Torka ger stressade växter

Forskarna har hittat ett sätt att mäta hur växter reagerar på torka i mycket stor skala. Studien har undersökt hela kontinenter och visar att torkperioder sedan millennieskiftet har lett till stressade växter över stora områden i flera världsdelar. Studien bygger på tiotusentals mätningar via ett globalt nätverk av atmosfärisk koldioxiddata.

Snålar med vattnet för att överleva
För att överleva under torra perioder blir växter mer effektiva i sin användning av vatten. Genom att reglera bladens pyttesmå porer kan växterna minska vattenförlusterna, vilket samtidigt medför att växternas upptag av koldioxid från luften minskar.

Hittills har denna typ av forskning om återkopplingen mellan växter och torka skett huvudsakligen i en geografisk skala motsvarande växt- och ekosystemnivå. Studier gällande regionala till kontinentala skalor är sällsynta, främst på grund av bristen på storskalig observationsdata. Men tack vare ett alltmer utbyggt atmosfäriskt observationsnätverk, som mäter en stor mängd olika atmosfäriska spårgaser, har en ny metod för att diagnostisera storskaliga effekter av torka på växter nu blivit möjlig.

– Vår analys visar att torka har lett till stressade växter över stora områden under extrema torkperioder de senaste decennierna i Europa, USA och Ryssland, säger David Wårlind, en av forskarna bakom studien.

Metod möjlig använda för klimatmodeller
Upptäckten av denna nya analysmöjlighet har betydelse även för arbetet med klimatmodeller. Det blir möjligt att i stor skala direkt testa klimatmodeller som simulerar utbytet av koldioxid och vatten i växter under pågående och framtida torkhändelser. Wårlind och hans forskarkollegor har jämfört aktuella klimatmodeller med observationsdata och konstaterar att många av de nuvarande klimatmodellerna tycks simulera en för liten förändring i det relativa utbytet av koldioxid och vatten under extrema torkperioder.

– Detta kan därför leda till att modellerna underskattar effekterna på kolcykeln vid framtida torkhändelser som förutses bli både mer frekventa och svårare, säger David Wårlind, forskare i naturgeografi vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet.

Den aktuella studien har nyss publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience.

Studien:
Increased water-use efficiency and reduced CO2 uptake by plants during droughts at a continental scale

Kontakt:
David Wårlind, forskare, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, david.warlind@nateko.lu.se
Marko Scholze, forskare, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, marko.scholze@nateko.lu.se

Inlägget Torka ger stressade växter dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Behandling vid svår halsbränna förebygger cancer

Sjuklig grad av halsbränna och sura uppstötningar (reflux) drabbar 10-20 procent av den vuxna befolkningen. Långvarig och svår reflux är den största riskfaktorn för cancer i matstrupen (av typen adenocarcinom), som är en aggressiv och svårbehandlad cancer.

Tidigare studier för små för att bevisa effekten
Reflux behandlas oftast med medicin som gör magsäcksinnehållet mindre surt, vilket oftast tar bort eller minskar symtomen. Ett alternativ är operation (antirefluxkirurgi), som hindrar magsäcksinnehållet att komma upp i matstrupen. Tidigare studier har inte entydigt visat att dessa behandlingar förebygger matstrupscancer, men studierna har inte varit tillräckligt stora och haft tillräckligt lång uppföljningstid för att säkra slutsatser ska kunna dras om eventuellt långsiktigt cancerförebyggande effekter.

I den aktuella studien använde sig forskarna av hälsodataregister från de fem nordiska länderna mellan 1964 och 2014. Av studiens drygt 940 000 patienter med reflux, hade cirka 895 000 fått medicinsk behandling och av dessa drabbades knappt 2 370 patienter (0,3 procent) av cancer i matstrupen under uppföljningen. Riskökningen för cancer i matstrupen minskade över tid efter behandlingen och var borta 15 år eller senare hos de som medicinerat jämfört med den motsvarande befolkningen.

Av de drygt 48 400 patienter som genomgått antirefluxkirurgi utvecklade 177 (0,4 procent) cancer i matstrupen under uppföljningen. Risken för matstrupscancer sjönk tydligt även i denna grupp och var på samma nivå som med den motsvarande befolkningens 15 år eller senare efter operationen.

Liten risk generellt att drabbas av cancer
När patienterna med reflux som opererats jämfördes med de med reflux som medicinerats hade de opererade patienterna en något högre risk för matstrupscancer under hela uppföljningstiden, men riskökningen ökade inte över tid. Detta förklaras troligen av att de hade en mer allvarlig reflux från början.

– Resultaten visar att effektiv medicinsk eller kirurgisk behandling av reflux förebygger cancer i matstrupen. Men eftersom den enskilda individens risk att utveckla matstrupscancer är låg, även hos den som har refluxsjukdom, ska inte resultaten motivera behandling mot reflux enbart som cancerförebyggande åtgärd. Refluxsjukdomens symtom och komplikationer bör även i fortsättningen styra behandlingen, säger John Maret-Ouda, läkare och forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och studiens försteförfattare.

Manligt kön och övervikt en riskfaktor
Han påpekar dock att för den mindre andel personer med svår reflux i kombination med andra riskfaktorer för matstrupscancer som fetma, manligt kön och hög ålder, kan effektiv och kontinuerlig medicinsk behandling eller operation mot reflux rekommenderas.

– Tidigare forskningsresultat har visat dålig cancerpreventiv effekt av antirefluxkirurgi. Skillnaden nu är att vi för första gången kan visa statistiskt säkerställda resultat, då vi har en tillräckligt stor studie med lång uppföljningstid på över 15 år efter operation, säger Jesper Lagergren, överläkare och professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, som lett studien.

Publikation:
”The risk of esophageal adenocarcinoma following antireflux surgery in the five Nordic countries”. John Maret-Ouda, Karl Wahlin, Miia Artama, Nele Brusselaers, Martti Färkkilä, Elsebeth Lynge, Fredrik Mattsson, Eero Pukkala, Pål Romundstad, Laufey Tryggvadóttir, My von Euler-Chelpin, Jesper Lagergren. JAMA Oncology, online 23 augusti 2018, doi: 10.1001/jamaoncol.2018.3054.

Kontakt:
John Maret-Ouda, läkare, forskare, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, john.maret-ouda@ki.se, 070-349 15 52
Jesper Lagergren, professor och överläkare i kirurgi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, jesper.lagergren@ki.se,

Positiva rön om invandring väcker infekterad debatt

Torun Österberg är docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och studerar bland annat invandrares inträde på arbetsmarknaden. Hon tycker att det är bra att migrationsfrågorna står i fokus i valdebatten.

När hon inledde sin forskarbana i början av 1990-talet var det högt tryck på dessa frågor, med Ny demokrati i riksdagen. Men sen försvann ämnet från dagordningen – för att senare få ett uppsving igen, bland annat på grund av flyktingvågen 2015.

– Det är viktigt att vi nu diskuterar migrationsfrågorna, de har länge glömts bort. Trots att det finns mycket forskning som visar på ökade klyftor och ökande etnisk diskriminering, har politikerna inte gjort något för att motverka det.

Ökat politiskt intresse
Torun Österberg menar att hennes och andras forskning om att invandrare exkluderas, inte påverkat politiken i någon högre grad. Men hon ser ett ökat politiskt intresse hos befolkningen och tror att de flesta vill göra något åt de problem som finns. Men debatten blir lätt polariserad.

– Politikerna är rädda att göra något som väljarna inte skulle tycka om.

Med tanke på att hon forskar inom ett politiskt känsligt område tycker Torun Österberg ändå att hon blir korrekt behandlad i traditionella medier, förutom någon tveksam rubriksättning emellanåt.

Hon är inte alls

Arbetsminnet mer flexibelt än man trott

Tack vare ditt arbetsminne kan du läsa denna mening från början till slut, utan att glömma bort innebörden i meningen. Arbetsminnet är ett system som tillfälligt lagrar information som är relevant för den uppgift du utför. Men ju fler saker du försöker hålla i arbetsminnet samtidigt, desto sämre blir kvaliteten på vart och ett av minnena. Detta fenomen

Vandringsevent i fjällen ger mersmak

En studie från turismforskningsinstitutet ETOUR på Mittuniversitetet tyder på att ett av Sveriges största fjällevent, Fjällräven Classic, kan ha en positiv effekt på fjällturismen.

− Vår studie visar att en klar majoritet av deltagarna gör sitt första besök i de svenska fjällen när de deltar i vandringen. Och hela 86% svarar att det är sannolikt att de kommer att återvända och att evenemanget bidrar till detta. Man kan gott säga att Fjällräven Classic fungerar som en introduktion till området och att dess deltagare får smak för den typen av upplevelser, säger Daniel Wolf-Watz, forskare vid ETOUR.

Fjällräven Classic är ett vandringsevent som går från Nikkaluokta till Abisko i den lappländska fjällvärlden. Årets upplaga inleds 17 augusti och i år deltar 2000 vandrare från över 40 olika nationer, vilket gör eventet till ett av Sveriges största, årligen återkommande evenemang i de svenska fjällen.

Trygghet ger positiva upplevelser

I samband med fjolårets arrangemang genomfördes en studie av turismforskningsinstitutet ETOUR för att öka kunskapen om deltagarbaserade friluftsevenemang i fjällvärlden. Förutom en observation under själva evenemanget omfattar studien enkätsvar från 2 664 tidigare deltagare.

− Vi vet sedan tidigare att möjligheten att på ett säkert och kontrollerat sätt uppleva fjällen lockar människor som inte har så stor fjällvana. När människor är trygga finns möjligheter till positiva upplevelser. Svaren från studien visar att deltagarna främst förknippar vandringen med känslor som glädje och frihet, säger Andreas Cederlund, chef för produkt- och varumärkesupplevelser på Fjällräven.

Fjällräven Classic har lockat mer än 20 000 deltagare sedan starten 2005. Syftet var då som nu att inspirera svenskar att upptäcka sin egen fjällvärld genom en fjällvandring där man bär sin egen utrustning, sover i tält och lagar sin egen mat. Dygnet runt-bemannade kontrollstationer ungefär var 20:e km med bland annat sjukvårdspersonal gör att naturmötet upplevs tryggt och säkert.

− Närmare 90% av deltagarna framhäver just naturkontakten som en av de största behållningarna. De vill uppleva naturen och det unika område som de svenska fjällen utgör. Så gott som alla svarande ser också området som ett naturlandskap att bevara och skydda, säger Daniel Wolf-Watz.

Studie:
Upplevelser och effekter av evenemang i fjällen,