Category Archives: Bantning

Självmord kan förhindras med rätt bemötande på nätet

Posted on by

– När man går tillbaka och tittar efteråt visar det sig att en majoritet av alla som tar sina liv har kommunicerat det på det ena eller andra sättet. I en självmordsprocess är det kanske det tydligaste tecknet för andra just att personen berättar om sina självmordstankar och självmordsplaner, säger Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.

Forskarlaget har undersökt de föreställningar och attityder som förekom i de anonyma användarkommentarerna som publicerades på sajten Flashback före, under och efter självmordet. Nästan hälften av kommentarerna före självmordet uppmuntrade 21-åringen att utföra självmordet, och ett förvånansvärt högt antal kommentarer efter självmordet uttryckte spänning, även om ungefär hälften av kommentarerna betraktade självmordet som tragiskt.

Rätt bemötande kan rädda liv
– Vi vet att hur man bemöts, om man är suicidal, är oerhört viktigt. Och är man inne i en självmordsprocess är man i dagens uppkopplade värld ofta ute på internet och diskuterar det, säger Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet.

Slutsatsen forskarna drar utifrån studien är att det är viktigt att öka uppmärksamheten på självmordssignaler och förståelsen för hur man kan bemöta självmordsbenägna personer i olika nätforum. En åtgärd som föreslås är att rikta utbildningsinsatser till moderatorer på nätforum. En annan åtgärd är att skapa rutiner inom vården för att undersöka vilken typ av webbsajter och forum som självmordsbenägna personer besöker.

Michael Westerlund vid Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet har publicerat studien tillsammans med Danuta Wasserman, professor i psykiatri och suicidologi, Karolinska Institutet och Gergö Hadlaczky, Karolinska Institutet.

Läs hela artikeln:
Case study of posts before and after a suicide on a Swedish internet forum

För ytterligare information
Michael Westerlund, Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, e-post michael.westerlund@ims.su.se, mobil 0707-89 00 58.

I ett globalt perspektiv är självmord idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen, och orsakar uppskattningsvis 700 000 dödsfall om året. Idag vet man att mellan en tredjedel och hälften av alla personer som har begått självmord tidigare har kommunicerat sina avsikter att begå självmord till människor i sin omgivning. Om indirekt kommunikation räknas in stiger andelen till 60-80 procent.


Stöd vid självmordsrelaterade frågor:

  • Vid akut självmordsrisk och/eller psykisk ohälsa, tfn: 112
  • Vårdguiden med sjukvårdsrådgivning samt uppgifter om närmsta psykiatriska akutmottagning, tfn 1177, webb: www.1177.se
  • Nationella Hjälplinjen, tfn: 020-22 00 60, alla dagar 13-22, webb: www.hjalplinjen.se
  • Jourhavande präst, tfn: 112, alla dagar 21-06, chatt: www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
  • Jourhavande medmänniska, tfn: 08-702 16 80, alla dagar 21-06
  • BRIS, tfn: 116 111, vardagar kl. 10-21 och lö-sö kl. 14-21, chatt: http://www.bris.se/?pageID=189
  • SPES – SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, tfn 08- 34 58 73, telefonjour varje dag kl. 19-22, webb: http://spes.se/
  • Kyrkans Jourtjänst, jourtelefonen 031-800 650 alla dagar kl. 06-24, SOS-brevlådan (webbtjänst) www.kyrkansjourtjanst.se

Mind Självmordslinjen, tfn 90101 öppet dygnet runt, chatt: http://mind.se, webb https://mind.se/sjalvmordslinjen/

Läs mer

Extremt för tidigt födda drabbas lättare av autism

Posted on by

Studien är gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Fynden, som publiceras i tidskriften Cerebral Cortex, pekar på att miljöfaktorer kan leda till autism.

Stressfaktorer för hjärnan
Extremt för tidigt födda barn överlever allt tidigare under graviditeten, tack vare de senaste decenniernas framsteg inom intensivvård. Men barn som föds mer än 13 veckor för tidigt löper stora risker för hjärnskador, autism, adhd och inlärningssvårigheter. De utsätts för många stressfaktorer under en period som är kritisk för hjärnans utveckling och det är möjligt att det spelar en nyckelroll för utveckling av autismspektrumtillstånd, AST.

I den aktuella studien studerade forskarna drygt 100 barn som fötts före graviditetsvecka 27. Med föräldrarnas tillstånd undersökte forskarna tillväxten hos barnens hjärnor under nyföddhetsperioden med magnetkameraundersökning. När barnen blivit sex år gamla screenades de för förekomst av autistiska drag.

– Vi blev förvånade över den höga andelen, nästan 30 procent, av de extremt för tidigt födda som hade utvecklat symptom på autismspektrumtillstånd. Bland barn som fötts efter normal graviditetslängd är motsvarande andel en procent, säger Ulrika Ådén, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och nyföddhetsbarnläkare vid neonatalverksamheten vid Karolinska Universitetssjukhuset.

I gruppen av barn som utvecklade autismspektrumtillstånd var det vanligare att barnen haft komplikationer under nyföddhetsperioden, exempelvis genomgått operativa ingrepp, än de för tidigt födda som inte utvecklade AST. Redan vid magnetkamerundersökningen från nyföddhetsperioden, långt innan barnen uppvisat tecken på autism, sågs skillnader mellan extremt för tidigt födda som senare utvecklade AST och de som utvecklades normalt. Skillnaderna var i form av minskad tillväxt i de delar av hjärnan som är av betydelse för social kontakt, inlevelseförmåga och språkinlärning, med andra ord funktioner som brister hos autistiska barn.

Stödjer tidigare

Fria skolmarknaden förstärker sociala skillnader

Posted on by

Marknaden har gjort sitt intåg i skolan, en förändring som för Stockholms gymnasieskolor tog fart i slutet av 1990-talet. Nu disputerar Håkan Forsberg med avhandlingen ”Kampen om eleverna” – en studie av denna förändring i skolorna. Studien visar att skolorna i allt större utsträckning anpassar sig efter en social ordning i gymnasieskolan som varit stabil över tid.

Under 1990-talet avreglerades skolsystemet och skolpeng infördes. Från att ha varit fåtaliga och ideellt styrda blev de fristående skolorna fler, många drivna som aktiebolag och sedan uppköpta av stora vinstdrivande utbildningskoncerner.

Stora ekonomiska intressen
– Det är avsevärda ekonomiska intressen som står på spel: enbart året 2011 var drygt 75 000 gymnasieelevers samlade skolpeng i Stockholmsregionen värd 8,5 miljarder kronor, berättar Håkan Forsberg.

”Kampen om eleverna” är en studie av denna genomgripande omvandling. Statistik över samtliga gymnasieelever i Stockholmsregionen, dokument och arkivmaterial samt intervjuer med skolledare och marknadsförare har använts för att analysera expansionen och differentieringen av skolor och program, de regionala sociodemografiska förhållandenas betydelse för skoletableringen, och hur elever med olika slag av resurser fördelas på olika skolor.

– Ett huvudresultat är att etableringen av en skolmarknad inte ändrade den grundläggande sociala strukturen i gymnasiefältet, säger Håkan Forsberg. Hierarkierna och skillnaderna har i stort förblivit desamma.

Ökad differentiering
Däremot bidrog skolmarknaden till en ökad differentiering som tillät skolor att anpassa sig till strategierna hos sociala grupper med särskilda tillgångar. I analyserna träder tre kategorier av skolor fram: De marknadsorienterade skolorna, de marknadsutsatta skolorna och elitskolorna.

De marknadsorienterade skolorna försöker vinna mesta möjliga fördelar ur de nya konkurrensvillkoren. De marknadsutsatta skolorna saknar förutsättningar för att mobilisera de resurser som konkurrensen kräver och hänvisas till särskilda nischer, såsom undervisning av elever med utländsk bakgrund eller särskilda behov. Medan elitskolorna och deras resursstarka elever och föräldrar skyr strategier som vittnar om marknadsanpassning och litar till en kompetent lärarkår och traditionella utbildningsvärden.

Samtidigt har elevernas och familjernas samlade utbildningskapital – betyg från grundskolan och föräldrars utbildningsbakgrund – fått särskilt stor betydelse för vilken av dessa typer av skolor man väljer. Att centrala Stockholm har stor dragningskraft är också tydligt.

Håkan Forsberg tillhör Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) vid Uppsala universitet och är även knuten till Södertörns högskola. Avhandlingen försvaras fredag 11 december, Blåsenhus, von Kraemers allé 1, Uppsala.

Läs mer

Algolja kan bli alternativ till fossila oljor

Posted on by

– Konceptet bygger på principen för hur fossil olja en gång bildades. Det har visat sig vara mycket effektivt när det gäller energianvändning och arbetsinsats, säger Niklas Strömberg, forskare på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Produktionsmetoden som utvecklats på SP är unik. Odling, sedimentering och torkning av algerna utförs i ett steg med hjälp av solljus, rökgas och överskottsvärme. Mikroalgerna har växt på rökgas och överskottsvärme från Nordic Papers massa- och pappersbruk.

I slutet av november presenterades de första övergripande resultaten från det tre år långa

Ultraljud kan identifiera patienter med risk för stroke

Posted on by

Ateroskleros, eller åderförkalkning, är en inflammatorisk sjukdom som leder till plackbildning i artärer, vilket hindrar blodtillförseln till hjärnan, hjärtat samt andra organ och extremiteter. Vid kraftig åderförkalkning täpper plackbildningen igen blodkärlen och stoppar blodtillförseln till de vitala organen. Åderförkalkning i halsartärer, så kallad karotisstenos, kan leda till stroke och är ett allvarligt tillstånd som ofta drabbar äldre eller personer med riskfaktorer såsom högt blodtryck, rökning, diabetes, högt kolesterol och fetma.

Ateroskleros kan kontrolleras med exempelvis kolesterolsänkande mediciner medan allvarliga fall av tillslutna artärer hos symptomatiska patienter kan behandlas kirurgiskt.

Förhindra onödiga operationer
– Vi vet att förebyggande kirurgisk behandling av karotisstenos endast fungerar för en liten grupp patienter och att de flesta patienterna med symptom på åderförkalkning behandlas bättre med mediciner. Med ultraljud kan vi identifiera de patienter som på grund av hög risk att drabbas av stroke skulle kunna behandlas kirurgiskt. Men att kunna förhindra onödiga operationer är i de flesta fall lika viktigt, säger Fisnik Jashari, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

För att diagnostisera åderförkalkningssjukdom och mäta mängden plackbildning i artärer är ultraljud en metod att föredra framför andra eftersom den är strålningsfri, billig och skonsam för patienter.

Fisnik Jashari kommer från Prishtina, Kosovo, där han arbetar som ST-läkare inom neurologi. Han är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

Avhandling
Carotid artery disease: plaque features and vulnerability

Disputation
Torsdagen den 26 november försvarar Fisnik Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Karotissjukdom: Plack-särdrag och vulnerabilitet. (Engelsk titel: Carotid artery disease: plaque features and vulnerability). Opponent: Christine Kremer, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Huvudhandledare: Michael Henein. Disputationen äger rum kl 09.00, i Unod T9, Hörsal D, Norrlands universitetssjukhus

Kontakt
Fisnik Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.Telefon: 090-785 0000/ +377 4419 4792.