Så ser utövarna på dominant sex och underkastelse

– Det florerar en sensationslystnad kring BDSM i media och film, säger Charlotta Carlström. Jag har velat komma under ytan och ta reda på hur utövarna själva talar om och beskriver BDSM.

Tidigare en psykiatrisk diagnos i Sverige
I ett inledande kapitel i avhandlingen gör Carlström en historisk exposé och ser hur man från medicinskt, populärvetenskapligt, forskningsmässigt och politiskt/ feministiskt håll

Framtiden oroar unga

Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Linnéuniversitetet har under många år forskat om barn och unga. Den stress och oro som de unga känner tror Mats Trondman kan kopplas till att ungdomstiden har blivit allt längre. Idag är man närmare 30 innan man lever ett ”vuxet liv”, det vill säga att man är klar med sin utbildning, har ett jobb man är nöjd med, har en bostad och känner att man kan leva ett självständigt vuxet liv.

– Att vara ung innebär att man kan fokusera på sig själv och göra det man tycker är roligt, till exempel resa, träffa kompisar och hänga på sociala medier. Men plötsligt tränger sig vuxenlivets krav på och då börjar man ifrågasätta vad man egentligen gör med sitt liv och vad man borde göra, vilket skapar stress och oro, säger Mats Trondman.

Ungdomars oro bottnar ofta i de frågor som ligger dem närmast menar Mats Trondman.

Idealbild av det perfekta livet
– Man känner att mobilsurfandet upptar för mycket av ens tid och då börjar man fundera på vad man borde göra istället. Då kommer oron för de större frågorna som om man kommer att få ett jobb eller om man kommer att lyckas i livet.

Undersökningen visar också att det finns en idealbild av det ”perfekta livet” som de unga känner att de måste leva upp till. Erika Lundby, lektor i socialt arbete, forskar om ungas konsumtion. Hon har sett att konsumtion spelar en allt större roll i ungas liv när det gäller att visa vem man är och känna grupptillhörighet.

Ny teknik och sociala medier gör att vi ständigt omges av marknadsföring där stort fokus riktas mot barn och unga.

– Varje dag möter vi normer och ideal för hur vi ska vara, vilka produkter vi ska ha och hur vi ska se ut. Detta tillsammans med grupptryck och en vilja att passa in sätter givetvis press på unga, menar Erika Lundby.

Press att hela tiden välja rätt
Att så många ungdomar känner press och oro tror hon även kan kopplas till att vi idag lever i ett samhälle där ett stort ansvar vilar på individen. Redan som ung förväntas man göra de rätta valen i livet.

– Idag finns det mängder av valmöjligheter, vilket kan göra att man känner press att hela tiden välja rätt, det kan vara alltifrån att välja utbildning till att välja ”rätt” träning för att forma sin kropp, till att välja ”rätt” märken på kläderna. Vi bygger idag i hög grad vår identitet kring våra livsval och vår konsumtion, säger Erika Lundby.

Undersökningen visar en rad dilemman som är närvarande i ungas liv: Vad vill jag göra? Vad borde jag göra? Och hur mår jag egentligen? Alla dessa frågor som ungdomarna kämpar med i sin vardag leder till att de upplever stress och oro när de tänker på framtiden.

Kontakt:

Posted in BMI

Är det en miljövinst att handla på nätet?

VTI har tillsammans med LTH fått 3,5 miljoner kronor från Energimyndigheten för att forska på e-handel med matvaror. Hur resvanor påverkas genom att beställa mat med hemleverans via nätet samt hur nya säljkanaler påverkar distributionslösningar för livsmedel är själva kärnan i projektet som ska pågå i två år.

– Om vi inte tar bilen för att göra matinköp kan det bidra till att vi tar bilen till annat i stället vilket gör att energieffekten uteblir. När det gäller e-handel med mat vet vi inte vad effekten blir och det är det vi ska titta på nu, säger Malin Henriksson, forskare på VTI.

E-handeln av livsmedel har en teoretiskt stor potential att minska vardagliga personresor med bil. Trafikverket uppskattar att inköpsresorna i Sverige står för 13 procent av de totala koldioxidutsläppen. De senaste åren har e-handel av livsmedel dessutom ökat explosionsartat men i dag bygger beräkningar om e-handelns energieffektiviseringspotential på uppskattningar och antaganden. Syftet med VTI-studien är att generera fördjupad kunskap om e-handelkunders transportarbete och energieffektiva distributionslösningar för attraktiva e-handelserbjudanden.

Ska redovisa energieffektiviseringsvinster
Projektet kommer att redovisa vilka energieffektiviseringsvinster som den ökade e-handeln kan få på lång sikt. Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar transportlogistik och vardagslivsforskning om e-handelskunders beteende med forskning om gods- och persontransporters miljöpåverkan.

– Det här är ett helt nytt perspektiv som vi ska belysa, säger Malin Henriksson.
Hennes del i projektet handlar om att kartlägga en del hushåll och varför de i dag handlar eller inte handlar mat på nätet. Hon ska också kartlägga deras resvanor.

I forskningen ingår också att jämföra matbutikers strategier för näthandel med livsmedel, vilka erbjudanden som finns och hur de arbetar med målgruppsanpassning av erbjudanden. En annan del är att se hur transportlösningar för ”sista milen” kan komma att fungera och hur den ser ut i dag, genom att analysera alternativ för hemleverans och hämtning via utlämningsställen. Livsmedel är en varugrupp som ställer särskilda krav på hantering och transport, t.ex. behövs kylda utrymmen och transporter.

– Digitalisering av handeln innebär nya affärsmodeller och nya distributionslösningar, säger Jenny Karlsson, forskare på VTI.

Datainsamlingen från hushållen och modeller av distributionslösningar ska sedan sammanställas genom ett samarbete med Lunds tekniska högskola.

Den sista delen av transportkedjan är minst effektiv
– Det blir intressant eftersom vi kombinerar person- och godstransporter. Det är brist på studier som analyserar sambandet mellan inköpsresor och nya leveranssätt, säger Jenny Karlsson.

När det gäller godstransporterna från leverantör till återförsäljare utgör den sista delen av transportkedjan den minst effektiva delen, som dessutom ofta sker i tätbebyggda områden.

– Vi behöver mer kunskap om hur ett förändrat köpbeteende påverkar människors vardagsliv och vilka effekter det får för deras mobilitet men också hur nya erbjudanden kan göras både attraktiva och hållbara , säger Jenny Karlsson.

Fotnot: Jane Summerton, professor på VTI, är projektledare och förutom Malin Henriksson och Jenny Karlsson från VTI ingår även Lena Hiselius, docent på Lunds tekniska högskola, i forskningsprojektet.

Läs mer

Upptäckter på atomnivå kan ge oss bättre litiumbatterier

– Vi upptäckte för första gången att syre i elektroderna betedde sig på ett oväntat sätt. Vanligtvis tar syre upp två elektroner så fort den kan. I det här materialet lämnade den ifrån sig en av dem igen, och det ger den högre kapaciteten som man har sett i uppladdningsprocessen, säger Laurent Duda, universitetslektor i fysik vid Uppsala universitet.

Röntgenspektroskopi har krävts
Tillsammans med forskare från flera olika forskningsområden vid University of Oxford och University of Kent i England och från USA, har Uppsalaforskarna undersökt speciella typer av Li-jonbatterimaterial. Studierna har genomförts på synkrotronljusanläggningen Advanced Light Source, ALS.

Avancerad röntgenspektroskopi har krävts för att förstå hur materialen fungerar – en metod som forskare vid Uppsala universitet under de senaste 25 åren har varit med och utvecklat från grunden.

Li-jonbatterier är välkända som energilager som finns i nästan all portabel elektronik, som mobiltelefoner, datorer och hushållsapparater. Utvecklingen av batterierna är inriktad på att få fram kraftfullare batterier med högre kapacitet och effekt. Det finns många olika material som kan användas för just litiumbatterier, och alla har olika typer av fördelaktiga egenskaper.

Variant av Li-rikt material
– Det är framförallt oxidmaterial med en kombination av metaller som nickel, kobolt och mangan som har visat sig vara de mest lovande lagringselektroder för hög energi i litiumbatterier. Men vissa kombinationer av metallerna ger oväntat hög lagringskapacitet och orsaken till det har länge varit omstritt, säger Kristina Edström, professor i kemi vid Uppsala universitet.

Tidigare har forskare trott att den extra lagringskapaciteten bara berodde på oönskade sidoeffekter som ger syrgasutveckling i elektrolytet när man laddar litiumbatteriet till sin gräns. En annan tänkbar förklaring har varit att det bildats så kallade peroxider som bryter ner elektrodmaterialet.

I den nya studien har forskare med hjälp av avancerad röntgenspektroskopi, undersökt en variant av ett så kallat Li-rikt material, nämligen

Posted in BMI