Zehra Sayed har bedrivit sin forskning vid Media Management and Transformation Centre vid Jönköping International Business School, Jönköping University.
– Länderna i tredje världen är underskattade, säger hon. Det hörs i själva orden; utvecklingsländer, tredje världen, underutvecklade länder – allt syftar på att de här länderna är underlägsna. Det påverkar hur vi akademiker beskriver världen och vad vi lär våra studenter om världen, vilket i sin tur kommer att påverka dem när de börjar arbeta för multinationella företag. Det är min förhoppning att kunna utmana något av det vi tar för givet.
Hat-kärlek till västvärlden
I sin avhandling utforskar Zehra Sayed den ambivalens, ett slags hat-kärlek, som finns i utvecklingsländer gentemot västvärlden och utländska investerare, och hur den ambivalensen påverkar internationella affärsprocesser. Som ett exempel på detta har hon studerat kunskapsöverföring och kunskapsspridning i mediebranschen, närmare bestämt från Reuters till dess dotterbolag i Indien. Hon har intervjuat flera indiska journalister och andra mediearbetare, både anställda av Reuters och av inhemska indiska nyhetsorganisationer.
– Multinationella organisationer överför sin kunskap till sina dotterbolag i andra länder. Sedan sprider sig samma kunskap vidare inom branschen genom att andra företag kopierar dem, eller genom att anställda lämnar organisationen och börjar arbeta för lokala företag och då tar kunskapen med sig, förklarar hon.
Reuters verksamhet i Indien utgjorde en bra fallstudie, eftersom den tydligt visar kontrasten mellan etablerade arbetssätt i en organisation från väst och lokala arbetssätt. En av de viktigaste uppgifterna för Reuters är att säkerställa att nyhetsrapporteringen sker enligt vissa principer även på deras dotterbolag, för en standardiserad nyhetsförmedling. I intervjuerna märks inställningen att Reuters sätt att arbeta är bättre än det indiska sättet.
Känsla av underlägsenhet
Zehra Sayed upptäckte att lokala journalister blandade den kunskap de redan hade med sin utbildning från Reuters, vilket skapade en kunskapshybrid snarare än en exakt kopia av Reuters praxis – vilket var vad organisationen förväntat sig. Detta är inte unikt för Indien, men i före detta kolonier finns en starkare förväntan från organisationen på att kunskap från väst ska kopieras exakt, och det finns också en känsla av underlägsenhet hos de medarbetare som är födda i landet.
– Om vi kunde bli kvitt synsättet att det bara finns två olika sätt att göra saker på, och att det ena är bättre än det andra, kan vi också utmana antagandet att icke-västerländska länder ska följa samma utveckling som västvärlden, och att västerländska institutioner och kunskap är bättre än de i utvecklingsländerna, säger Zehra Sayed.
Västvärlden underskattar också ofta förmågan att agera hos människor i icke-västerländska länder. Men att förstå och beakta den förmågan är av avgörande betydelse för att förstå alla ekonomiska processer.
– Globaliseringen måste förstås som en hybridprocess, säger Zehra Sayed. Föreställningen att tredje världen kan replikera utvecklingen i väst är inte möjlig, eftersom alla möten mellan kulturer, metoder och idéer bara ger olika blandformer, aldrig prydliga kopior. Och dessa hybriduttryck är ett resultat av förmågan att agera och att göra motstånd mot den dominerande kraften som multinationella företag och andra globala institutioner utövar.
Zehra Sayed försvarade sin avhandling “Postcolonial Perspective on International Knowledge Transfer and Spillover to Indian News Media – From Institutional Duality to Third Space” den 17 mars.
För mer information kontakta