Ateroskleros, eller åderförkalkning, är en inflammatorisk sjukdom som leder till plackbildning i artärer, vilket hindrar blodtillförseln till hjärnan, hjärtat samt andra organ och extremiteter. Vid kraftig åderförkalkning täpper plackbildningen igen blodkärlen och stoppar blodtillförseln till de vitala organen. Åderförkalkning i halsartärer, så kallad karotisstenos, kan leda till stroke och är ett allvarligt tillstånd som ofta drabbar äldre eller personer med riskfaktorer såsom högt blodtryck, rökning, diabetes, högt kolesterol och fetma.
Ateroskleros kan kontrolleras med exempelvis kolesterolsänkande mediciner medan allvarliga fall av tillslutna artärer hos symptomatiska patienter kan behandlas kirurgiskt.
Förhindra onödiga operationer
– Vi vet att förebyggande kirurgisk behandling av karotisstenos endast fungerar för en liten grupp patienter och att de flesta patienterna med symptom på åderförkalkning behandlas bättre med mediciner. Med ultraljud kan vi identifiera de patienter som på grund av hög risk att drabbas av stroke skulle kunna behandlas kirurgiskt. Men att kunna förhindra onödiga operationer är i de flesta fall lika viktigt, säger Fisnik Jashari, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
För att diagnostisera åderförkalkningssjukdom och mäta mängden plackbildning i artärer är ultraljud en metod att föredra framför andra eftersom den är strålningsfri, billig och skonsam för patienter.
Fisnik Jashari kommer från Prishtina, Kosovo, där han arbetar som ST-läkare inom neurologi. Han är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Disputation
Torsdagen den 26 november försvarar Fisnik Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, försvarar sin avhandling med titeln: Karotissjukdom: Plack-särdrag och vulnerabilitet. (Engelsk titel: Carotid artery disease: plaque features and vulnerability). Opponent: Christine Kremer, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet. Huvudhandledare: Michael Henein. Disputationen äger rum kl 09.00, i Unod T9, Hörsal D, Norrlands universitetssjukhus
Kontakt
Fisnik Jashari, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.Telefon: 090-785 0000/ +377 4419 4792.
– Hela idén med mål elva är att ge städer möjligheter att utvärdera sina insatser och uppmuntra dem att investera i förbättringar. Målet är formulerat så att det ska hjälpa invånare, NGO:s och lokala förvaltningar att sätta press på sina politiker så att de bygger bostäder, anlägger parker, bygger upp hälsovård och skolor, säger David Simon professor i utvecklingsgeografi vid Royal Holloway University of London.
David Simon har arbetat med hållbarhetsfrågor knutna till urbana miljöer i över 30 år, både inom FN och som rådgivare till den brittiska regeringen. Sedan drygt ett år tillbaka är han föreståndare för forskningscentret Mistra Urban Futures i Göteborg, med bland andra Göteborgs universitet och Chalmers som partner.
Städer – och mänskliga bosättningar – ska bli inkluderande, trygga, resilienta och hållbara. Ungefär så lyder FN:s hållbarhetsmål nummer elva som ska infrias till år 2030.
Berör regioner – inte bara nationer
Han framhåller att alla de 17 mål som tillsammans bildar hållbarhetsmålen, är utformade för att möta en värld där finansiella flöden och migration upplöser nationella gränser och skapar en global enhet. Till exempel gäller målen alla länder som är medlemmar i FN och inte bara de fattigare länderna som var fallet med milleniemålen. Och de berör regioner och inte nationer.
– Symboliskt sett betyder det att målen speglar att vi lever i en gemensam värld och att utvecklingen för några människor på en plats kommer att påverka människorna på helt andra ställen.
Det perspektivet avspeglas i mål elva eftersom formuleringen utgår från att de flesta människor nu bor i urbana miljöer och att utvecklingen i städerna kommer att vara en nyckelfaktor i den globala utvecklingen, menar David Simon.
– Nätverken mellan landsbygd och stad och mellan olika städer växer och om det skapas urban hållbarhet så kommer det också att uppstå nationell och global hållbarhet.
Den sociala hållbarheten viktig
Mål elva inbegriper även faktorer som handlar om samhällsbyggnad. Det fångar upp aspekter som trygghet, tillgång till arbete och vilka möjligheter människor har att bygga relationer. Aspekter som definieras som social hållbarhet och som är en del i hållbarhetsbegreppet.
– Social hållbarhet handlar om att säkerställa människors sociala liv. Det länkar väldigt starkt till kultur och det innefattar också att monument, byggnader och öppna platser ska bevaras till kommande generationer.
Egentligen vill David Simon inte separera de sociala aspekterna från de delmål som ryms under mål elva. Han tar rätten till tillgängliga transporter som exempel, som är det andra delmålet efter en trygg bostad. Transporter betraktar man kanske som infrastruktur men en stads kommunikationer gör det också möjligt för människor att nå sina släktingar, att kunna åka till arbetet och att ta sig till skolan. Den fysiska infrastrukturen är alltså en förutsättning för social hållbarhet, påpekar han.
Social utsatthet följer med ekonomisk och runt om i världen tenderar bilden att vara ungefär densamma: fattiga och immigranter samlas i bostadsområden långt från arbetsplatser, affärer och service. Så ser det ut även i Sverige.
– Social och ekonomisk isolering förekommer till exempel i områden som Angered och Hammarkullen. Där är jobben få. Spårvägssystemet är inte sammankopplat med de delar av Göteborg där arbetsplatserna finns. Det är långt till samhällsservice och affärsstråk. Platsen bidrar till exkludering och ger upphov till misstänksamhet hos de boende i andra stadsdelar. Den geografiska kontexten i förorten definierar därmed dess invånare negativt.
Det är inte socialt hållbart. Ska Sverige leva upp till mål elva behöver situationen i ekonomiskt utsatta områden förbättras. Det är möjligt men det krävs politisk vilja, säger David Simon. Han menar också att förändringen måste involvera de boende i områdena och ske tillsammans med dem.
– Det är långsamt, tidskrävande och komplicerat men vi har bevis från insatser i andra delar av världen på att det är ett sätt att arbeta som ger långsiktiga resultat.
Kan mål elva bidra till att den sociala hållbarheten i världen ökar?
– Det har gjorts många tidigare försök och en del har misslyckats, en del har varit framgångsrika. Och vi måste vara realistiska, alla städer kommer inte att kunna leva upp till målen.
Men, tillägger han diplomatiskt, eftersom hållbarhetsmålen tillämpas globalt och integrerar den sociala ekonomin med miljöfrågorna, är hoppet att de styrande både på regional och nationell nivå ska se möjligheterna som ryms i målet.
– Frågar du mig om jag anser att världen är en bättre plats med hållbarhetsmålen än den var utan, så svarar jag definitivt ja.
Den ökade risken kvarstår även när vi tar hänsyn till andra riskfaktorer för benbrott, till exempel ålder, rökning, BMI, tidigare fraktur, fysisk aktivitet, D-vitaminhalten i blodet och intag av kalcium, säger Catharina Lewerin, forskare vid Sahlgrenska akademin.