda fåglar som visat sig vara infekterade av H5N8. Dessa uppgifter kombinerades med epidemiologiska data, bland annat olika riskfaktorer för smittspridning under utbrotten, samt jämförelse av virusets arvsanlag från infekterade fåglar i de drabbade länderna.

Resultaten visar att H5N8 troligen har introducerats av långdistansflygande flyttfåglar från Asien till Europa och Nordamerika, via deras gemensamma häckningsområden i norra Ryssland och Arktiska tundran.

Forskarna menar att en större övervakning av de vilda fåglarnas häckningsplatser skulle göra det möjligt att kunna få fram tidiga varningar om hot av spridning av allvarligare former av fågelinfluensa, både den typen av fågelinfluensa som är stort hot mot fåglar och fjäderfänäringen men även de varianter som också kan drabba människor.

Allvarligare former av virus hos vilda sjöfåglar
– Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar, säger forskare Siamak Zohari, SVA.

– Tidigare visste man att mindre sjukdomsframkallande fågelinfluensavirus finns naturligt hos vilda sjöfåglar. Men att detta även gäller för de allvarligare formerna är en nyhet.

Även i länder som Ryssland och Sydkorea har man påträffat dessa virustyper bland vilda fåglar, utan att de kopplats till aktuella utbrott hos fjäderfä.

Bilden visar den globala spridningen av fågelinfluensa H5N8 genom flyttfåglars flygrutter och häckningsplatser. Bild: Siamak Zohari/SVA

Bilden visar den globala spridningen av fågelinfluensa H5N8 genom flyttfåglars flygrutter och

Förmågan till spridning överraskar
– Det här H5-viruset är unikt både i sin enorma geografiska utbredning och i sina biologiska egenskaper. Virusets biologi och förmåga att sprida sig fortsätter att överraska oss, säger Siamak Zohari.

Forskarna understryker vikten av att öka den lokala medvetenheten om att rapportera sjuka och döda fåglar, såväl fjäderfä som vilda fåglar, för att tidigt kunna upptäcka utbrott av fågelinfluensa. Man trycker också på behovet för fjäderfäproducenter att se över smittskydds- och biosäkerhetsrutiner så att inte virus introduceras i verksamheten från vilda fåglar och miljön utanför.

Forskarna bakom den nu publicerade vetenskapliga artikeln i Science är organiserade i sammanslutningen Global Consortium for H5N8 and Related Influenza Viruses. SVA är enda svenska deltagande institution.

Läs mer om fågelinfluensa på SVA:s webb.

Länk till artikel i Science: Role for migratory wild birds in the global spread of avian influenza H5N8

Läs mer

Enklare hydrogenera grafen med synligt ljus och myrsyra

Posted on by

I reaktionen fungerar myrsyran som maskerad vätgas och det bildas ett material där väte i omfattande grad adderats till grafen; man säger att grafen har hydrogenerats. Studien är gjord av Henrik Ottossons forskargrupp tillsammans med kollegor inom kemi, fysik och teknikvetenskap vid Uppsala universitet och AstraZeneca Göteborg.

Enkel och billig metod
– Reaktionen som vi utvecklat är enkel och billig, och grafen som hydrogenerats kan eventuellt användas inom tillämpningar såsom vätgaslagring. Det kan även vara intressant för elektronikapplikationer, säger Henrik Ottosson, docent vid institutionen för kemi vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.

Egentligen är grafenforskning ett sidospår från det Henrik Ottossons grupp normalt studerar. Oftast undersöker de hur olika aromatiska kolväten beter sig vid bestrålning av ljus, och de använder en regel som går under namnet Bairds regel och som kan härledas genom kemiskt tillämpad kvantmekanik.

Kemiska föreningar som är aromatiska har extra hög stabilitet och ofta är de svåra att bryta ned. Bensen är den mest kända aromatiska föreningen och mer än hälften av alla kända kemiska föreningar innehåller aromatiska grupper.

Dammat av Hückels regel
Den höga stabiliteten förklaras med Hückels ”4n+2” regel, men den gäller bara när de aromatiska föreningarna befinner sig i sina elektroniska grundtillstånd. När de exponeras för ljus av en viss våglängd når de ett elektroniskt exciterat tillstånd, och enligt Bairds regel blir föreningar som är aromatiska i grundtillståndet antiaromatiska och reaktiva i det exciterade tillståndet. Regeln som varit försummad i flera decennier kan användas för att förklara olika aromatiska molekylers beteende när de belyses.

reaktionenibild

Det tvådimensionella och atomlagertunna kolmaterialet grafen reagerar med myrsyra i en vattenlösning när det bestrålas med synligt ljus.

Med hjälp av Bairds regel utvecklar Henrik Ottossons grupp nya ljusinitierade reaktioner. De studerade först addition av hydrosilaner till bensen, naftalen och gradvis större polycykliska aromatiska kolväten, där hydrosilaner är föreningar som kan ses som tunga analoger till vätgas. Även om det inte går att förklara om och hur Bairds regel kan tillämpas på grafen (som i princip är ett oändligt stort polycykliskt aromatiskt kolväte) så testade de reaktionen och fann en mycket effektiv addition när myrsyra användes.

Grafen-material intressanta för läkemedelsindustrin
På AstraZeneca ser man intressanta möjligheter för framtiden:

– Det har blivit vanligare att tillämpa ljusinitierade reaktioner under framtagandet av nya molekyler inom vår läkemedelsforskning. Vi utmanar oss själva att hela tiden utveckla mer effektiva och miljövänliga kemiska metoder och de nya framsteg vi ser inom fotokemi idag ökar våra möjligheter. Vårt stora intresse för dessa nya forskningsresultat har sitt ursprung i de möjligheter vi ser att kunna tillgå kemi som ingen trodde var möjlig för några år sedan. När det gäller grafenbaserade material så har dessa exceptionella egenskaper. Det finns en uppsjö av möjliga applikationer som kan resultera i nästa biomedicinska revolution, säger Joakim Bergman vid AstraZeneca Göteborg.

Ottosson H. et al

Kakor före kaffe – så påverkar dofter vårt köpbeteende

Posted on by

– Vi ville titta närmare på samspelet mellan våra sinnen och ta reda på hur människors uppmärksamhet och köpbeteende påverkas av dofter. Vi rekryterade 100 personer på Kungsgatan i Stockholm. Deras ögonrörelser filmades med hjälp av eyetrackingglasögon samtidigt som de promenerade förbi Café Löfbergs Stockholm. Längs sträckan exponerades en del av deltagarna med doft från kaffe eller kaka, säger Poja Shams, lektor i företagsekonomi som tillsammans med professor Anders Gustafsson från CTF genomfört studien.

Dubbelt så mycket uppmärksamhet
Analysen av eyetrackingdatan visade var deltagarnas uppmärksamhet riktades, vad de fixerade blicken på och hur länge. Deltagarna som exponerades för doft ägnade dubbelt så mycket uppmärksamhet åt Löfbergs skyltmaterial, 27 procent fler kom ihåg att de sett skyltarna, köpintentionen ökade med 40 procent och de var mer positiva till varumärket.

– Slutsatsen av studien är att kaférelaterade dofter påverkar uppmärksamheten mot kaféet vilket förstärker minnet av upplevelsen och ökar köpintentionen. Det innebär att skyltmaterialet är avgörande för att lukten ska ha någon effekt på försäljningen då dofterna paras ihop med relevant information i omgivningen, säger Anders Gustafsson, professor i företagsekonomi vid CTF.

Kakor går före kaffe
Studien visar också på ett tydligt samspel mellan våra sinnen och att det är en serie av händelser som vägleder oss att fatta beslut om köp. Lukten påverkar synen som i sin tur hjälper minnet som påverkar köpintentionen.

– Det är främst den söta doften som är drivkraften för uppmärksamhet. Deltagarna som blev exponerade för kakdoft tittade 51 procent längre tid på skyltmaterialet och hade 21 procent högre villighet att köpa kaférelaterade produkter. Så om man vill öka försäljningen av kaféprodukter är det bättre att använda sig av en doft av kakor än kaffebönor, säger Poja Shams.

Konsumenter utsätts för tusentals säljbudskap per dag. Konkurrensen och metoderna för att locka vår uppmärksamhet ökar hela tiden. Att använda dofter är en av flera metoder som används inom handeln för att driva försäljning.

– Resultatet av eyetrackingstudien ger oss insikter i hur vi kan optimera vårt skyltmaterial och även mäta effekten av kombinationen budskapen och lukt för att driva försäljning, säger Leif Sjöblom, ansvarig för innovationer på Löfbergs.

Smart teknik gör det möjligt att se världen genom någon annans ögon
– Mer än 90 procent av våra handlingar sker undermedvetet och när du ombeds att återberätta vad du har sett kommer du inte kunna återge det korrekt. Eyetracking gör det möjligt att mäta dessa reaktioner som vi inte har kontroll över men som faktiskt visar vårt verkliga beteende, säger Tom Englund, affärsområdeschef Tobii Pro som utvecklat eyetracking-glasögonen.

Se filmen från eyetracking-studien:

Brottsplats köpcenter – mest våld vid 18-tiden

Posted on by

Det är KTH-forskarna Vania Ceccato och Väino Tairandi som har studerat brottsligheten i landets köpcentrum.

Köpcentrum har gått från att vara ställen där man enbart köper prylar och kläder till platser där man också äter, går på bio, idrottar och parkerar bilen. I och med detta har köpcentrum blivit allt mer brottsutsatta. De fyller många sociala funktioner och delar därmed sårbarhet med andra platser i samhället.

Olika platser triggar olika brott
Forskarna har studerat brott i köpcentrum genom att samla in brottsdata från väktare i ett av Sveriges större köpcentrum och sedan visualiserat informationen i en 3D-modell av gallerian. Processen kallas Building Information Modelling (BIM), och denna del av forskningsarbetet har utförts av Väino Tairandi som leder en BIM-grupp på KTH.

Vania Ceccato och Väino Tairandi har tillsammans utvecklat en metod som identifierar var och när de flesta brott händer och hur trygghet upplevs i ett köpcentra. Metoden ger bättre förståelse för var brott begås, när detta sker och i förlängningen hur man ska kunna komma åt problemen, det vill säga brottsförebyggande arbete.

– Det är viktigt för oss forskare att placera brott i ett 3D-modell för maximal förståelse. Traditionellt har man bara tittat på en dimension åt gången, säger Vania Ceccato, universitetslektor vid avdelningen för urbana och regionala studier på KTH.

Visualiseringen baseras på drygt 5500 rapporter och observationer från väktare, data som samlats in under 17 månader. 86 procent av brotten har kartlagts i modellen, som Vania Ceccato beskriver som en prototyp.

– Vi har delat upp köpcentrumet i fem olika typer av utrymmen. Det vi kan se är till exempel att olika platser i köpcentrumet triggar olika typer av brott och olyckor, samt känsla av otrygghet.

Flest stölder mellan 20 och 21
Hur ser brottsstatistiken då ut? Jo, bland annat kan man se att flest stölder sker mellan 20:00 och 21:00. Man kan också se att flest stölder sker på onsdagar. Den månad flest varor blir stulna är april. Maj är den månad då minst saker försvinner ur butikerna utan att någon betalar för dem.

Det finns en del överraskningar i forskningsresultatet också, till exempel tidpunkten för när vissa brott begås

– Till exempel förekommer våldsbrott betydligt tidigare på kvällen än vad jag hade förväntat mig, så tidigt som runt 18:00 kommer det in många anmälningar. När krogarna stänger senare på kvällen är antalet anmälda våldsbrott inte alls lika många. Sedan är allt som anmäls som ”Störande av allmän ordning” intressant. Det vill säga hur många olika saker som människor gör i den offentliga miljön, och som kan vara störande och gör att vissa människor känner sig otrygga.

Hon tillägger att våldsbrott utgjort 17 procent av den totala mängden rapporter och anmälningar.

Otrygghetskänslor vid entrén, toaletten och food court
– Det vi möjliggör med denna 3D-modell är att vi kan titta på social hållbarhet. Man kan också se om det finns så kallade ”Hot spots”. Det vill säga om exempelvis ett flertal butiker som ligger intill varandra har liknande problem.

Vania Ceccato undersöker också i forskningsprojektet var i köpcentrumet folk känner sig trygga respektive otrygga.

– Här kan man se att människor känner sig mest otrygga vid entréer, i en food court och toaletter. I och med vetskapen om detta kan man slå ihop upplevd trygghet med antal brott och se om det finns eller inte finns ett orsakssamband.

Forskningsresultatet väcker ett flertal nya intressanta frågeställningar. En av dem är varför vissa affärer är mer brottsutsatta än andra? Har placeringen av en affär betydelse för de brott som sker? På vilket sätt påverkar köpcentrumets miljö antalet begångna brott? Ett annat spörsmål är vems ansvar är det att bekämpa brott och otrygghet i ett köpcentrum? Individerna, köpcentrumet, kommunerna eller samhället? Det är ju en allmän plats, men ändå privatägd.

Mest mat som stjääls
I Sverige är det främst mat som stjäls, följt av kläder, skor, hemelektronik och alkohol. Mönstret känns igen från både Storbritannien och USA. Enligt den brittiska intresseorgansationen British Retail Consortium så landar den årliga notan för brott relaterade till köpcentrum i England på 600 miljoner pund. Då är det främst hemelektronik, designkläder, elverktyg, alkohol och kosmetiska som stjäls – i den ordningen.

De fem olika utrymmena som ett köpcentrum är uppdelat i (för att ha bättre koll på var brott begås) är enligt forskningsprojektet följande:

  • Functional spaces (butiker, restauranger).
  • Public spaces (food court, toaletter, korridorer).
  • Transitional areas (hissar, trappor).
  • Entrances/exits (in- och utgångar).
  • Immediate surroundings (torg utanför gallerian, parkeringsplatser).

Förutom Vania Ceccato och Väinno Tairandi har även Örjan Falk och Pouriya Parsaned medverkat i forskningsprojektet.

Vania Ceccato och andra internationella forskares arbete inom området kommer att presenteras på konferensen ”Retail crime: International evidence & prevention” som äger rum på KTH (Drottning Kristinas väg 30, rum L1) den 15 september.

Kontakt: Vania Ceccato på 08 – 790 86 25, vania.ceccato@abe.kth.se eller Väino Tarandi på 08 – 790 69 67, vaino.tarandi@abe.kth.se.

Bild: Arild Vågen (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Läs mer