Smittspridningen ökar och fler restriktioner återinförs. Det krävs en slags godartad manipulation för att folk ska vilja följa myndigheternas riktlinjer, menar forskaren Johan Dahlbeck som utgår från 1600-talsfilosofen Spinozas idéer.
Indoktrinering har inte alltid haft en ensidigt negativ innebörd. Johan Dahlbeck, docent i pedagogik vrider och vänder på begreppet i en ny bok om 1600-talsfilosofen Benedict de Spinoza, Spinoza – Fiction and Manipulation in Civic Education..
Hur får myndigheter människor att vilja följa de riktlinjer och rekommendationer som följer på ökad smitta i samhället? Inte bara genom rationella argument i alla fall, skulle Spinoza ha svarat.
– Spinoza menade att en realistisk politisk filosofi måste grundas i insikten om att människor i stor utsträckning styrs av sina passioner, att vi är mer känslostyrda än vi tenderar att vilja tro, säger Johan Dahlbeck.
Fostran genom indoktrinering
Spinozas sätt att tänka var radikalt, och är det fortfarande idag, enligt Johan Dahlbeck som intresserat sig för filosofens tankevärld ända sedan disputationen för snart tio år sedan.
– Till skillnad från tänkare som Platon och Descartes gör han ingen skarp uppdelning mellan kropp och tankevärld. Det finns inte heller några högre makter att förlita sig på utan människan är sin egen lyckas smed. Dock är hon beroende av andra för en långsiktigt hållbar tillvaro.
Men det kritiska tänkandet förstått som en inneboende och objektiv förmåga är alltså till stor del en illusion, hävdar Spinoza.
– Som medborgare i demokratiska länder uppmanas vi att tänka kritiskt, men faktum är att vi ständigt är manipulerade och påverkade av yttre omständigheter. Det handlar både om skrivna och oskrivna regler som vi förutsätts följa och som vi lär våra barn att anpassa sig till. Vi fostras in i samhället genom en form av indoktrinering, vi ser det bara inte på det sättet, säger Johan Dahlbeck.
Spelar på människors känslor
Under pandemin har världens länder använt sig av olika metoder för att få ner smittspridningen. Allt har skett genom en slags indoktrinering av medborgarna, enligt Spinozas sätt att se det. För honom är det ett neutralt verktyg som kan användas antingen för goda eller onda syften. Och nyckeln till framgångsrikt samhällsbyggande är att spela på människors känslor, men på rätt sätt. Nämligen genom att hitta gemensamma berättelser som stärker viljan att samarbeta i motsats till att skapa splittring, misstro och misstänksamhet.
– Politiska ledare kan antingen sätta skräck i människor eller får dem att vilja värna om varandra och indirekt sig själva. Det senare är svårare men också, enligt Spinoza, mer långsiktigt framgångsrikt, säger Johan Dahlbeck.
Indoktrinering för att dra åt samma håll
Spinoza motsätter sig inte rationellt tänkande. Han vill helt enkelt få oss att också förhålla oss till känslornas förmåga att styra oss. Och det är aktuellt inte minst i en tid där många frågor, som pandemibekämpningen, är starkt polariserade, menar Johan Dahlbeck.
– De som ansluter sig till antivaccinrörelsen och de som följer myndighetsrekommendationer skulle förmodligen båda hävda att de tänker kritiskt. Att använda rationella argument för att nå dem blir då nästintill omöjligt. Istället handlar det om att tala till känslor, en slags godartad indoktrinering, som kan få människor att förenas och dra åt samma håll.
Kontakt:
Johan Dahlbeck, docent i pedagogik, Malmö universitet,
Halterna coronavirus i avloppsvatten i Göteborg har rakat i höjden på en vecka, och motsvarar toppnoteringen under pandemins tredje våg, våren 2021.
– Jag hade inte väntat mig det här, att det plötsligt skulle öka så snabbt, säger Heléne Norder, adjungerad professor i mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
De prover av avloppsvatten som ligger till grund för den aktuella undersökningen är tagna under veckan 20-26 december 2021. Flertalet personer som då avsöndrade sars-cov-2-virus har av allt att döma smittats i början av den veckan eller veckan innan dess.
Corona i avloppsvatten varning till vården
Den kraftiga uppgång som nu kan konstateras är den största under en enskild vecka sedan årsskiftet, då pandemins andra våg pågick. Nivån som sådan motsvarar toppnoteringen för sars-cov-2 i avloppsvattnet i Göteborg under pandemins tredje våg (vecka 12, 2021).
Ökad virusförekomst i avloppsvattnet, och därmed ökad sjukdomsförekomst i samhället, har under pandemins gång och i olika grad kunnat förutsäga belastningstoppar i vården. Heléne Norder rapporterar löpande sina resultat till vårdgivare och smittskydd i Västra Götalandsregionen.
– Det är svårt att veta vad det här betyder, och vad som kommer att hända. Jag hoppas verkligen att de som nu avsöndrar virus är vaccinerade. Då behöver inte så många hamna på iva, eller ens på sjukhus, utan kan nog klara sig själva hemma, säger Heléne Norder.
Uppdelningen mellan virustyperna delta och omikron är ännu inte analyserad och klar. Närmast föregående analys, för en vecka sedan, visade på en fördelning med hälften av varje.
Mer virus från vinterkräksjuka
Undersökningarna av sars-cov-2 i avloppsvattnet pågår sedan februari 2020, och görs i samarbete med kommunägda Gryaab, som hanterar avloppsvatten i Göteborg med kranskommuner. Bolaget skickar ett prov per vecka med samlade dagsprover till forskarna.
Utöver sars-cov-2 undersöks halter av influensavirus, norovirus som ger vinterkräksjuka samt RS-virus som orsakar luftvägsinfektioner och kan göra små barn allvarligt sjuka.
I veckans analys ökar halterna av norovirus något, medan influensa A avtar och RS-viruset är på mycket låga nivåer.
Heléne Norder, professor i mikrobiologi vid avdelningen för infektionssjukdomar på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och mikrobiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, helene.norder@gu.se
Ansjovishyllan gapar tom i matbutiken och julfriden är hotad när Janssons frestelse står utan den salta fisken. Men varför är den slut när vi behöver den som mest? Och vad är ansjovis egentligen? Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi, reder ut begreppen.
Janssons frestelse blir inte densamma utan ansjovis. Men är det fiskarten ansjovis som ger Janssons sältan? Eller vad är det för fisk vi lägger ner bland potatisen i den ugnsfasta formen egentligen?
– Nej det är inte fisken ansjovis vi lägger ner i Jansson. Ansjovisinläggning görs på skarpsill, som är en “lillasyster” till vanlig sill, säger Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi på institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet.
Ansjovis, skarpsill, sardell eller sardin?
Sillfiskar är den vanligaste fiskgruppen. Tillsammans är de oräkneliga till antalet – hundratals miljarder individer simmar omkring i havet – och dessutom finns det många olika arter av sillfiskar. Sill, skarpsill, ansjovis och sardin är alla olika exempel på sillfiskarter.
När vi kommer till matbutiken blir det däremot svårare att hålla reda på vilken sillfisk det är vi egentligen köper – det kan faktiskt vara både det ena och det andra.
– Jag förstår att det är svårt för konsumenten att hålla reda på, men ansjovis är en svensk inläggning av skarpsill, sardell är ett svenskt namn på inläggning av ansjovis och sardinen i sardinburken kan vara en sardin, men den kan faktiskt också vara en skarpsill, säger Kerstin Johannesson.
I svenska vatten fiskas bara sill och skarpsill. Och sardell är faktiskt inte ens en fiskart, utan ett svenskt namn på en inläggning av ansjovis. Den som säger att den någon gång har fiskat en sardell ur havet fabulerar alltså friskt.
– Om man är osäker vilken fisk man egentligen är på väg att köpa i butiken kan man titta på innehållsförteckningen på förpackningen. Där står alltid vilken fiskart som ligger inuti, säger Kerstin Johannesson.
Men varför har vi brist på ansjovis nu?
Idag finns få svenska båtar kvar av den storlek som fångar och landar mindre mängder skarpsill till de svenska fabriker på västkusten som gör ansjovisinläggningar. Istället importeras mycket av skarpsillen från Norge och England.
– Anledningen till att de mindre båtar som förr fanns på västkusten har försvunnit beror till stora delar på den fiskeförvaltning vi har idag, med så kallade försäljningsbara fiskekvoter. Den förvaltningen har lett till att det numera finns få, men väldigt stora, fiskebåtar. Dessa båtar landar sina fångster av sill och skarpsill i Danmark, där den blir fiskmjöl. Idag går mer än 90 procent av den svenska kvoten av dessa fiskar alltså till fiskmjölstillverkning, säger Kerstin Johannesson.
Förr i tiden fångades framförallt skarpsillen på västkusten på höstarna, i fiske med starka lampor inne i fjordarna i Bohuslän, så kallat “lysfiske”.
– Detta fiske har diskuterats, eftersom man får bifångst av bland annat torsk, vilket troligen är bekymmersamt för de idag kraftigt decimerade bestånden av fjordtorsk, säger Kerstin Johannesson.
Janssons frestelse och julsill – vilka är fiskarna?
Sill (Clupea harengus) är vår vanligaste sillfisk och den fiskas runtom hela Sveriges kustområde. På Västkusten heter den sill och i Östersjön heter den strömming. Kan bli allt från 15 – 30 centimeter. Säljs i butik som sill eller strömming.
Skarpsill (Sprattus sprattus) förekommer i Västerhavet och Östersjön utom längst upp i Bottenviken. Skarpsill skiljs från sill genom sina skarpa fjäll på buken, som har gett den det äldre namnet vassbuk. Ett annat namn på skarpsill är brissling. Blir 16 – 18 centimeter lång. Säljs i butik som ansjovis eller sardin, beroende på inläggning.
Ansjovis (Engraulis encrasiocolus) förekommer endast sällsynt vid svenska västkusten. Utbredningen är längs Atlantkusten från södra Norge till nedanför ekvatorn samt i Medelhavet och Svarta havet. Är cirka 20 centimeter. Säljs i butik som sardell.
Sardin (Sardina pilchardus) påträffas sällsynt vid svenska västkusten. Utbredningen är längs Atlantkusten från södra Norge söderut till ekvatorn samt i Medelhavet och Svarta havet. Kan bli upp till 28 centimeter lång. Säljs i butik som sardin.
Sardell är ett svenskt namn på inläggning av ansjovis (Engraulis encrasiocolus). Sardell är inte en fiskart.
Ska man ha munskydd eller inte? Hur effektiva är de och stoppar de smittan? Åsikterna går isär men teknisk forskning visar att munskydd ger bra skydd mot partiklar i luften – och att skägg kan orsaka ökat läckage från munskydden.
(Artikeln som skrevs i november 2020 är uppdaterad med nya forskningsresultat)
I Sverige har frågan om andningsskydd diskuterats livligt under hela pandemin. Vissa anser att munskydd räddar liv, andra att de inte är värda besväret. Så vad är sant? Vad säger vetenskapen idag, efter snart två års pandemi?
Sedan den 8 december 2021 rekommenderar Folkhälsomyndigheten munskydd i situationer när man inte kan undvika trängsel. Det är alltså var och en som får bedöma om det är dags att ta på masken eller att låta bli.
Gör vi rätt eller fel i Sverige som inte har en allmän rekommendation om att använda munskydd mot coronaviruset i alla offentliga miljöer, som man gjort i vissa andra länder? Och varför är åsikterna så starka – och så olika – om munskydd? Det är väl bara att undersöka hur bra de fungerar, kan man tycka. Och det har man också gjort.
Munskyddens effektivitet – fem forskningsresultat
Munskydd ger bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften, framförallt mot de som vi andas ut.
Alla munskydd skyddar mot luftburna partiklar, men bomullstyg filtrerar lite sämre än andra munskyddsmaterial.
Hemgjorda munskydd kan fungera väl om de görs i flera lager, särskilt om man använder ett syntettyg.
Skägg kan orsaka upp till hundra gånger större läckage från munskydd.
Med munskydd kan man minska det sociala skyddsavståndet till under 1,5 meter.
Munskydd eller andningsskydd ska vara en barriär som stoppar droppar av saliv och små vätskepartiklar från mun och näsa att spridas till omgivningen, och även hindra bäraren från att själv andas in partiklar som eventuellt bär på smitta.
Sedan 2020 har fyra svenska forskargrupper vid de stora tekniska högskolorna samarbetat i ett gemensamt projekt för att reda ut vad som händer med utandningsluften och de vätskedroppar som följer med i andningen, när man använder munskydd av olika typ. Resultaten presenterades i december 2021.
Forskarna på de fyra lärosäten drog den gemensamma slutsatsen att munskydd ger ett bra skydd mot så kallade smittdroppar, aerosoler med smittämnen som kan hålla sig svävande i luften. Andningsskydden stoppar en stor andel av vätskepartiklarna. Framför allt de som kommer ut ur munnen rakt framåt.
Forskningen har utförts under ledning av Luleå tekniska universitet tillsammans med Chalmers tekniska högskola, Lunds tekniska högskola och Kungliga tekniska högskolan (KTH).
Resultaten kommer bland annat från experiment på modeller där luft med vätska pressats genom masker av olika typ. Man har också gjort datorsimuleringar av hur luften sprids i ett rum efter exempelvis en nysning med och utan munskydd.
– Våra studier visar att de hjälper vid utandning men också lite vid inandning, säger Staffan Lundström, professor i strömningslära vid Luleå tekniska universitet.
Utandningsluft tränger igenom på sidorna
– Det som förvånade oss mest var ändå betydelsen av läckage, säger Mikael Sjödahl, professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet. Det är större än vi hade anat.
Eftersom det inte går att andas fritt genom munskyddet så kommer in- och utandningsluften att tränga genom på sidorna.
– Luften åker ut uppåt och nedåt och åt sidorna. Men trots det så försvinner de stora dropparna, de åker rakt in munskyddet medan de mindre kan läcka med luften ut.
Det gör att en nysning, till exempel, inte skapar en kraftig luftström med droppar framåt, men en dämpad utblåsning i sidled där munskyddet ligger mot kinderna.
IOlika typer av munskydd
Forskarna har tittat på fyra typer av munskydd. Dels de vanligaste kirurgiska munskydden, dels den tätare så kallade FFP2-modellen – samt två varianter av hemgjorda tygmasker, gjorda av bomull respektive syntetisk väv.
De hemgjorda varianterna filtrerade hosta sämre och allra minst filtrering gav bomullstyget. Tätare masker av FFP2-typ sluter lite bättre mot ansiktet och stoppar droppar ”aningen bättre” än de kirurgiska maskerna, enligt Mikael Sjödahl.
Hemgjorda munskydd kan ändå mycket väl fungera bra, särskilt om man använder ett syntettyg, men det måste vara flera lager, säger han.
Men med skägg fungerar det inte lika bra.
Hundra gånger större läckage med skägg
– Nej, tätningen blir naturligtvis sämre med skägg, säger Staffan Lundström. Om skägget skapar en glipa på en millimeter och partiklarna är en tiondels millimeter så blir läckaget hela 100 gånger större.
På Lunds tekniska högskola har man använt avancerade datormodeller för att se hur droppar från utandningen sprids i de turbulenta strömmarna vid andning och nysningar. Slutsatsen därifrån är att utan munskydd bör det sociala säkerhetsavståndet vara minst 1,5 meter. Med munskydd på kan det minska ”avsevärt”, enligt forskarna, utan att man vill ange något specifikt avstånd.
Munskydd indränkt i antikroppar från en struts
Kan strutsar ge oss effektivare munskydd? Den japanske veterinären Yasuhiro Tsukamoto har länge ägnat sig åt att forska på strutsar. För några år sedan upptäckte han att de stora fåglarna sällan blev sjuka. Det visade sig att de har ett mycket starkt utvecklat immunförsvar och klarade av angrepp från många vanliga virussjukdomar.
Tsukamoto fick då idén att utvinna antikroppar från strutsägg för att använda dem i sjukvården och att också förse munskydd – som används flitigt i Japan – med antikroppar från strutsarna. Under svininfluensan 2009 såldes över 12 miljoner munskydd försedda med antikroppar mot viruset H1N1. Senare har man fått strutsarna att bilda antikroppar mot bland annat denguefeber, och i mars 2020 rapporterades att Tsukamotos företag fått fram antikroppar ur strutsäggen mot Sars-cov-2-viruset. Så kanske ser vi snart munskydd med inbyggda antikroppar från struts på apoteket.
Vikten av ventilation i hissar
Lundaforskarna har också tittat på hur vätskedroppar i en hiss påverkas av ventilationen, och det visar sig att ventilation är viktig i sammanhanget. Stora droppar kan falla ner till marken inom en meter men mindre droppar kan spridas i hela hissen när ventilationen är sämre.
– Det är en faktor som blivit lite bortglömd i debatten, säger Staffan Lundström. Det kan ha stor betydelse till exempel på arbetsplatser som kontorslandskap, säger han.
Forskarna bakom det här samarbetsprojektet är inte medicinska experter, och de har inte studerat specifikt hur coronavirus påverkas av maskerna, utan mer de rent fysikaliska effekterna på den luft med vätskepartiklar som vi andas ut, med och utan munskydd. Frågan om hur själva smittspridningen påverkas lämnar de därhän, som en medicinsk, eller epidemiologisk fråga.
Kirurgiska masker.
Olika typer av munskydd
Ett vanligt munskydd av engångstyp är en så kallad kirurgisk mask. Den är gjord av syntetisk väv, oftast ljusblå och fungerar som ett stänkskydd och hindrar bäraren att sprida små droppar av saliv som följer med utandningen. Kirurgiskt engångsskydd kan tvättas och återanvändas men ger då sämre skydd.
Munskydd av tyg kan se ut på många sätt, men kräver ett antal lager och ska tvättas hett mellan varje användning. En köpt tygmask ska vara CE-märkt.
Munskydd som har formen av en kupa finns i skyddsklasserna FFP1, FFP2 och FFP3. Vanligast i den svenska sjukvården är FFP2. Beteckningen N95 är en amerikansk klassificering som ungefär motsvarar FFP2. KN95 är motsvarande kinesiska typ. Ju högre numret är desto högre är maskens fibertäthet och således även skyddet. De finns med eller utan ventiler.
Stoppar munskydd smittan?
Olika typer av munskydd har alltså god effekt i laboratoriemiljö, men vad vet vi om hur andningsskydd fungerar mot spridningen av coronasmitta i en större befolkningsgrupp?
Även på det här området finns det ny och uppmärksammad forskning. Länge har det efterlysts stora och väl kontrollerade studier som kan slå fast hur stor effekt regler om obligatoriska munskydd verkligen har. Det finns ju både varma förespråkare och skeptiker om åtgärden munskydd.
För även om vi kan se att munskydden faktiskt hindrar smittämnen från att spridas så är det ju långt ifrån alla som använder dem på rätt sätt. De åker ner på hakan, glider under näsan, stoppas ner i fickor och används kanske inte alls när man egentligen borde. Så hur bra är munskydd på att stoppa virusets framfart i det verkliga livet?
Spelar munskydd roll för smittspridning?
I november 2020 publicerades en dansk studie som tycktes visa att det inte spelade någon större roll när det gällde risken att smittas av covid-19 om man bar munskydd eller inte. Den studien fick stor uppmärksamhet då, men kritiserades hårt från flera håll, bland annat för att den var dåligt kontrollerad och att den gjordes när smittspridningen i Danmark var väldigt låg.
Det har även gjorts ett antal jämförelser mellan regioner där man haft olika regler för munskydd och tittat på skillnaden i smittspridning. En sådan region som framhölls tidigt i pandemin var den tyska staden Jena, där munskydd var obligatoriskt redan i april 2020, och där smittan dämpades jämfört med andra städer.
Men det är svårt att mäta vad munskydd spelar för roll när det gäller att hejda coronasmitta. Samtidigt med munskydd införs också en rad andra restriktioner, som att hålla avstånd, förbud mot folksamlingar, stängningar av butiker och restauranger med mera. Det är svårt att skilja ut vilken verkan de olika åtgärderna har.
Har munskydd eller de andra reglerna mest effekt?
Det hittills största försöket att åstadkomma en bra studie med många deltagare och en kontrollgrupp, det vill säga en grupp individer som lever under samma omständigheter men som inte bär munskydd, har gjorts i Bangladesh och den publicerades i september 2021.
I studien ingick över 342 000 personer som följdes under sex månader i omkring 600 byar i det tätbefolkade landet. I hälften av byarna bedrevs mellan november 2020 och april 2021 kampanjer för att bära munskydd. Uppmaningen gällde skolor, arbetsplatser, butikscentrum, religiösa platser och andra inomhusmiljöer. Människor erbjöds gratis munskydd och kampanjen stöttades av ledande personer i byarna.
Resultatet blev att många fler bybor använde munskydd. Andelen tredubblades från 13,3 procent till 42,3 procent. Samtidigt minskade smittspridningen med 9,3 procent bland den vuxna befolkningen i de byar där insatser till förmån för munskydd genomfördes. Munskydden hade alltså en tydligt mätbar effekt i en noggrant kontrollerad studie.
Resultaten presenterades i många medier som en triumf för munskydden och den sista spiken i kistan för uppfattningen att munskydd inte hjälper.
Munskydd en laddad fråga
Men munskydd eller inte är en laddad fråga i många länder. Flera kritiker har ifrågasatt betydelsen av resultaten från Bangladesh. Dels har man pekat på att en minskad smittspridning på drygt nio procent mellan de två grupperna i realiteten inte utgör så stor skillnad i absoluta tal. Av alla 342 000 deltagare var det 620 personer fler som fick covidsymptom bland de som inte hade munskydd. Och precis som när det gäller flera tidigare studier framhålls också att det är många faktorer inblandade. Munskydd kan förändra beteendet, skapa större medvetenhet om smittorisker med mera. Så exakt vad som åstadkommer effekten är svårt att säga. Oavsett vad man har för åsikter finns det alltså idag tydliga resultat som visar att munskydd av olika slag minskar spridningen av smittsamma droppar, aerosoler, från en person som bär på virus. Den exakta effekten på samhällsnivå av att införa munskydd i stor skala är däremot mer osäker.
Det finns ingen anledning till oro för att barn som blir till med assisterad befruktning (ART) skulle ha större risk att drabbas av psykisk ohälsa senare i livet. Det menar forskarna bakom en stor observationsstudie från Karolinska Institutet.
Studien visar att personer som blivit till med ART hade en något förhöjd risk för tvångssyndrom jämfört med den allmänna befolkningen-
– Men detta förklarades av skillnader hos föräldrarna, då denna koppling försvann helt efter vi justerat för diverse bakgrundsfaktorer, säger Sara Öberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
– Fynden är positiva när det gäller den psykiska hälsan hos ungdomar som fötts med hjälp av ART, en grupp som vi nu för första gången kunnat följa in i tidig vuxen ålder, säger studiens försteförfattare Chen Wang, doktorand vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
Sedan 1978 har mer än 9 miljoner barn fötts med hjälp av assisterad befruktning (ART). Provrörsbefruktning, också känt som IVF, har varit så omvälvande för behandling av infertilitet att Robert G. Edwards tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2010 för utvecklingen.
Tidigare studier har dock förknippat ART med en något ökad risk för fosterskador, prematur födsel och låg födelsevikt. Kunskaperna om hälsan över tid hos barn som fötts med hjälp av ART är fortfarande begränsad.
Forskarna har följt 1,2 miljoner personer
Med hjälp av individuellt länkade populationsbaserade data kunde forskarna följa mer än 1,2 miljoner personer födda i Sverige mellan 1994 och 2006, varav 31 565 blev till med hjälp av ART. Deltagarna var mellan 12 och 25 år gamla när studien avslutades. Forskarna hade även tillgång till register-baserad information om kliniska diagnoser av psykisk ohälsa såsom allvarlig depression, ångest, depression, ångest, tvångssyndrom (OCD) eller självmordsförsök.
Fann ingen anledning till oro
Bortsett från de potentiella effekterna av interventionen är det möjligt att par som genomgår ART skiljer sig från den genomsnittliga befolkningen med avseende på bakgrundsfaktorer som skulle kunna påverka deras barns långsiktiga hälsa. I studien var därför forskarna särskilt noga med att skilja behandlingen från ett brett spektrum av bakgrundsfaktorer hos föräldrarna, inklusive underliggande infertilitet, moderns och faderns ålder, utbildning samt psykiska hälsa.
– I slutänden fann vi ingen anledning till oro att assisterad befruktning i sig skulle ha en negativ inverkan på barnens psykiska hälsa senare i livet. Personer som blivit till med ART hade en något förhöjd risk för tvångssyndrom jämfört med den allmänna befolkningen men detta förklarades av skillnader hos föräldrarna, då denna koppling försvann helt efter vi justerat för diverse bakgrundsfaktorer, säger Sara Öberg, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.
