Vind och vatten har utnyttjats sedan begynnelsen. Inte minst för transporter. Det var naturligt att låta saker följa med strömmen, på en flotte, och senare sätta segel och resa över större avstånd. När hjulet uppfanns kunde både vind och vatten användas för att driva runt hjulet och på så vis utvinna energi till olika processer. Redan för 3
Category Archives: Bantning
Forskarna som siktar mot Hollywood
Verktyget är så lovande att Simon Alexanderson och Mirko Lempert har blivit inbjudna som experter till filmfestivalen i Berlin denna vecka för att presentera sitt arbete för filmbranschen.
Inom filmindustrin används idag bildmanus, eller storyboard på engelska, för att visa hur en film ska skapas och se ut innan kamerorna börjar rulla. Bildmanus är alltså ett verktyg som gör att filmteamet bättre ska kunna förstå och kommunicera runt arbetet. Att använda sig av bildmanus är dock inte alltid supereffektivt, speciellt inte för komplexa scener med många effekter.
Forskningsprojektet har gått ut på att utveckla och testa snabba och intuitiva sätt att så att säga previsualisera filmer med hjälp av motion capture- och dataspelsteknik i form av spelmotorn Unity.
Billigare göra förlaga virtuellt
– Verktyget, som hittills gått under namnet Interactive Previs, kan användas för att utforska så väl ett visuellt bildspråk som att kommunicera den vision man har, berättar Simon Alexanderson, forskarstuderande på avdelningen för tal, musik och hörsel vid KTH.
Idéen kommer från att storfilmsproduktioner med stora budgetar i Hollywood producerat visuella animerade förlagor av filmer före inspelning. Eftersom det inte finns så många storfilmer med enorm budget i Norden har Simon Alexanderson och Mirko Lempert i stället utvecklat ett sätt att göra en animerad förlaga av en film
Historiskt värmerekord i Europa under 2000-talet
En rekonstruktion av sommartemperaturen i Europa under mer än 2000 år har just publicerats av 45 forskare från 13 länder i tidskriften Environmental Research Letters. Rekonstruktionen visar varma somrar från tiden kring Kristi födelse fram till 200-talet, följda av över lag kallare somrar från 300-talet till 600-talet. Varma somrar dominerade under vikingatiden och medeltiden innan generellt kallare somrar följde under Lilla istiden från 1300-talet till 1800-talet. En betydande uppvärmning ägde rum cirka 1920–1950 och återigen sedan slutet på 1980-talet. Rekonstruktionen bygger på data från trädringsserier och historiska dokument och återger mycket troget de temperaturer som uppmätts meteorologiskt i Europa sedan 1700-talet.
– Sommartemperaturerna i Centraleuropa och i Medelhavsområdet har varit exceptionellt höga de senaste 20 åren. Däremot var temperaturerna lika höga i Skandinavien under romartiden och vikingatiden. Det är inte så förvånande att konsekvenser av växthuseffekten syns först i Sydeuropa eftersom den naturliga variabiliteten i klimatet är mycket mindre där än här uppe i Norden, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, en av forskarna bakom studien.
Underskattar framtida klimatförändringar
Undersökningen visar att de naturliga variationerna i sommartemperaturen i Europa har varit större än man tidigare trott och större än vad klimatmodeller visar. Det kan innebära att dagens klimatmodeller också underskattar framtida klimatförändringar och ökningar av värmeböljor. Stora vulkanutbrott, som kyler ned klimatet, och variationer i mängden energi från solen kan förklara en del av klimatförändringarna förr men inte uppvärmningen sedan 1990-talet.
Studien har koordinerats av professor Jürg Luterbacher från universitetet i Giessen, Tyskland:
– Vi har nu en detaljerad bild av hur sommartemperaturen har varierat i mer än 2000 år. Den kunskapen kan vi använda för att testa de klimatmodeller som används för att förutsäga framtida global uppvärmning.
Om studien:
Effekten av föräldrastöd håller över tid
– Jag ville se vilket som gav bäst resultat, säger Viveca Olofsson
Hon har studerat behandlingar som sker i grupp, utifrån olika teoretiska grunder. Två av programmen, Comet och De otroliga åren, bygger i korthet på barnens agerande, där föräldrarna ska ignorera dåligt beteende, belöna gott beteende och sätta gränser.
Programmet Connect är baserat på anknytningsteori och handlar om att föräldrarna ska förstå barnens beteende genom att reflektera över sin egen roll, sin egen barndom och sitt sätt att förhålla sig till barnet.
Det fjärde, Cope, har en blandad teoretisk bas med familjen som helhet i fokus.
Många olika program
– En kartläggning från 2010 visar att det i Sverige används 200 olika program för att förebygga problem med mental ohälsa hos barn. Samtidigt finns det väldigt få utvärderingar och nästan ingen svensk forskning om hur programmen fungerar, dessutom ingenting för gruppbaserade föräldrastöd som mäter effekten längre än sex månader efter avslutad behandling, konstaterar Viveca Olofsson.
Med den utgångspunkten valde hon fyra program som nu använts i praktiken av 30 huvudmän. De flesta hade erfarenhet av något av programmen tidigare, men fick nu tillgång till alla fyra. Connect, med sin anknytningsteori, var en nyhet för alla. Effekten mättes efter avslutad behandling, efter ett år och till slut efter två år.
– Programmen som bygger på ändrat föräldrabeteende gav högre direkt effekt. Förklaringen kan ligga i de tekniker som föräldrarna använder direkt. Men skillnaden mot de andra behandlingarna jämnades ut vid mätningarna efter ett år.
Mätta effekter
Viveca Olofsson har mätt effekten hos föräldrarna och hos barnen. Det handlar till exempel om förekomsten av vredesutbrott, brist på koncentration, reta syskon, depression, villighet att förstå och fysiskt våld.
Den 30 enheterna fanns inom barn-och ungdomspsykiatrin, i socialtjänsten och i skolan. Förutom att jämför programmen sinsemellan har Viveca Olofssons också mätt resultaten hos de olika huvudmännen. Det visade sig att de verkar ge likartade effekter.
– Men det är skillnad i förutsättningar. För dem som går hos barn- och ungdomspsykiatrin ligger problem på annan nivå än hos barnen som kommer från skolan.
Icke genomförda program
Viveca Olofsson har också undersökt omständigheterna runt programmen, alla praktiska detaljer, stora som små, som kan vara avgörande för om föräldrarna väljer att delta och om programmen kan genomföras som det var tänkt. En kartläggning i avhandlingen visar att det saknas utvärderingar av hur gruppbaserade behandlingsprogram implementeras
– Det räcker inte med att titta på effekten av själva programmen. För en ensamstående förälder med dålig ekonomi kan utgifter för transporter till mötena eller pengar till barnvakt göra det omöjligt att delta. På behandlingsenheten kan det handla om att det inte finns pengar till barnpassning, eller om arbete på övertid. Då genomförs inte programmen, säger hon.
För mer information kontakta:
Viveca Olofsson, viveca.olofsson@oru.se, 070-697 29 99
Antiinflammatoriska agenter kan rädda liv vid skenande svampinfektioner
Det vanligast förekommande svampinfektionshotet för människor är Candida albicans, en vanligt förekommande svampart som orsakar infektioner i mun och könsorgan.
Svampinfektionen kan förvärras av att kroppens immunförsvar överreagerar, vilket leder till inflammatoriska reaktioner som orsakar hög dödlighet bland riskgrupper.
Ava Hosseinzadeh, doktorand vid Umeå universitet, har upptäckt två nya antiinflammatoriska agenter, en antioxidant och en molekyl, som kan användas för att kontrollera kroppens hyperinflammatoriska reaktioner vid svampinfektion.
Växande hälsoproblem
Svamparten Candida albicans utgör ett växande hälsoproblem för personer med nedsatt immunförsvar. Svamparten har förmågan att växa som antingen en rund eller trådlik form. Den senare formen är mer smittsam och invasiv.
En viktig del av kroppens immunförsvar är neutrofiler, en vanlig sorts vita blodkroppar som utvecklat flera olika strategier för att bekämpa de två olika formerna av svamparten.
Neutrofiler spårar upp och slukar svampcellerna eller utsöndrar en antimikrobiell substans som dödar dem. Dessutom kan neutrofiler svara genom att släppa ut nätliknande fällor som gjorda av DNA-strängar och fyllda med antimikrobiella proteiner.
Fångar och dödar svampceller
Så kallade neutrofila extracellulära fällor (NET) kan fånga och döda svampceller. Men neutrofiler kan också svara genom att okontrollerat släppa ut fällor, vilket skadar kroppsvävnad och är associerat med inflammatoriska sjukdomar såsom systemisk lupus erythematosus (SLE) och åderförkalkning.
– Vi upptäckte två nya antiinflammatoriska agenter som skulle kunna användas för att kontrollera farliga inflammatoriska reaktioner som uppstår i kroppen när neutrofiler okontrollerat släpper ut extracellulära fällor, förklarar Ava Hosseinzadeh, som är doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi.
– Dessa kommer troligtvis spela en viktig roll i framtida försök att utveckla behandlingar för inflammatoriska sjukdomar som orsakats av Candida albicans-infektioner. Effektiva behandlingar skulle kunna rädda livet på drabbade människor som av olika anledningar har nedsatta immunförsvar.
Komplexa reaktioner
Komplexiteten i kroppens inflammatoriska reaktioner på Candida albicans har länge varit ett hinder i arbetet med att förstå hur kroppen reagerar på svampinfektionen. Ava Hosseinzadeh, som ingår i Constantin Urbans forskargrupp vid Institutionen för molekylärbiologi, utvecklade en dynamisk metod för att jämföra de runda och trådliknande svampcellerna och noggrant studera inflammatoriska reaktioner orsakade av extracellulära fällor. Metoden ledde till upptäckten av de antiinflammatoriska agenterna.
Avhandling
Modulation of neutrophil extracellular trap formation in health and disease
Fredagen den 15 januari kommer Ava Hosseinzadeh, Institutionen för molekylärbiologi, att försvara sin avhandling med titeln Reglering av extracellulära fällor från neutrofiler i hälsa och sjukdom (Engelsk titel: Modulation of Neutrophil Extracellular Trap Formation in Health and Disease). Opponent: Professor Carol Munro, Institute of Medical Sciences, Foresterhill, Aberdeen, UK. Huvudhandledare: Constantin F Urban. Disputationen äger rum kl 13:00 vid Major Groove, Molekylärbiologi
För mer information kontakta:
Ava Hosseinzadeh, Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet E-post: ava.hosseinzadeh@umu.se Telefon: 090-785 2297