Category Archives: Bantning

Därför finns så få queera karaktärer inom science fiction

Posted on by

Science fiction som berättarform har en enorm potential i sitt sätt att gestalta alternativa världar, varelser och föreställa sig framtiden, men den har förvånansvärt sällan använts för att ifrågasätta samtida normer kring sex och sexualitet, menar forskaren Josefine Wälivaara.

– Att exempelvis homosexuella eller bisexuella karaktärer har varit så frånvarande i science fiction säger alltså en hel del om etablerade föreställningar och normer i existerande samhällen, säger Josefine Wälivaara, som i sin avhandling undersökt just science fiction som film- och tv-genre och dess relation till just sexualitet.

En del av vårt gemensamma tankearbete om framtiden
– Science fiction handlar om hur vi föreställer oss framtida eller andra samhällen, vad vi ser som möjligt och tänkbart. Film och tv-serier, och särskilt populärkulturella genrer som science fiction, blir en del av vårt gemensamma tankearbete kring vår samtid och vår framtid, säger Josefine Wälivaara.

Avhandlingen visar hur genrens historia och inflytelserika verk som Star Wars och Star Trek har etablerat föreställningar om science fiction som en barnslig, starkt mansdominerad och heteronormativ genre med specialeffekter i fokus.

Wälivaara visar på hur de här föreställningarna har påverkat vilka innehåll och teman som behandlas i genren och begränsat dem från mer vuxna gestaltningar och ifrågasättanden. Den inställningen kan sammanfattas som ”Det borde vara sci-fi – inte sex-fi”.

Mot mer sexualitet inom sci-fi
Här spår avhandlingen en förändring. Josefine Wälivaara uppmärksammar en vändpunkt vid millennieskiftet då ett antal tv-serier inför en distinkt vuxen ton. Denna vändning kallar hon ”the adult turn”, vändningen mot en vuxnare science fiction där sexualitet ingår i berättelserna. Motsvarande utveckling går långsammare inom filmen, vilket Wälivaara relaterar till ekonomiska krafter och inte minst Hollywoodfilmens berättartraditioner.

Vändningen inom genren menar hon är påverkad bland annat av samhällsförändringar och en stark frammarsch av politiska rörelser som feminism och hbtq-rörelser. Resultatet syns tydligt idag då de mer traditionella science fiction-berättelserna delar såväl bioduk som tv-skärm med en växande mängd mer vuxen science fiction – som tillsammans medskapar vår föreställning om framtiden.

Avhandlingen: Dreams of a subversive future: sexuality, (hetero)normativity, and queer potential in science fiction film and television
Fredagen den 2 september försvarar Josefine Wälivaara sin avhandling. Disputationen äger rum kl. 10.00-12.00 i Hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet. Opponent är Stacey Abbott, Department of Media, Culture and Language, University of Roehampton, London.

Kontakt:
Josefine Wälivaara, josefine.walivaara@umu.se, tel. 070-2529361

Läs mer

Städernas discon konkurrerade ut landsbygdens logdanser

Posted on by

− Logarna med sina danser var träffpunkter där människor samlades under sommartid för att dansa, umgås och söka kontakter av olika slag. I åtskilliga fall fann man sin kärlek där, säger Lennart K Persson som har undersökt logdanser i Mörebygden i östra Småland.

Genom att studera annonser och artiklar i lokal dagspress kan han visa att logdanserna började omkring 1950 i Mörebygden och ungefär samtidigt i andra regioner. Initiativtagare var avdelningar inom Svenska landsbygdens ungdomsförbund, SLU. Efterhand kom idrottsföreningar att dominera bland arrangörerna. Ett par logar drevs i privat regi.

− Logarna uppfattades nog som mera primitiva än dansbanorna. Klädseln var normalt mycket enkel. Logarnas dekorationer med björkris, kulörta lyktor, vagnshjul och fisknät eller annat, bidrog till att skapa en speciell och mysig atmosfär.

Mer logdans tack vare bilen
Efter en ganska trög start under 1950-talets första del ökade antalet logar och logdanser kraftigt under årtiondets andra del. En förutsättning för logdansens utveckling var att bilen började bli ett någorlunda vanligt fortskaffningsmedel bland allmänheten.

− Bilens betydelse återspeglas i många arrangörers annonser där det omtalas att tillgången till p-platser på den aktuella platsen var god, säger Lennart K Persson.

Under 1960- och 1970-talen blev logarna allt mindre attraktiva som dansplatser för ungdomar. De som fortfarande ville dansa, föredrog i ökad utsträckning städernas diskotek. Det successivt minskande antalet logdanser kom i all huvudsak att bestå av så kallad mogen- och medelålders danser, där åldersgränsen för den förra vanligen var 20 år och för den senare 30 år.

Hårdare krav, dyrare orkestrar
En annan förklaring till att antalet logar minskade från åren kring 1960-talet var att myndigheterna införde stränga och kostsamma krav vad beträffar till exempel ordningsvakter och brandsäkerhet. En tredje att orkestrarnas gager steg kraftigt.

− Många logar hade liten disponibel dansyta, vilken satte en gräns för antalet besökande och därmed arrangörens möjliga inkomst, säger Lennart K Persson.

Ett tiotal logar levde dock vidare och dessa blev mer eller mindre permanenta inrättningar under en längre period. En av dessa, Stallet i Vassmolösa, existerar fortfarande och en annan, Skälby Loge i Kalmar, tillkom 1981 och även där dansas det alltjämt.

Fotnot: Boken ”Logar, logdanser och logdansorkestrar i Mörebygden 1950-1982” är Lennart K Perssons andra inom det aktuella ämnesområdet. År 2013 gav han ut ”Dansbanor, dansorkestrar och festarrangemang i sydöstra Småland ca 1900-ca 1970”.

Mer information:
Lennart K Persson, telefon: 031-47 19 60, e-post: lennart.k.persson@history.gu.se

Läs mer

Sensationellt gravfynd visar långväga kontakter i bronsålderns Cypern

Posted on by

Hala Sultan Tekke var en upp mot 50 hektar stor bronsålderstad från tiden 1600-1150 f.Kr. som hade vidsträckta förbindelser som även inkluderade Sverige. Sedan 2010 har Peter Fischer, senior professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet, lett den Svenska Cypernexpeditionens utgrävningar på plats under sju säsonger.

− Grävningen under maj och juni i år blev den mest framgångsrika. Vi upptäckte en äldre stadsdel från omkring 1250 f.Kr. och utanför staden en oerhört rik grav, en av de rikaste på Cypern från denna period, med tillhörande offergrop. Det faktum att vi har upptäckt ett gravfält från sen bronsålder är sensationellt eftersom man vid denna tid begravde de avlidna huvudsakligen inom bosättningen och ofta under golven i husen, säger Peter Fischer.

Området där graven påträffades är utsatt för erosion på grund av jordbruk. Innan grävningen genomfördes en så kallad geofysikalisk prospektering med hjälp av radar som indikerar vad som ligger under jordytan ner till 2 meters djup. Prospekteringen pekade på närmare 100 ”gropar”. Några av dessa ”hål i marken” visade sig vara brunnar, andra offergropar och – som i år – en grav.

Familjegrav
− Brunnöppningar är vanligtvis 1 meter i diameter men här fanns en struktur med måtten 4 x 3 meter. Graven tycks vara en familjegrav för åtta barn i åldern 5–10 år och nio vuxna varav de äldste är omkring 40 år. Medellivslängden under denna tid var mycket lägre än idag, säger Peter Fischer.

Två par örhängen av guld, ca 1400-1300 f.Kr. (Foto: Peter Fischer)

Två par örhängen av guld, ca 1400-1300 f.Kr. (Foto: Peter Fischer)

Av störst betydelse för arkeologerna var de mer än 140 kompletta keramiska kärl av vilka de flesta var prydda med fantastiska målningar: scener där människor sitter i stridsvagnar dragna av två hästar och en kvinna med en vacker klänning. Det fanns även vaser med andra djurmotiv, till exempel fiskar, och religiösa symboler. Många av kärlen är importerade främst från Grekland och Kreta men även från Anatolien, det vill säga nuvarande Turkiet.

I graven med tillhörande offergrop möttes arkeologerna av över hundra keramiska kärl och många guldfynd som inkluderar ett diadem, pärlor, örhängen och guldinfattade egyptiska skarabéer. Bland fynden fanns också ädelstenar och fem cylinderformade sigill, delvis lokalt tillverkade men även från Syrien och Mesopotamien. Ett annat fynd är en bronsdolk.

− Keramiken är mycket informativ för oss arkeologer. Det fanns till exempel högklassiska mykenska importer, alltså keramik från Grekland, som dateras till 1500-1400 f.Kr. Motivet av kvinnan, eventuellt en gudinna, är minoiskt, alltså från Kreta, men vasen är tillverkat i Grekland. På den tiden höll Kreta på att bli en grekisk ”koloni”, säger Peter Fischer.

Mykensk (grekisk) vas som visar en kvinna (gudinna eller prinsessa?) i minoiska (från Kreta) kläder. (Foto: Peter Fischer)

Mykensk (grekisk) vas som visar en kvinna (gudinna eller prinsessa?) i minoiska (från Kreta) kläder. (Foto: Peter Fischer)

Avancerade motiv
Enligt Peter Fischer är målningen av kvinnans klänning oerhört avancerad och visar hur rika kvinnor klädde sig under denna tid. Motivet finns även på freskerna till exempel i Knossospalatset i Heraklion på Kreta. Andra fynd kommer från Egypten. Bland skarabéerna finns två som är guldinfattade, varav den ena med hieroglyfiska tecken som läses ”men-kheper-re”. Bredvid tecknen finns en farao avbildad. Därmed har arkeologerna den unika möjligheten att knyta det cirka 3 500 år gamla fyndet till en historisk person. Inskriptionen hänvisar nämligen till Egyptens mäktigaste farao Thutmosis III (1479–1425 f.Kr.) under vilkens regeringstid Egypten var som störst: han hade erövrat Syrien och delar av Mesopotamien, nuvarande Irak.

− Dessutom fann vi evidens i staden för storskalig tillverkning och purpurfärgning av textilier. Dessa produkter användes i handelsutbytet med högkulturerna i Egypten, Anatolien, Levanten, Mesopotamien, Kreta och Grekland, vilket förklarar de rika importerade fynden.

Det som är mest intressant med fynden är dateringen: fynden är från 1500/1400 f.Kr., men än så länge har forskarna inte funnit staden från denna period utan endast gravfältet.

– Det måste ha varit en rik stad med tanke på den grav som vi fann i år. Men den ligger sannolikt närmare gravfältet, inom ett område som ännu inte har undersökts, säger Peter Fischer.

Årets grävperiod är nu avslutad och fram till nästa års grävning väntar en tidskrävande bearbetning av fynden.

– Våren 2017 kommer vi att fortsätta att frilägga delar av staden och gravfältet. Båda är tyvärr hotade av jordbruk. Därför krävs en omedelbar insats för att säkra vårt gemensamma kulturarv innan det förstörs, säger Peter Fischer.

Mer information:
Peter Fischer, telefon: 0707–534317, e-post: peter@fischerarchaeology.se

Läs mer

Fåglar förstår sång vid 9 dagars ålder

Posted on by

Forskarna vid Uppsala universitet har undersökt halsbandsflugsnappare på Öland. Genom att mäta hur syreförbrukningen förändrades hos fågelungar som fick lyssna på sånginspelningar från den egna och från andra arter vid olika stadier har forskarna kunnat kartlägga vid vilken ålder som ungarna dels uppfattar fågelsång över huvud taget, dels när de kan urskilja sin egen arts läte.

Eftersom hjärnaktivitet kräver mycket syre tolkade forskarna en ökad syreförbrukning som en ökad hjärnaktivitet. Därför kunde man undersöka om fåglarna uppfattade och särskilde mellan olika typer av fågelsång redan innan det går att mäta beteende svar på sång.

Sjunga rätt viktigt för fortplantningen
Mätningarna gjordes på embryon i ägg, och på fågelungar när de var 4, 7, 9 och 12 dagar gamla. Studien visade att fåglar vid sju dagars ålder kunde uppfatta fågelsång. Redan två dagar senare kunde de urskilja just sin egen arts läte.

Att sånginlärningen blir korrekt är viktigt för flera fågelarter. Om hanar lär sig sjunga ”fel” sång eller om honor utvecklar en preferens för ”fel” sång – kan det bli missförstånd och parningar mellan individer som tillhör olika arter.

Den närbesläktade svartvita flugsnapparen lär sig ibland sjunga som halsbandsflugsnappare i områden där båda arterna förekommer. Då ökar risken att sådana ”felsjungande” svartvita flugsnappare attraherar en hona av fel art. Om de parar sig får de så kallade hybridungar. När de blir vuxna får hybridhanarna problem med fortplantningen och hybridhonorna blir helt sterila.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Biology Letters: Song discrimination by nestling collared flycatchers during early development.

Kontakt: Eryn McFarlane, institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet eryn.mcfarlane@ebc.uu.se, tel 076-408 49 85

Läs mer

Regionala högskolor kan bromsa utflyttning från landsbygden

Posted on by

Delar av den svenska landsbygden kännetecknas idag av utflyttning och en allt större andel äldre i befolkningen. En viktig orsak till detta är att unga som flyttar för att utbilda sig inte återvänder till hemorten efter studietiden.

I den nya studien från AgriFood Economics Centre undersöks om den regionala högskoleexpansionen har fått fler att stanna kvar på landsbygden.

Högre utbildning var tidigare koncentrerad till ett antal orter i landet vilket gjorde att unga människor i många fall var tvungna att flytta från landsbygden för att kunna studera. Under 1990-talet utökades studieplatserna på de regionala högskolorna för att göra högre utbildning mer tillgänglig.

Minskade avstånd till högre utbildning
– Den regionala högskoleexpansionen har minskat avståndet till den närmaste högskolan för många på landsbygden, säger Ida Lovén, nationalekonom på Ekonomihögskolan i Lund och en av forskarna bakom studien. Frågan är om ökad närhet har gjort att fler väljer att bo kvar på landsbygden efter avslutade studier.

Generellt sett är högutbildade mer rörliga än de som endast har gymnasieutbildning. Högre utbildning ökar sannolikheten att flytta. Hur långt bort högskolan ligger påverkar dock benägenheten att flytta.

– Vi visar att de som studerar på en högskola som ligger nära hemkommunen har större sannolikhet att bo i sin hemkommun senare i livet än de som studerar längre bort, förklarar medförfattaren Martin Nordin, docent i nationalekonomi. Sannolikheten att flytta från hemkommunen ökar med 26 procent för dem som läst vid en högskola som ligger långt från hemkommunen, men ökningen är endast hälften så stor, 13 procent, för dem som istället läst vid sin närmaste högskola.

Mest män lämnar landsbygden
Studien visar även att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Bland de högutbildade är det främst män som lämnar landsbygden.

– Resultatet är något överraskande eftersom kvinnor generellt sett är mer rörliga än män. Att högutbildade beter sig annorlunda kan delvis bero på att män och kvinnor väljer olika typer av utbildningar, säger Ida Lovén.

– Kvinnor utbildar sig oftare inom yrken som efterfrågas lokalt och som kräver högre utbildning, som till exempel lärare och sjuksköterska, vilket gör det lättare att stanna kvar efter utbildningen.

Går det att minska utflyttningen från landsbygden genom fortsatt satsning på regionala högskolor?

– Om fler studenter väljer en lokal högskola istället för ett stort universitet kan utflyttningen av högutbildade bromsas. Då krävs att de regionala högskolorna håller hög kvalitet och är attraktiva för studenterna, fastslår Martin Nordin.

Studien har utförts på uppdrag av den Parlamentariska landsbygdskommittén.

Kontakt:
Ida Lovén 046 -222 07 98 eller 070-217 21 64
Martin Nordin 046 -222 07 90 eller 070-955 80