Flyttfåglar kan sprida fågelinfluensa

– Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar, säger forskare Siamak Zohari, SVA, en av forskarna bakom den nya rapporten. som

Utgångspunkten för forskarna, som representerar 33 institutioner i 16 länder, var den serie utbrott av fågelinfluensa av typen H5N8 som startade 2013. Den drabbade både fjäderfä i livsmedelsproduktionen och vilda fåglar i Sydkorea. Viruset spreds sedan till Japan, Nordamerika och Europa och orsakade nya utbrott från hösten 2014 till våren 2015.

Bara i USA slaktades över 40 miljoner fjäderfä på grund av fågelinfluensautbrott under den här tiden.

Virus flög med fåglarna från Asien till Europa
Forskarna analyserade flyttmönster hos vilda fåglar som visat sig vara infekterade av H5N8. Dessa uppgifter kombinerades med epidemiologiska data, bland annat olika riskfaktorer för smittspridning under utbrotten, samt jämförelse av virusets arvsanlag från infekterade fåglar i de drabbade länderna.

Resultaten visar att H5N8 troligen har introducerats av långdistansflygande flyttfåglar från Asien till Europa och Nordamerika, via deras gemensamma häckningsområden i norra Ryssland och Arktiska tundran.

Forskarna menar att en större övervakning av de vilda fåglarnas häckningsplatser skulle göra det möjligt att kunna få fram tidiga varningar om hot av spridning av allvarligare former av fågelinfluensa, både den typen av fågelinfluensa som är stort hot mot fåglar och fjäderfänäringen men även de varianter som också kan drabba människor.

Allvarligare former av virus hos vilda sjöfåglar
– Vår studie visar att även mer sjukdomsframkallande virus av typen H5N8 kan få fäste bland vilda fåglar och spridas från område till område via häckningsplatser. Hösten 2015, alltså långt efter det stora utbrottet i USA, kunde man fortfarande hitta detta virus bland vilda fåglar, säger forskare Siamak Zohari, SVA.

– Tidigare visste man att mindre sjukdomsframkallande fågelinfluensavirus finns naturligt hos vilda sjöfåglar. Men att detta även gäller för de allvarligare formerna är en nyhet.

Även i länder som Ryssland och Sydkorea har man påträffat dessa virustyper bland vilda fåglar, utan att de kopplats till aktuella utbrott hos fjäderfä.

Bilden visar den globala spridningen av fågelinfluensa H5N8 genom flyttfåglars flygrutter och häckningsplatser. Bild: Siamak Zohari/SVA

Bilden visar den globala spridningen av fågelinfluensa H5N8 genom flyttfåglars flygrutter och

Förmågan till spridning överraskar
– Det här H5-viruset är unikt både i sin enorma geografiska utbredning och i sina biologiska egenskaper. Virusets biologi och förmåga att sprida sig fortsätter att överraska oss, säger Siamak Zohari.

Forskarna understryker vikten av att öka den lokala medvetenheten om att rapportera sjuka och döda fåglar, såväl fjäderfä som vilda fåglar, för att tidigt kunna upptäcka utbrott av fågelinfluensa. Man trycker också på behovet för fjäderfäproducenter att se över smittskydds- och biosäkerhetsrutiner så att inte virus introduceras i verksamheten från vilda fåglar och miljön utanför.

Forskarna bakom den nu publicerade vetenskapliga artikeln i Science är organiserade i sammanslutningen Global Consortium for H5N8 and Related Influenza Viruses. SVA är enda svenska deltagande institution.

Läs mer om fågelinfluensa på SVA:s webb.

Länk till artikel i Science: Role for migratory wild birds in the global spread of avian influenza H5N8

Läs mer

Kina släpper ut mest högflourerade ämnen i världen

Forskare från Sverige, Norge och Kina har mätt halterna av 12 högflourerade ämnen i 19 kinesiska floder där de mynnar ut i havet. Främst studerade de två typer av dessa ämnen, PFOS (perfluoroktansulfonat) och PFOA (perfluoroktansyra).

PFOS används bland annat i tillverkning av insektsgift och vid krombehandling. PFOA i sin tur används för att tillverka beläggning i stekpannor (mest känt som varumärket Teflon).

– Vi har tidigare visat att tillverkningen av den beståndsdelen är den största källan till PFOA i miljön, säger Ian Cousins, professor vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till artikeln.

Denna grupp av kemikalier skadar hälsan hos djur och människor enligt forskningen. Det finns förklaringar till de höga halterna i de kinesiska flodmynningarna:

Tillverkningen flyttas till Kina
– Tillverkarna i USA och Europa som använt dessa ämnen har fasat ut sin produktion som istället har flyttats över till Kina eftersom reglerna där inte är lika strikta, säger Thanh Wang och konstaterar att historiskt sett har utsläppen från just västvärlden varit ”väldigt stora”.

Forskarna har också mätt halterna i flodvattnet av ämnet F-53B, som är ett alternativ till PFOS, främst för krombehandling.

– Fler studier är på gång. Det finns tecken på att F-53B kan vara ännu farligare än PFOS, men hittills är användningen relativt begränsad, säger Thanh Wang.

Förs ut i världshaven
Användningen av PFOS finns reglerat i Stockholmskonventionen som har syftet att begränsa spridningen av långlivade organiska föroreningar. PFOS förbjöds inom EU 2008 och stora tillverkare i USA har kommit överens om att sluta använda PFOA.

– Vi har visat att Kina med största sannolikhet står för de globalt största utsläppen av dessa ämnen idag, och att de förs ut i världshaven. Vår studie är en grund för vidare forskning och en hjälp till att anpassa det internationella regelverket, säger Thanh Wang.

– Högflourerade ämnen är inte enbart Kinas problem utan påverkar hela världen långsiktigt, säger Ian Cousins och pekar på att PFOA möjligen snart ska omfattas av Stockholmskonventionen.

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Örebro universitet, Stockholms universitet, Norsk Institutt for luftforskning och kinesiska Research Center for Eco-Environmental Sciences, samfinansierat av norska Forskningsrådet och Chinese Academy of Sciences.

Kontakt: Thanh Wang, thanh.wang@oru.se, 072-900 24 70

Läs mer

Enklare hydrogenera grafen med synligt ljus och myrsyra

I reaktionen fungerar myrsyran som maskerad vätgas och det bildas ett material där väte i omfattande grad adderats till grafen; man säger att grafen har hydrogenerats. Studien är gjord av Henrik Ottossons forskargrupp tillsammans med kollegor inom kemi, fysik och teknikvetenskap vid Uppsala universitet och AstraZeneca Göteborg.

Enkel och billig metod
– Reaktionen som vi utvecklat är enkel och billig, och grafen som hydrogenerats kan eventuellt användas inom tillämpningar såsom vätgaslagring. Det kan även vara intressant för elektronikapplikationer, säger Henrik Ottosson, docent vid institutionen för kemi vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.

Egentligen är grafenforskning ett sidospår från det Henrik Ottossons grupp normalt studerar. Oftast undersöker de hur olika aromatiska kolväten beter sig vid bestrålning av ljus, och de använder en regel som går under namnet Bairds regel och som kan härledas genom kemiskt tillämpad kvantmekanik.

Kemiska föreningar som är aromatiska har extra hög stabilitet och ofta är de svåra att bryta ned. Bensen är den mest kända aromatiska föreningen och mer än hälften av alla kända kemiska föreningar innehåller aromatiska grupper.

Dammat av Hückels regel
Den höga stabiliteten förklaras med Hückels ”4n+2” regel, men den gäller bara när de aromatiska föreningarna befinner sig i sina elektroniska grundtillstånd. När de exponeras för ljus av en viss våglängd når de ett elektroniskt exciterat tillstånd, och enligt Bairds regel blir föreningar som är aromatiska i grundtillståndet antiaromatiska och reaktiva i det exciterade tillståndet. Regeln som varit försummad i flera decennier kan användas för att förklara olika aromatiska molekylers beteende när de belyses.

reaktionenibild

Det tvådimensionella och atomlagertunna kolmaterialet grafen reagerar med myrsyra i en vattenlösning när det bestrålas med synligt ljus.

Med hjälp av Bairds regel utvecklar Henrik Ottossons grupp nya ljusinitierade reaktioner. De studerade först addition av hydrosilaner till bensen, naftalen och gradvis större polycykliska aromatiska kolväten, där hydrosilaner är föreningar som kan ses som tunga analoger till vätgas. Även om det inte går att förklara om och hur Bairds regel kan tillämpas på grafen (som i princip är ett oändligt stort polycykliskt aromatiskt kolväte) så testade de reaktionen och fann en mycket effektiv addition när myrsyra användes.

Grafen-material intressanta för läkemedelsindustrin
På AstraZeneca ser man intressanta möjligheter för framtiden:

– Det har blivit vanligare att tillämpa ljusinitierade reaktioner under framtagandet av nya molekyler inom vår läkemedelsforskning. Vi utmanar oss själva att hela tiden utveckla mer effektiva och miljövänliga kemiska metoder och de nya framsteg vi ser inom fotokemi idag ökar våra möjligheter. Vårt stora intresse för dessa nya forskningsresultat har sitt ursprung i de möjligheter vi ser att kunna tillgå kemi som ingen trodde var möjlig för några år sedan. När det gäller grafenbaserade material så har dessa exceptionella egenskaper. Det finns en uppsjö av möjliga applikationer som kan resultera i nästa biomedicinska revolution, säger Joakim Bergman vid AstraZeneca Göteborg.

Ottosson H. et al

Organiska solceller ett steg närmare kommersialisering

En stor grupp forskare under ledning av Feng Gao, universitetslektor vid Avdelningen för biomolekylär och organisk elektronik vid LiU och He Yan vid The Hong Kong University of Science and Technology, har tagit fram de organiska solcellerena där förlusten av fotonens energi bara är 0,61 eV, jämfört med de 0,88 eV som är den lägsta man uppmätt tidigare.

Det betyder att energiförlusterna i de organiska solcellerna nu närmar sig nivåer på 0,5 eV, som i de kiselbaserade, oorganiska solcellerna, vilket innebär ett steg närmare kommersialisering.

När solen skickar energirika fotoner mot den organiska halvledande polymeren i solcellen flyttar sig elektroner till ett exciterat tillstånd. Det bildas ett hål i grundtillståndet som elektronen fortfarande attraheras av. Drivkraften är då, något förenklat, ett mått på den energi som går åt för att lösgöra elektronen från det exciterade tillståndet och få igång själva laddningstransporten i solcellen.

Solcell utan fullerener
För att frigöra elektronen kombineras polymeren i solcellen med ett acceptor. Ju lägre drivkraft som behövs för att skapa fria laddningar – ju lägre energiförlust – desto effektivare solcell.

Tidigare har man använt kolföreningar, fullerener, som acceptorer. De ökar visserligen effektiviteten, men gör också solcellen instabil och värmekänslig. Här har forskarna använt en ny typ av polymer i solcellen, men också en ny och stabil acceptormolekyl, bestående av kol, kväve, väte och syre, som ger en ultrasnabb laddningsbildning med en låg drivkraft.

– Vi har här fått fram ett system med stor potential att öka energieffektiviteten i de organiska solcellerna, säger Feng Gao.

– Vi har här fått fram ett system med stor potential att öka energieffektiviteten i de organiska solcellerna, säger Feng Gao vid Linköpings universitet.

Forskargruppen, där även LiU-professorerna Olle Inganäs och Fengling Zhang samt postdoktor Jonas Bergqvist och doktoranden Deping Qian ingår, har i artikeln demonstrerat solceller med en energieffektivitet på 9,5 procent, vilket betyder att 9,5 procent av energin i solstrålarna omvandlas till el.

Rekordet i energieffektivitet för de organiska solcellerna ligger på cirka 11 procent och det innehas av en forskargrupp där Feng Gao, Olle Inganäs och Deping Qian ingår. Den artikeln publicerades tidigare i våras i Advanced materials.

Fast charge separation in a non-fullerene organic solar cell with a small driving force, Jing Liu, Shangshang Chen, Deping Qian, Bhoj Gautam, Guofang Yang, Jingbo Zhao, Jonas Bergqvist, Fengling Zhang, Wei Ma, Harald Ade, Olle Inganäs, Kenan Gundogdu, Feng Gao & He Yan Nature Energy 1, Article number: 16089 (2016) DOI: 10.1038/nenergy.2016.89

Kontakt: Feng Gao, feng.gao@liu.se, +46 13 28 68 82

Läs mer

Posted in BMI

Myggburet Rift Valley virus orsakar missfall

– I de delar av Afrika där Rift Valley feberutbrott sker har missfall inte tidigare kopplats samman med infektion av Rift Valley febervirus, men nu kan alltså missfall läggas till de kända komplikationerna, säger Magnus Evander, som är professor i virologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.
– Denna upptäckt är viktig för mödrahälsan och för att vi ska kunna ta fram förebyggande åtgärder för att minska antalet missfall, vilket är ett stort hälsoproblem för kvinnor i Afrika.

Hundratusentals smittas varje år
Rift Valley feber orsakas av Rift Valley febervirus, som sprids via myggor till många olika djurarter inklusive människor. Viruset förekommer i Afrika och på den Arabiska halvön och orsakar ofta en dödlig infektion i kor, får och getter, och där gravida djur ofta får missfall. Rift Valley feber virus orsakar regelbundet stora utbrott med hundratusentals sjuka djur och människor. Just nu pågår ett utbrott i Niger, och nyligen upptäcktes också ett fall av Rift Valley feber i Kina, där en man som varit i Afrika insjuknade vid hemkomst till Kina.

Människor som lever nära sina boskapsdjur kan lätt bli smittade av Rift Valley feber virus, som sprids både genom myggor och när man tar hand om sjuka djur. Foto: Osama Ahmed Hassan Ahmed/Umeå universitet

Människor som lever nära sina boskapsdjur kan lätt bli smittade av Rift Valley feber virus, som sprids både genom myggor och när man tar hand om sjuka djur. Foto: Osama Ahmed Hassan Ahmed/Umeå universitet

Spridning av viruset är oroande
Människor med Rift Valley feber får oftast en lindrig, influensalik infektion, men i 8 procent av fallen utvecklas allvarligare symptom som till exempel leverskador, allvarliga ögoninfektioner, inre och yttre blödningar, hjärnhinneinflammation och död.

Studien, som nyligen publicerats i Lancet Global Health, är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och läkare i Sudan. Artikeln som publicerats i Lancet Global Health baseras på en studie med 130 febersjuka gravida kvinnor i Sudan, där Rift Valley feber är ett stort och återkommande hälsoproblem. Av patienterna fick 27 stycken missfall och fyra födde för tidigt. De gravida kvinnor i studien som var infekterade av Rift Valley feber virus hade mer än sju gånger högre risk att få missfall.

– Eftersom Rift Valley feber orsakas av ett myggburet virus finns en potential till global spridning, som skett med till exempel zikavirus. Att dessa virusinfektioner leder till missfall är mycket oroande eftersom Rift Valley febervirus skulle kunna spridas till nya kontinenter med allvarliga konsekvenser som följd, säger Magnus Evander.

Om studien:
”Lancet Global Health, artikel: Association of Rift Valley fever virus infection with miscarriage in Sudanese women: a cross-sectional study.” Författare: Maria Baudin, Ammar M Jumaa, Huda J E Jomma, Mubarak S Karsany, Göran Bucht, Jonas Näslund, Clas Ahlm, Magnus Evander, and Nahla Mohamed.

Läs om studien i Lancet Global Health

Läs en kommentar till studien i Lancet Global Health

Kontakt:
Magnus Evander
Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
magnus.evander@umu.se; 090-785 1790

Läs mer

Posted in BMI