Under 2017 observerades puckellax i flera åar längs den svenska västkusten och risken är stor att fisken på sikt också etablerar och förökar sig här. Arten är listad som främmande i Sverige. Om puckellaxens spridning ska kunna stoppas krävs snabba och omfattande åtgärder.
– Puckellaxen har fångats eller observerats längs norska kusten, den svenska västkusten, Jylland i Danmark och även i Irland och Skottland. Allt pekar på att arten har etablerat sig i området vid Norra ishavet och nu är inne i en snabb spridningsfas, säger Erik Petersson, professor vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU (SLU Aqua).
Det är idag omöjligt att utrota puckellaxen. Men SLU Aqua har på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten gjort en riskbedömning med förslag på åtgärder för att i ställlet begränsa artens spridning.
Bäst – men också dyrast – vore att bygga fällor, menar forskarna.
Fånga in och avliva
Effektivast görs detta om man angriper vuxen återvandrande fisk genom att bygga fällor nära mynningen i alla lämpliga vattendrag, fånga alla uppvandrande fiskar, släppa ut de inhemska arterna och avliva puckellaxarna.
– Fällor är dyrt och kräver en stor arbetsinsats men det bör övervägas i större vattendrag, i vattendrag med stor uppvandring av puckellax och i särskilt skyddsvärda vattendrag. I längden blir det enklare och billigare att göra en kraftfull insats nu istället för att vänta till fiskarna ökat i antal, säger Erik Petersson.
Puckellaxen (Oncorhyncus gorbuscha) lever naturligt i bland annat norra Stilla havet, norra Ishavet och i Nordostasien. Men har också planterats ut i Ryssland, öster om den norska kusten.
Fiskarna har vid ett flertal tillfällen fångats längs Sveriges kuster och älvar – bland annat under 1970-talet. Under 2017 observerades puckellax ibland annat Örekilsälven, Göta älv, Ätran, Viskan och Lagan.
En vuxen puckellax kan bli upp till 75 centimeter lång med en vikt på fem kilo.
Puckellaxen känns framförallt igen på att hanarna utvecklar en distinkt puckel på ryggen under lektider, till skillnad från atlantlaxen som naturligt lever i svenska älvar. Puckellaxen kan även ha andra färger på kroppen och fläckar på stjärtfenan.
Under 2018 förväntas färre puckellaxar inrapporteras. Men färre observationer betyder inte att arten gått tillbaka. Puckellaxen har en strikt två-årscykel. (Det tar två år från lek till dess avkomman återkommer till lekplatserna. Efter leken dör fiskarna). I ursprungsområdena runt Stilla havet förekommer både udda- och jämna-års-bestånd. Eftersom det är udda-års-bestånden som lyckats bäst i nordvästra Ryssland – och som troligen är de som observerats i Sverige – så är det naturligt att färre fiskar observerats 2018. Troligen kommer vi att åter se fler under 2019, färre 2020, fler 2021, och så vidare.
Utöver fiskfällor i speciellt utvalda vattendrag föreslår SLU Aqua bland annat övervakning av vattendrag som är i farozonen, ett utökat internationellt samarbete och informationsinsatser riktade till sport- och yrkesfiskare och allmänhet.
– Man bör informera fiskare om att puckellaxen är lovligt byte. Här bör man fånga så många som möjligt och självklart inte heller släppa ut dem igen utan faktiskt ta upp dem, säger Erik Pettersson.
SLU Aqua har på uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten gjort en riskbedömning med förslag på åtgärder för att begränsa puckellaxens spridning. Resultaten sammanställs i en nyligen publicerad rapport,
Rätt kemi när lärare och elever undervisar tillsammans
En erfaren lärare i kemi tillsammans med två äldre gymnasieelever från årskurs 3, planerade, genomförde och utvärderade lektioner i en årskurs 1-klass på det naturvetenskapliga programmet.
Det visade sig vara ett
Så kan biobränsleproduktionen bli mer effektiv
I studien, som är gjord av professor Jens Nielsen, Yongjin Zhou och Eduard Kerkhoven, vid Institutionen för Biologi och bioteknik, utvärderas de hinder som måste övervinnas för att tillverka kolväten ur biomassa som ett reellt alternativ till fossila bränslen.
– Vår studie lyfter fram de senaste framstegen och potentialen inom biobränsle. Detta är speciellt intressant för beslutsfattare och forskningsfinansiärer. Den identifierar även var mer forskning krävs. Så vårt arbete kan också vara ett stöd när det gäller fördelning av forskningsfinansiering, säger Eduard Kerkhoven.
Måste bli effektivare för att konkurrera med fossila bränslen
Idag är det tekniskt möjligt att producera biobränslen från förnybara resurser genom att använda mikrober som jäst och bakterier som små cellfabriker.
För att kunna konkurrera med fossila bränslen måste processen bli mycket effektivare. Men att höja effektiviteten hos mikrobiella cellfabriker är en dyr och tidskrävande process, därför är en snabb utveckling av cellfabriken ett av de viktigaste målen.
Professor Jens Nielsen och hans forskargrupp är världsledande inom jästteknik och att utveckla och använda datormodeller för jästens metabolism, det vill säga ämnesomsättning. De är även kända för sin forskning kring människans ämnesomsättning, åldrande och sjukdomar. Deras upptäckter och teknikutveckling kan även tillämpas för att tillverka nya kemikalier och biobränslen. I artikeln ”Barriers and opportunities in bio-based production of hydrocarbons” utvärderar forskarna produktion av olika biobränslen med hjälp av en sådan datormodell för jästmetabolism.
Effektiv omvandling av biomassa
– Vi har teoretiskt räknat på maximala produktionsvinster och jämfört med vad som för närvarande är möjligt i labbmiljö. Det finns fortfarande en stor potential för att förbättra processen, säger Eduard Kerkhoven.
Det andra stora hindret är en effektiv omvandling av biomassa, som växter och träd, till sockerarter som kan användas i cellfabrikerna.
– Om denna omvandling kan göras mer effektivt skulle det vara möjligt att använda restmaterial från skogsindustrin eller grödor som avsiktligt odlas för biobränslen, för att producera helt förnybart biobränsle, säger Eduard Kerkhoven.
Biobränsle viktigt för tunga transporter
Han understryker hur viktigt biobränsle kommer att vara i framtiden.
– Medan personbilar i framtiden primärt kommer att vara eldrivna, så är biobränslen avgörande för tyngre transportformer som flyg och lastbilar. The International Energy Agency förutspår att 27 procent av de globala tunga transporterna drivs av biobränslen år 2050.
Även stora oljebolag som Preem och Total säger att förnybara biobränslen spelar en viktig roll i framtiden. I sitt ”Sky Scenario” räknar Shell med att biobränslen står för 10 procent av all global energianvändning i slutet av detta århundrade. Det ligger i linje med vad vår forskning visar, sammanfattar han.
Artikeln
Yongjin J. Zhou, Eduard J. Kerkhoven och Jens Nielsen i Nature Energy: ”Barriers and opportunities in bio-based production of hydrocarbons”
Kontakt
Eduard Kerkhoven, forskare och projektledare, Institutionen för Biologi och bioteknik, Chalmers, eduardk@chalmers.se
Jens Nielsen, professor, kvantitativ systembiologi, avdelningschef för Systembiologi, Institutionen för Biologi och bioteknik, Chalmers, nielsenj@chalmers.se
Inlägget Så kan biobränsleproduktionen bli mer effektiv dök först upp på forskning.se.
De flesta blir svenska med tiden
En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.
Förståelse för det politiska systemet
Frågan forskarna ställde sig var: Vad händer när ett land som Sverige, med ett sedan länge etablerat demokratiskt styre, tar emot relativt många människor från länder där politisk aktivitet kan vara förenat med livsfara, allmänna val i praktiken främst syftar till att legitimera den styrande regimen, och där andra folkgrupper i landet ofta utmålas som ett hot mot den egna gruppens existens? Kommer de att kunna integreras politiskt i Sverige?
Politisk integration är viktig för ett lands demokrati och stabilitet, och kan sägas råda då utrikes och inrikes födda är politiskt kunniga och politiskt toleranta i ungefär samma utsträckning.
– Vi ser att utrikes födda är mindre politiskt aktiva än de som är födda i Sverige, både i val och i andra former av politiskt engagemang. När allas ståndpunkter inte når beslutsfattarna finns en risk för skeva politiska beslut och för att demokratin och det politiska systemet i sin helhet uppfattas som mindre legitimt. Detta i sin tur kan öka misstron mot politiska och andra samhälleliga institutioner, säger Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som genomfört studierna tillsammans med kollegan Per Strömblad vid Linnéuniversitetet.
Ville veta vad som händer på lång sikt
Skillnaderna är förklarligt nog är betydligt större för gruppen som kommit hit från krigs- och konfliktdrabbade auktoritära stater, än för dem som kommer från exempelvis Skandinavien. De bär ofta på erfarenheter av som minskar deras tillit till politiska system och andra grupper. Den intressanta frågan är vad som händer med åren. Blir dessa personer mer politiskt aktiva och toleranta, i nivå med de som är födda i Sverige?
Studier av 1990-talets omfattande flyktingvåg, som i hög grad präglades av flykten från före detta Jugoslavien, kan ge några fingervisningar. Precis som under den senaste stora flyktingvågen anlände människor då från länder med stora muslimska befolkningsgrupper. En annan likhet är tongångarna i debatten, och ifrågasättandet av om Sverige verkligen har kapacitet att ta emot och integrera alla flyktingar.
I en rad artiklar har statsvetarna analyserat utrikes och inrikes föddas politiska attityder och beteenden. Studierna bygger på ett internationellt sett unikt omfattande enkätmaterial, där utrikes födda var väl representerade jämfört med vanliga opinionsundersökningar.
Analyserna visar att utrikes födda efter ett antal år kom ikapp dem som fötts i Sverige, både vad gäller tolerans och kunskaper om det svenska samhället och politiken. För dem som arbetskraftsinvandrat från ett annat västerländskt land tycks denna process gå förhållandevis snabbt, medan mer tid krävdes för en person utan högre utbildning som flytt från en auktoritär stat, i storleksordningen 20–30 år. Även i det senare fallet tycktes dock en utjämning till slut ske, som behövs för att kunna tala om politisk integration.
Arbetslivet viktig väg in i samhället
Vad är det då som styr den politiska integrationen, och kan den snabbas på? Studierna visar att viktiga nycklar var att komma ut i arbetslivet, vidareutbilda sig i Sverige, förbättra kunskaperna i det svenska språket och delta aktivt i det svenska samhället. Med det följde förbättrade kunskaper om den svenska politiken och samhället, bättre tillgång till gynnsamma sociala nätverk och miljöer, ökat politiskt deltagande, och en ökad respekt för andra gruppers politiska rättigheter.
– Resultaten är intressanta sett i ljuset av dagens situation och politiska debatt. Det finns påtagliga likheter med 1990-talet, som ofta tycks glömmas bort. Men även skillnader. Ett exempel är den tilltagande boendesegregationen. En negativ inverkan av socialt och ekonomiskt utanförskap kan tänkas förstärkas om många socioekonomiskt utsatta människor bor i samma område, säger docent Per Strömblad, Linnéuniversitetet.
– Mer detaljerad forskning behövs om hur integrationen skulle kunna snabbas på. Stärkt social och ekonomisk integration, i kombination med mobiliserande satsningar för ökat politiskt deltagande, i synnerhet i utanförskapsområden, kan vara en del av svaret, säger Per Adman.
Referenser:
Adman, P., & P. Strömblad. ”Political Integration in Practice: Explaining a Time-Dependent Increase in Political Knowledge among Immigrants in Sweden”. Social Inclusion (2018, Volume 6, Issue 3)
Adman, Per, and Per Strömblad. ”Political Trust As Modest Expectations.” Nordic Journal of Migration Research (2015): 107-116.
Adman, Per, and Per Strömblad. ”Time for tolerance: exploring the influence of learning institutions on the recognition of political rights among immigrants”. Comparative Migration Studies. Accepted. Under publication.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1240394&dswid=6568
Kontakt
Per Adman, per.adman@statsvet.uu.se
Per Strömblad, per.stromblad@lnu.se
Inlägget De flesta blir svenska med tiden dök först upp på forskning.se.
Så växlar virus mellan olika sätt att infektera
– Kunskapen är viktig för att vi på sikt ska kunna stoppa spridning av virusinfektioner, säger forskaren Alex Evilevitch.
Alex Evilevitch och hans forskargrupp vid Lunds universitet och Illinois universitet har visat att en tidigare okänd mekanism avgör hur snabbt bakteriofager, alltså virus som infekterar bakterier, injicerar sitt DNA i bakterier.
– Vi såg att själva mekanismen för hur DNA:t packas påverkar hur snabbt viruset för in sitt DNA i bakterien, säger Alex Evilevitch, virusforskare vid Lunds universitet. Han menar att det är troligt att mekanismen, som de studerat på bakteriella virus, gäller även för virus som infekterar människa och djur.
Olika infektionsförlopp
Virus förökar sig på två olika sätt. Det ena sättet, ett så kallat lytiskt infektionsförlopp, innebär att viruspartiklarna kidnappar värdcellens maskineri, tillverkar hundratals nya kopior av sig själv, tar död på cellen och därefter sprider sina viruskopior vidare ut i organismen.
Det andra sättet, ett latent infektionsförlopp, innebär att viruspartiklar infekterar värdcellen med sitt DNA och därefter sitter viralt DNA kvar i cellerna i ett ”vilande” läge. När värdcellen delar sig, delas viruset och sprids vidare med den nya kopian av värdcellen.
En stor utmaning inom virologin har varit att reda ut vad som avgör om det blir det ena eller det andra förloppet.
För att ta reda på det studerade Alex Evilevitch och hans kollegor vad som händer i samband med att virus som kallas bakteriofager injicerar sitt DNA i E. coli-bakterier. De såg då att infektionen antingen är synkroniserad – att hundratals viruspartiklar samtidigt angriper bakterien – eller så är den slumpartad och okoordinerad.
Forskarna visade också att förhållanden som temperatur och jonstyrkan i miljön kan stänga av eller sätta på den här synkroniseringen, ungefär som ett relä, genom att påverka den packade DNA-strukturen inne i viruset.
– Vi såg att om angreppet från viruspartiklarna sker synkroniserat är det sannolikt att infektionsförloppet blir latent medan det under en okoordinerad infektion blir ett lytiskt förlopp. Kunskapen om vad som reglerar huruvida ett virus ligger sovande i kroppen, eller om den sprids snabbt och orsakar symtom, är viktig för att vi på sikt ska kunna stoppa spridning av virusinfektioner, säger Alex Evilevitch.
Studien:
The mobility of packaged phage genome controls ejection dynamics
eLife
Kontakt:
Alex Evilevitch, virusforskare vid Lunds universitet och Illinois universitet, Alex.Evilevitch@med.lu.s
Inlägget Så växlar virus mellan olika sätt att infektera dök först upp på forskning.se.