Extremt illamående, så kallad hyperemesis gravidarum, kan göra det plågsamt att vara gravid. En rad behandlingsmetoder finns, men det är svårt att veta vad som hjälper, enligt en rapport.

Varje år får cirka 4 000 gravida i Sverige svårt graviditetsillamående, hyperemesis gravidarum. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, släppte nyligen en rapport som pekar på brister i det vetenskapliga underlaget för de behandlingar som erbjuds.

Illamående när man är gravid – vad säger forskningen?

Ett stort antal behandlingsmetoder undersöktes i rapporten. I regel fanns bara en liten eller medelstor studie per behandlingsmetod, skriver SBU. Här är några av slutsatserna:

• Effekten av behandling med läkemedel, kosttillskott, reglering av födointag samt olika sätt att återställa vätskebalansen hos uttorkade patienter kan inte bedömas eftersom studierna är mycket få och resultaten har mycket låg tillförlitlighet.
• Fler välgjorda forskningsstudier behövs. Särskilt behövs studier som utvärderar läkemedel som är vanliga vid behandling av illamående i Sverige, som prometazin i kombination med koffein och efedrin, ondansetron och metoklopramid. Det behövs också forskning om huruvida kombinationsbehandling kan vara bättre än behandling med bara ett preparat.
• Akupressur som tillägg till standardbehandling ger möjligen en måttlig minskning av illamående och kräkningar vid bedömning efter 48 timmar, jämfört med placebo. Forskningsunderlaget har låg tillförlitlighet, enligt SBU.

– Det är svårt att bedöma effekten av olika behandlingar eftersom studierna är så få och resultaten har låg tillförlitlighet. Det betyder inte att behandlingarna saknar effekt, men slutsatsen i rapporten är att det behövs fler välgjorda forskningsstudier om behandling av hyperemesis, säger Marie-Therese Vinnars, specialistläkare och biträdande lektor vid Umeå universitet och en av de sakkunniga bakom rapporten.

Drabbade upplever att de ignoreras

Kunskapen om vad svårt graviditetsillamående beror på är fortfarande liten.

– Patienter med svårt graviditetsillamående känner sig ofta ignorerade av sjukvårdspersonal, vilket till stor del kan bero på att tillståndet länge varit svårt att skilja från vanligt graviditetsillamående samt brist på kunskap inom vården, säger Marie-Therese Vinnars.

Här kan du läsa mer om hyperemesis gravidarum-forskning från Umeå universitet, Norrlands universitetssjukhus och Örnsköldsviks sjukhus.

Rapport:

Behandling av extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum), SBU.

Kontakt:

Marie-Therese Vinnars, specialistläkare och biträdande lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet
marie-therese.vinnars@umu.se

Inlägget Svårt att veta vad som hjälper vid extremt graviditetsillamående dök först upp på forskning.se.

Läs mer

En ny metod för att upptäcka prostatacancer skulle kunna bana för väg för allmän prostatacancer-screening i Sverige, tror forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Screening är ett slags massundersökning. Man undersöker ett stort antal människor för att hitta tecken på sjukdom, eller förstadier till sjukdom. Mammografi är ett exempel.

Men för prostatacancer görs ingen allmän screening i Sverige. Förklaringen är att en mycket stor andel av de fall som upptäcks utgörs av små och oftast harmlösa tumörer. Det innebär en risk att människor behandlas i onödan, med risk för bestående problem i form av inkontinens och impotens.

I en ny studie inbjöds nästan 38 000 män i Sverige, 50 till 60 år gamla, att ta blodprovet PSA, se faktaruta nedan.

Två grupper

De i studien som hade förhöjda PSA-värden erbjöds sedan en magnetkameraundersökning av prostatan. Deltagarna delades in i två grupper:

I en grupp erbjöds alla med förhöjda PSA-värden tolv så kallade blinda vävnadsprov från olika delar av prostatan. Visade magnetkameran något misstänkt togs ytterligare tre eller fyra riktade vävnadsprov från just det området i prostatan, en strategi som i stort sett är standard i världen i dag.

I den andra gruppen, experimentgruppen, kallades enbart män med misstänkta förändringar vid magnetkameraundersökningen till vävnadsprov, som då bara utgjordes av fyra riktade vävnadsprov, mot det misstänkta området.

Färre upptäckter av harmlös cancer

Resultaten visar att risken att hitta en harmlös cancer halverades i experimentgruppen – medan allvarlig potentiellt dödlig cancer hittades i nästan samma utsträckning.

Ansvarig för studien är Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi måste komma bort från de blinda vävnadsproverna som i dag fortfarande är standard, lita på magnetkameraundersökningen och därmed skifta diagnostiken till att enbart ta prov på män med magnetkamerafynd och då enbart riktade prover mot det aktuella området.

Jonas Hugosson säger att den undersökta strategin innebär en kraftig minskning av vävnadsprovtagningar, som i sig är obehagliga och kan ge infektioner.

– Dessutom halverar denna strategi risken att man upptäcker en harmlös cancer, vilket varit det största hindret för att införa allmän screening för prostatacancer.

Lite högre risk för fördröjd cancerdiagnos

I experimentgruppen ökade sannolikheten, hos en liten del av deltagarna, för att upptäckten av en medelsvår tumör blev något fördröjd. Det sammantagna resultatet talar dock för att det nu finns fullgoda medicinska argument för att införa screening enligt den aktuella modellen, menar Jonas Hugsson.

– Resultaten från denna studie kan bana väg för att allmän screening kan införas för prostatacancer, även om andra faktorer, såsom kostnader, tillgänglighet till magnetkameraundersökning med mera, måste tas med i bedömningen.

Vetenskaplig artikel:

Prostate Cancer Screening with PSA and MRI Followed by Targeted Biopsy Only, The New England Journal of Medicine.

Kontakt:

Jonas Hugosson, professor i urologi på Göteborgs universitet och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
jonas.hugosson@surgery.gu.se

Inlägget Ny metod att upptäcka prostatacancer kan öppna för massundersökningar dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Förskolebarns lek med datorplattor är mindre kreativ och fantasifull jämfört med deras lek med fysiska leksaker. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Skillnaden är markant, enligt forskarna.

I läroplanen för förskolan står att förskollärare ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. I och med det har datorplattor etablerats på landets förskolor.

I en studie jämförde forskare nära hundra lekaktiviteter bland förskolebarn. 30 barn deltog i studien, vissa av dem i tvåårsåldern och andra i fyra- och femårsåldern.

Fri lek med appar

I studien undersöktes hur barnen leker med vanliga populära appar i sin fria lek. Fri lek, alltså lek utan större medverkan från pedagoger, står för lite mer än hälften av barnens tid på förskolan.

Forskarna undersökte mönster i barnens lek och vad barnen gjorde när de lekte med datorplattor, jämfört med när de lekte med fysiska leksaker som klossar och utklädningskläder.

Studien visar att leken med datorplattorna var mer utforskande men hade mindre element av låtsas- och fantasilek. Karaktären på leken med datorplattor skiljer sig också från lekar som barn i åldern vanligtvis leker.

Forskare tror på försiktighet

– Även om studien är ganska liten visar den att man kanske ska vara försiktig med att använda pekskärmar med förskolebarn, säger Robin Samuelsson, språkforskare vid Uppsala universitet.

Resultaten i studien var tydliga men också överraskande med tanke på läroplanen, säger Robin Samuelsson.

– Vi hoppas att våra resultat är betydelsefulla och till hjälp för personal inom förskolan men också för föräldrar och andra som möter barn och teknologi i vardagen. Samtidigt som det finns möjliga lärandemekanismer för utforskande lek med datorplattor bör det finnas en medvetenhet om de sätt som nya teknologier påverkar barn.

Barn pratar mindre i plattors närvaro

Studien bygger vidare på en tidigare studie om interaktionsmönster mellan lärare och barn med datorplattor. I den jämfördes bokläsning med användning av datorplattor och visade att barn pratar mindre i situationer med plattorna. Den tidigare studien visade också på de nya icke-verbala sätt barn använder för att kommunicera med hjälp av pekskärmar.

Studierna har varit ett samarbete mellan Uppsala universitet och Institute of Education vid University College London i Storbritannien.

Vetenskaplig artikel:

How young children’s play is shaped through common iPad applications: A study of 2 and 4-5 year-olds, Learning, Media and Technology.

Kontakt:

Robin Samuelsson, postdoktor vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet
robin.o.samuelsson@nordiska.uu.se

Inlägget Surfplatta gör förskolebarns lek mindre kreativ dök först upp på forskning.se.

Läs mer