Så har vargarna påverkats av inavel

Varg

Tre vargar från Finland grundade den skandinaviska vargstammen i början av 1980-talet. Efter fem generationer av inavel har 10 – 25 procent av den genetiska variationen gått förlorad.

Att inavel är skadligt och kan utgöra en direkt orsak till utrotning av hotade arter är väl känt. Forskare vid Uppsala universitet har under många år studerat den skandinaviska vargstammens genetiska ursprung, men egentligen aldrig lyckats studera hur mycket genetisk variation som faktiskt går förlorad när närbesläktade individer parar sig med varandra. Eller på vilket sätt det sker.

Den skandinaviska vargstammen grundades i början av 1980-talet av endast tre individer som invandrade från Finland. Genetiker vid Evolutionsbiologiskt Centrum har nu, genom att följa stammens utveckling, kunnat se hur arvsmassan påverkas genom inavel över flera generationer.

Genetiska variationen gick förlorad

Var och en av oss, människa eller varg, har två lite olika ”kopior” av varje kromosom. De tre grundarna av vargstammen bidrog alltså med sammanlagt sex kopior av varje kromosom. De små olikheterna som fanns mellan kopiorna utgjorde startnivån av genetisk variation i stammen.

– Vi bestämde dna-sekvensen för var och en av de sex ”startkromosomerna” samt för alla kromosomer hos ett 100-tal vargar som föddes från 1980-talet fram till nutid. Vi kunde då följa i vilken grad startkromosomerna ”överlevde” från en generation till nästa. Det som hände var att delar av dem gradvis försvann ur populationen, variationen gick förlorad, berättar Hans Ellegren professor i evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Sämre rustade för förändringar

Studien är unik eftersom forskarna lyckades följa nedärvningen av så kallade haplotyper. En haplotyp är ordningsföljden av genetiska varianter längs en kromosom. När man bestämmer dna-sekvensen i ett biologiskt prov kan dagens teknik inte skilja på de två haplotyperna. Det forskarna nu gjorde kan liknas vid att lägga ett genetiskt pussel där de genom att följa nedärvningen av kromosomer kunde härleda haplotyperna.

När genetisk variation går förlorad i en population blir individerna sämre rustade att möta förändringar och utmaningar. Några av varianterna som försvunnit kan ha varit viktiga för vargarnas fortsatta anpassningsförmåga. Andra kan ha haft betydelse som skydd mot sjukdomsanlag.

För en stam som startas av så få individer kan en genetisk variant lätt försvinna helt. Den går då inte att återskapa utan att det tillkommer individer utifrån.

Genetiska varianter försvann

– Vi fann att efter fem generationers inavel hade 10 till 25 procent av den genetiska variation som de tre grundarna förde med sig gått förlorad. Sammanlagt var det inte mindre än 160 000 genetiska varianter som försvann, en omfattning som var överraskande, säger Hans Ellegren.

Ett ytterligare problem för den skandinaviska vargstammen är att de tre grundarna inte heller visat sig vara helt obesläktade. De bidrog som tidigare nämnts med sex kromosomkopior men i praktiken var det i snitt bara ungefär fyra olika kopior eftersom de redan var släkt med varandra.

Studiens resultat har allmängiltig betydelse för hur man ska se på inavel hos olika arter.

Vargstammen behöver nya gener

– En viktig slutsats är att inavlade populationer behöver tillförsel av nytt genetisk material, helst från ett ursprung så olikt populationen själv som möjligt. Ska man bedöma omfattningen av förlust av genetisk variation så behöver man också få kännedom om hur mycket variation som egentligen fanns från början, säger Hans Ellegren.

Några invandrade vargar har bidragit med nya genetiska varianter under senare år. Inaveln är dock fortfarande så pass omfattande av även dessa varianter riskerar att gå förlorade.

Studien är gjord i samarbete med forskare vid Grimsö forskningsstation och från Norge.

Vetenskaplig artikel:

Whole-genome resequencing of temporally stratified samples reveal substantial loss of haplotype diversity in the highly inbred Scandinavian wolf population (Viluma et al.) Genome Research

Kontakt:

Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi, Hans.Ellegren@ebc.uu.se

Inlägget Så har vargarna påverkats av inavel dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Luftföroreningar och havandeskapsförgiftning – finns det samband?

En studie från Lunds universitet visar att halten av luftföroreningar påverkar moderkakan hos kvinnor med havandeskapsförgiftning.

Orsakerna bakom havandeskapsförgiftning är komplexa och inte helt kartlagda. En viktig pusselbit är dock luften som de blivande mammorna andas.

Havandeskapsförgiftning, preeklampsi, innebär att kvinnan får högt blodtryck under graviditeten vilket kan påverka fostret genom dålig tillväxt och i värsta fall att barnet måste förlösas i förtid. I Sverige får cirka 5000 kvinnor årligen preeklampsi och globalt drabbas mer än 8,5 miljoner varje år. Orsakerna bakom är inte helt kartlagda, men en av förklaringarna tyder på att ämnen från moderkakan (placentan) påverkar blodkärlen i mammans kropp.

Luftföroreningar påverkade genernas aktivitet

I en studie vid Lunds universitet har forskare kartlagt hur moderkakan reagerar på luftföroreningar. Genom att extrahera dna från moderkakan, kunde de studera hur toxiska ämnen i luften påverkade metyleringen av dna – en kemisk process som kan påverka vilka gener som är på eller avslagna – och om en ändrad metylering av dna:t kan vara en indikation på en möjlig mekanism bakom en ökad risk för preeklampsi.

Man har även i en tidigare studie, från 2016, undersökt hur blivande mammors bostadsadress korrelerar med deras risk att utveckla preeklampsi.

– Över 48 000 graviditeter ingick iden studien då vi mätte halten av kväveoxider i Malmö, Lund och Trelleborg och såg att det finns en ökad risk för havandeskapsförgiftning i områden med höga halter av luftföroreningar, säger Ebba Malmqvist, en av forskarna bakom studien.

Luftföroreningar vid graviditet – tidigare studie

Gravida kvinnor som bor i områden med förorenad luft får barn som väger något mindre vid födseln, visar studien från 2016. Effekten är mycket liten (inte ens där luftföroreningarna varit som högst har deras effekt varit lika stor som den effekt som till exempel cigarettrökning har på ett fosters tillväxt) men sambandet är tydligt.

Så här gjordes studien:

Mystisk solstorm förbryllar forskare

Spår av en extrem solstorm som inträffade för cirka 9 200 år sedan har hittats av forskare. Om en lika stor solstorm hade träffat jorden idag hade den med stor sannolikhet orsakat både strömavbrott och andra störningar.

Det är svårt att förutspå när solstormar äger rum. Den nuvarande förväntningen är att de är mer sannolika under solens aktiva fas, eller solens maximum. Alltså under den så kallade solfläckscykeln. Ett internationellt forskarlag kan däremot visa att detta kanske inte alltid är fallet för de mycket stora stormarna.

– Vi har studerat borrkärnor från Grönland och Antarktis och upptäckt spår av en enorm solstorm som för cirka 9 200 år sedan slog hårt mot jorden under en av solens passiva faser, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.

Solen ger liv på jorden

Vår livgivande följeslagare kan ibland även orsaka problem. När det råder kraftig aktivitet på solens yta frigör den mer energi. Detta kan ge upphov till geomagnetiska stormar som i vissa fall kan orsaka störningar på jorden. Dessa störningar kan vara i form av exempelvis strömavbrott och kommunikationsstörningar.

Upptäckten av solstormen överraskade

Forskarna har dammsugit borrkärnorna efter toppar av de radioaktiva isotoperna beryllium-10 och klor-36.

Posted in BMI

Mer forskning behövs om hedersförtryck

Kunskapen kring hedersrelaterat våld har stärkts sedan Fadime Sahindal dödades 2002. Men forskningen ligger fortfarande efter inom vissa områden, menar forskaren Devin Rexvid vid Stockholms universitet.

– Jag tycker att tongångarna kring hedersrelaterat våld och förtryck har förändrats ganska mycket under de här tjugo åren. I början var attityden lite ifrågasättande: ”Finns det här verkligen?”, ”Är det okej att kalla detta hedersmord?”. Men de senaste åren råder det en viss samsyn i många samhällssfärer om att det här är något som samhället behöver arbeta med, säger Devin Rexvid, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Samtidigt tycker han också att det vid sidan om denna positiva utveckling finns ett motstånd mot arbetet mot hedersvåld inom politik, media och akademi, något som försvårar arbetet.

Samhällets sfärer har fått egna erfarenheter

Han började själv forska om frågorna 2008. Bland annat har han ingått i en forskargrupp som kartlagt våldets omfattning och karaktär i Stockholm. Just nu går han igenom rättsfall med unga kvinnor som blivit utsatta för hedersrelaterat våld när de har överskridit familjens krav på anständig klädsel. Genom åren har han hållit många föreläsningar för skolpersonal och anställda inom socialtjänsten och rättsväsendet.

– Det har funnits ett stort sug efter kunskap om hedersvåld. De frivilliga organisationer som har arbetat med frågorna har varit viktiga i sitt arbete med metod- och kunskapsutveckling. Sen är det så att samhällets olika sfärer har fått egna erfarenheter, det dyker upp ärenden som kommunen eller socialtjänsten behöver hantera. Som till exempel vad de ska göra med en 13-årig flicka som kommer till Sverige och är gift. I Sverige är det förbjudet med barnäktenskap, och är man barn i Sverige är man omfattad av de lagar som finns här, säger Devin Rexvid.

Hedersrelaterat våld har fått större plats inom politik och media

Just när det gäller rättsväsendet har också viktiga förändringar skett, menar Devin Rexvid. Han lyfter fram de nya lagar som infördes 1 juli 2020 för att öka skyddet mot hedersrelaterat våld. Bland annat regler om utreseförbud i lagen om vård av unga (LVU).

– De ska skydda barn från att bli förda utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Konkret innebär det att socialtjänsten genom domstolsbeslut kan återkalla pass till exempel.

Från 2020 blev det också straffbart att tillåta barn att ingå ett äktenskap och en ny lag för särskilt hedersbrott kan komma att bli införd 2022. Förra året, 2021, blev en statlig utredning tillsatt för att undersöka förekomsten av oskuldskontroller. Dessutom ska utredningen se om dessa kan kriminaliseras.

– Min uppfattning är att frågan om hedersrelaterat våld har fått större plats i politiken och i medierna och även praktiskt i olika verksamheter i samhället. Men akademin ligger efter. Det är svårt att få forskningsmedel från de stora forskningsråden och det är tyvärr väldigt lite utrymme för hedersfrågorna inom olika yrkesutbildningar som till exempel socionom-, polis- och förskollärarutbildningen. Det är ett strukturellt problem.

Lärde sig av sina studenter

En som har varit något av en pionjär inom forskningen om hedersrelaterat våld i Sverige är Astrid Schlytter. Hon disputerade vid Lunds universitet och är docent i rättssociologi och verksam vid Institutionen för socialt arbete. Hon kom i kontakt med frågorna om hedersrelaterat våld första gången i samband med en studie rörande omhändertagande av unga (LVU).

– Jag gjorde en kartläggning av alla omhändertaganden av flickor under ett år i början av 1990-talet och där fanns fem ärenden som jag inte riktigt förstod. Men jag hade några kvinnliga studenter från Iran och Irak på min kurs och de sa: ”Det här handlar om heder”. Det var en aha-upplevelse för mig, säger Astrid Schlytter.

Efteråt började hon föreläsa om ämnet och startade forskning och undervisning om hedersrelaterat våld.

– Vi ville lära oss mer och i kursen läste vi om den forskning som fanns internationellt på området. Det fanns de som ifrågasatte oss, en del tyckte att temat var rasistiskt. Men numera är det annorlunda och går att prata om, säger Astrid Schlytter som sedan dess har knutit till sig flera doktorander inom området.

Hon har bland annat forskat om samhällets insatser för unga kvinnor med invandrarbakgrund som vill leva efter andra former än familjens eller släktens. 2004 gav hon ut boken Rätten att själv få välja. Arrangerade äktenskap, kön och socialt arbete.

– Om det inte varit för studenterna som kom till Socialhögskolan på 1990-talet hade jag aldrig fått en sådan kunskap om de här frågorna som jag har i dag, säger hon.

Pojkar blir pappans förlängda arm

Astrid Schlytter har också forskat om pojkar och unga mäns villkor i hederskontexten och är huvudförfattare till boken Mäns heder: att vara både offer och förövare. Boken kom ut 2016 och är skriven tillsammans med Devin Rexvid.

– Att en pappa tar livet av sin egen dotter, det är oerhört svårt att förstå. Män och pojkar har en väldigt svår roll i den här problematiken. De spelar en viktig roll när det gäller att kontrollera sina systrar eller mammor i familjen, det skiljer sig från annat våld, säger Astrid Schlytter.

Devin Rexvid tycker att frågan om unga män och deras dubbla roller som både offer och förövare i hedersrelaterat förtryck länge har varit eftersatt inom forskningen.

– Många pojkar blir skolade i hedersnormer i tidig ålder. De får kanske uppdraget att ledsaga sin mamma till och från förskolan, se till att hon bär rätt kläder och de ska springa efter sina systrar, de blir pappans förlängda arm.

För att kunna komma ur detta mönster är det viktigt att pojken får en frizon och kan ägna sig åt egna intressen.

– Men ofta är det väldigt svårt att bryta mönstret och ifrågasätta systemet. Även om pojkarna har mer handlingsutrymme än flickorna i en familj, har de ofta överskattat sitt oberoende. De blir också lätt blinda för hur kvinnorna i familjen har det.

Barnen behöver mer stöd från samhället

Hanna Linell, universitetslektor vid Institutionen för socialt arbete, doktorerade med en avhandling 2017 om tvångsomhändertagande av ungdomar i samband med våldsutsatthet och där hedersvåld utgjorde cirka 20 procent. Hon undersökte bland annat vad som sker under själva avslöjandeprocessen och hur den påverkar vad som sedan sker.

– Oftast är det ett barn som själv berättar om våld, ibland till personal i skolan men också direkt till socialtjänst eller polisen. Det leder ofta till en enorm press på barnet när myndigheterna griper in, en del tar tillbaka sin anmälan efter påtryckningar från anhöriga. Jag kunde se att barnen skulle behöva mycket mer stöd här från samhällets sida, säger hon.

Sverige har bra kartläggning om våld mot barn

Enligt Hanna Linell finns det en större medvetenhet och kunskap om hedersvåld i dag jämfört med 2002, men samtidigt skulle mer behöva göras. Som till exempel bättre samverkan mellan frivilligsektorn och olika myndigheter kring långsiktigt stöd och eftervård för barn som varit i placering.

– Något som är unikt med Sverige är att vi har bra kartläggningar om våld mot barn. Sedan lagstiftningen mot barnaga 1979 har det gjorts stora återkommande undersökningar på nationell nivå för att följa upp lagstiftningen. Här har man tagit med frågor om hedersrelaterat förtryck, vilket är bra.

Men generellt skulle det behövas mer metodutveckling och forskning om hur det blir över tid för barn där samhället har gjort insatser, menar hon.

– De barn som blir utsatta för hedersrelaterat våld är en oerhört utsatt grupp. Därför är det viktigt att veta mer om vad som hjälper att göra och vad som kan vara skadligt, hur man ska ingripa. Nu görs en insats när ett barn redan har varit med om allvarlig utsatthet och det är ofta först när de själva berättar som de får stöd. Det är viktigt att se hur insatser kan göras tidigare.

Artikeln var först publicerad på Stockholms universitets webb.

Inlägget Mer forskning behövs om hedersförtryck dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Barn vill ha fler alternativ till fysisk aktivitet

Hur får man barn att bli fysiskt aktiva? En avhandling från Karlstads universitet visar att barnen själva efterlyser andra former av aktiviteter än idrott.

Bara en tredjedel av Sveriges barn är idag tillräckligt fysiskt aktiva. Johan Högman, doktor i pedagogiskt arbete med inriktning mot idrottsvetenskap, har i sin avhandling intervjuat ett hundratal barn, idrottsledare och ungdomsledare inom kommunala verksamheter.

– Normen är att idrottsföreningarna och andra idrottsaktörer gärna visar upp många olika idrotter för att möta alla möjliga intressen. Ofta genom skolan och kommunen. Dessa aktörer kommunicerar framgångsrikt med de barn och ungdomar som redan är med och idrottar. Men de missar de andra som menar att de vet om utbudet och efterlyser andra former av fysisk aktivitet.

Barn vill ha aktiviteter baserade på sina egna intressen

Johan Högmans avhandling visar att barn använder fysisk aktivitet för att ha roligt och leka på rasten och efter skolan. Den visar också att vissa barn inte gillar organiserade aktiviteter som olika bollsporter eller liknande. Därför har de inte någon idrottserfarenhet.

– De vill hellre leka, spela pokémon go, hoppa studsmatta, ta promenader eller annat som gör att de får röra på sig. Att det organiserade ska vara utifrån deras intressen och villkor men kanske inte ha så mycket med idrott att göra. Kort sagt behöver dessa aktiviteter var lite mer alternativa. Men samtidigt meningsfulla och av en sådan karaktär att barnen tror sig klara av de moment som ingår. För att få till den här formen av fysiska aktiviteter krävs att också vuxna tar till sig en ny syn på fysisk aktivitet som handlar mindre om idrott och mer om att barn ska hitta sitt eget sätt att röra sig på.

Kontakt:

Johan Högman, doktor i pedagogiskt arbete med inriktning idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

Inlägget Barn vill ha fler alternativ till fysisk aktivitet dök först upp på forskning.se.

Läs mer