Author Archives: admin

Så länge tar det för ungskog att bli kolsänka igen

Posted on by

Hur lång tid tar det innan en avverkad och återplanterad skog tar upp mer koldioxid än den släpper ut? Det är en omdebatterad fråga som är viktig för både skogsbruket och miljön. Forskare vid Linnéuniversitetet har svaret.

– Det tar åtta till tretton år efter avverkning och återplantering, beroende på i vilken del av Sverige skogen finns. Detta motsvarar ungefär 15 procent av den normala omloppstiden, som är 60–90 år i södra och mellersta Sverige, säger Achim Grelle, lektor på institutionen för skog och träteknik vid Linnéuniversitetet.

Achim Grelle har tillsammans med kolleger vid Linnéuniversitetet och Sveriges lanbruksuniversitet (SLU) jämfört koldioxidflödena i fem ungskogar. Fyra av dem i trakterna kring Toftaholm mellan Värnamo och Ljungby i Småland och en nära Skyttorp i Uppland.

Den skog som tog längst tid på sig för att bli en kolsänka igen, var den i Skyttorp, som var både den nordligaste och den minst produktiva. Snabbast var en av skogarna i Toftaholm, i vilken man testat att ta bort stubbarna efter avverkningen.

– Den blev en nettosänka efter bara åtta år. Och redan efter elva år hade den tagit upp lika mycket kol som förlorats under hygges- och ungskogsfasen och därmed betalat hela sin ”utsläppsskuld, säger Achim Grelle.

Små tallplantor på tillväxt. Med omloppstid i skogbruket menas tiden från att en ny generation skog sås eller planteras efter en avverkning, och fram tills dess skogen avverkas igen, omloppstiden för skog i Sverige är i genomsnitt 100 år.

Nettosänka eller nettokälla?

Skog tar upp koldioxid från atmosfären genom trädens fotosyntes. Kolet lagras både i biomassa, alltså i träden, och i marken. Samtidigt producerar skogen koldioxid. Det sker både genom växternas ”utandning” och genom mikroorganismernas nedbrytning av organiskt material.

– Det är balansen mellan detta upptag och denna produktion av koldioxid över en längre tidsperiod, till exempel ett år, som är intressant. Den avgör om skogen är en nettosänka, alltså tar upp mer koldioxid än den avger, eller en nettokälla, alltså avger mer än den tar upp, säger Achim Grelle.

Ungskog blir kolsänka igen – olika snabbt

Skogar här i Norden sköts huvudsakligen genom att man avverkar de flesta träden på en yta, så kallad kalavverkning. Därefter planterar man ny skog. Det här sättet att sköta skogen producerar mycket biomassa, vilket är bra sett ur klimatsynvinkel.

– Men avverkningen innebär även att en del av den stora mängd kol som finns bunden i marken frigörs till atmosfären. Detta eftersom kolupptaget genom trädens fotosyntes upphör, medan utsläppen från nedbrytningsprocesserna fortsätter och till och med kan vara förhöjda under en viss tid. Om man bedriver så kallat trakthyggesbruk, det dominerande sättet att bruka skog i Sverige, är det viktigt att snabbt etablera nya skogsplantor efter avverkningen.

När man vill veta bästa sättet att sköta skogen för att motverka klimatförändringarna är det viktigt att förstå varför olika skogar tar olika lång tid på sig att bli nettosänkor, och om det går att göra något för att korta den tiden.

– Till exempel skulle mer snabbväxande skogar kunna återgå snabbare till ett kolupptag. Eller kan man kanske ta bort mer biomassa i samband med avverkningen. Biomassa som annars skulle brytas ned och avge koldioxid, säger Achim Grelle.

Studien på ungskog i Småland och Uppland visar:

  • Den brukade skogen i södra och mellersta Sverige är en kolkälla under en relativt liten del av sin omloppstid.
  • Mer produktiva skogar blir kolsänkor snabbare och har i regel även kortare omloppstider än mindre produktiva skogar.
  • Kolbalansens återhämtning tar cirka 15 procent av omloppstiden, oavsett produktivitet.
  • Vill man påskynda återhämtningen genom gödsling riskerar man inte att öka utsläppen av metan och lustgas nämnvärt.

Källa: När ungskogen går från en kolkälla till en kolsänka

Gödsla skogen eller inte?

Forskarna gödslade också en av skogarna som ingick i studien för att se hur det påverkade trädens tillväxt och därmed kolupptaget.

När man gödslar med kväve kan ibland utsläppen av metan och lustgas från marken öka. Eftersom de är mycket starka växthusgaser är det viktigt att dessa utsläpp begränsas, då de riskerar att minska en eventuell klimatnytta av gödslingen.

Det var för tidigt att utvärdera gödslingens effekter på skogens kolbalans inom projektets tidsram, men forskarna kan dra slutsatser angående effekten på övriga växthusgaser.

– Gödslingen ledde till att marken tog upp mindre metan, men den började ändå inte avge metan. Det blev små utsläpp av lustgas samma år som vi gödslade; dock inte åren därefter.

Totalt var dock flödena av dessa gaser mycket små. Det största utsläppet av lustgas motsvarade 0,18 ton koldioxid per hektar och år, vilket kan jämföras med att skogen totalt årligen tog upp över 18 ton koldioxid per hektar, säger Achim Grelle.[/textblock]

Kontakt:

Achim Grelle, lektor vid Institutionen för skog och träteknik, achim.grelle@lnu.se
Johan Bergh, professor i skogsskötsel, johan.bergh@lnu.se

Inlägget Så länge tar det för ungskog att bli kolsänka igen dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Vägkanter kan bli viktiga miljöer för pollinatörer

Posted on by

Vägkanter kan vara viktiga livsmiljöer för växter, fjärilar och humlor när hagar och ängar blivit färre. Om de sköts rätt och det är lite trafik vill säga.

Gräsmarker som har skötts med lågintensivt bete eller slåtter under lång tid utgör några av de mest artrika livsmiljöerna i Europa. Men jordbrukslandskapet har förändrats mycket under 1900-talet. De tidigare blomrika gräsmarkerna har omvandlats till åkrar eller växt igen med skog. Det är ett stort hot mot den biologiska mångfalden.

Vägkanter kan vara artrika

Samtidigt har andra typer av gräsmarker ökat. I Sverige täcker gräsmarker längs kraftledningsgator och vägkanter nästan lika stora arealer som de kvarvarande värdefulla ängs- och betesmarkerna. Både vägkanter och kraftledningsgator kan vara artrika och det finns ett stort överlapp med de arter man hittar på ängar och i hagar.

Juliana Dániel-Ferreira har tittat på vägkanternas och kraftledningsgatornas potential för biologisk mångfald, om de underlättar spridning i landskapet och hur de kan skötas för att öka värdet som livsmiljöer för dessa arter.

Spårade insekternas rörelse

I ett experiment följde Juliana hur blombesökande insekter rörde sig i vägkanten. Hon satte ut blommande fältvädd med fluorescerande puder på – rött på ena sidan av vägen och blått på den andra. Målet var att simulera pollinering och kunna spåra hur insekterna rör sig. Hon valde vägar med varierande trafik och olika blomtätheter.

Resultaten visade att alla vägkanter, oberoende av hur många blommande arter de innehöll, underlättar insekternas rörelser genom landskapet.

Trafik ett hot mot humlor

Juliana har också inventerat humledrottningar längs vägar med olika trafikintensitet – döda och levande. Ju mer trafik desto större sannolikhet var det att observera en död humledrottning. Dessutom minskade antalet bosökande drottningar kraftigt längs vägar med hög trafik och artfattiga vägkanter.

Därför rekommenderar hon olika skötsel för vägar med lågintensiv respektive högintensiv trafik.

– Vägkanter längs vägar med låg trafikintensitet bör skötas för att gynna blomrikedom och antal arter. Det kan handla om att klippa vägkanten mindre ofta, helst bara en gång i slutet på säsongen. En annan viktig åtgärd är att samla det som har klippts, för att gynna växtarter som trivs i näringsfattig jord, säger Juliana.

Livsmiljöerna kan ökas

Potentialen är stor. Sverige har cirka 344 000 km vägar med en trafikintensitet som varierar från 0 till 2 000 fordon per dag. I dag är bara 10 procent artrika vägkanter. Om vi skötte bara en meters bredd på varje sida av vägen för naturvård skulle det leda till en ökning med ca 69 000 hektar livsmiljöer för pollinatörer. Att sköta två meters bredd på varje sida skulle uppskattningsvis leda till en ökning på 138 000 hektar.

Skydda humledrottningarna

Påkörd humledrottning som ligger på asfalten.

Under våren är sannolikheten att hitta påkörda humledrottningar högre längs högtrafikerade vägar. Bild: Juliana Dániel-Ferreira

Längs vägar med hög trafik och med blomfattiga (eller gräsdominerade) vägkanter rekommenderar Juliana att hålla låg vegetationshöjd under våren. Då undviker man att locka dit bosökande humledrottningar som kan dödas av trafik.

Oavsett skötsel och trafikmängd är vägarna barriärer för blombesökande insekter. Sannolikheten att insekterna korsade vägen var lägre än sannolikheten för rörelser i andra riktningar såsom längs vägkanten eller mot närliggande gräsmarker. Och intressant nog förstärktes den effekten när vägkanten var artrik. Kanske för att insekterna valde att stanna i vägkanten istället för att försöka ta sig över.

Undvek att korsa vägen

– Detta tyder på att blombesökande insekter uppfattar vägytan i sig som ett hinder, som de undviker att korsa, säger Juliana.

I sin avhandling konstaterade hon dessutom att alla typer av gräsmarker hade i genomsnitt fler växtarter när en kraftledningsgata korsade landskapet.

– Men de kan bidra ännu mer genom att man sköter dem för att gynna arter. Det kan till exempel handla om att klippa dem oftare än idag, samla in det som har klippts och skapa områden med låg vegetationshöjd i ledningsgatorna, säger Juliana Dániel-Ferreira.

Avhandling:

Linear infrastructure habitats for the conservation of plants and pollinators – The value of road verges and power-line corridors for landscape-scale diversity and connectivity

Kontakt:

Juliana Dániel Ferreira. Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet,

Posted in BMI

När får vi ett tillgängligt samhälle för alla?

Posted on by

En skylt som står på en gräsmatta och som har en rullstolsymbol med texten: Trappfri väg.

Det finns ett glapp mellan politiska ambitioner om tillgänglighet och hur verkligheten faktiskt ser ut. Trots lagstiftning och löften så kvarstår många hinder och många känner sig utestängda.

En grupp samhällsvetenskapliga forskare ville ta reda på varför det är så och har tillsammans undersökt vad de kallar tillgänglighetens tröghet.

– Många medborgare känner sig åsidosatta och utestängda. Det finns en massa undantag och krångel i vardagen trots starka deklarationer och lagstiftning kring tillgänglighet. Vi har försökt förklara den här trögheten, säger David Wästerfors, en av redaktörerna till en nyligen publicerad antologi.

Vad är tillgänglighet?

Tillgänglighet handlar om hur samhället utformas. Ett tillgängligt samhälle är utformat så att så många som möjligt kan använda och ta del av det.

Det handlar om att kunna ta del av den fysiska miljön och kunna ta sig runt i samhället. Det innebär också att få tillgång till information och kommunikation samt att kunna använda produkter och tjänster.

Källa: Myndigheten för tillgänglighet

Tillgänglighet – mer än bara fysiska hinder

Boken utgör en av de avslutande publikationerna för Tillgänglighetens motstånd, ett treårigt projekt med forskare från Lunds och Malmö universitet. Hanna Egard, Kristofer Hansson och David Wästerfors har samlat på sig ett stort material som skildrar hur vardagen ter sig för den som lever med funktionsnedsättning. De tre forskarna är redaktörer för den nya antologin där även 15 andra forskare medverkar.

– Det är lätt att fokus hamnar på det fysiska eller vad som händer när tekniken fallerar. Men det handlar lika mycket om hur vi behandlar varandra människor emellan, säger Kristofer Hansson.

– Vi har sett i intervjuer att den som exempelvis behöver hjälp ombord på tåget eller bussen möter kommentarer om att man borde haft med en assistent och ”sinkar resan” – eller att man inte ens erbjuds hjälp för att ta sig ombord.

Olika intressen måste vägas mot varandra

Boken är uppdelad i tre områden: staden och transport, kunskap och utbildning samt lagstiftning, institutioner och historia. Hanna Egard, som undersökt hur ansvariga på kommuner förhåller sig till tillgänglighetsfrågor, menar att man ofta erbjuder ett slags lösning som anses ”tillräckligt tillgänglig”.

– Det är inte så att man saknar ambitioner, men det blir halvmesyrer. Man tänker att det ska finnas personal som ska öppna dörrar, att man ska ringa på en klocka för att få en ramp utrullad och så vidare. Men lagkravet för tillgänglighet är ju att du i princip ska kunna klara dig själv, säger hon.

Personlig assistans och andra former av mänskligt stöd är också

Posted in BMI

Kreativitet centralt i läraryrket

Posted on by

Kan man se på lärarrollen som en slags designer – och kan lärare jobba likt designers för att ta sig an problem i undervisningen? Det har forskaren Elisabeth Rolf, vid Stockholms universitet, undersökt.

– Kreativa förmågor är centrala för lärare i deras yrkesroll. Jag vill med min forskning stötta gymnasielärare i att använda digital teknik i undervisningen, säger Elisabeth Rolf, som är gymnasielärare i botten och doktorand på Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

I sin avhandling undersöker hon hur lärare i den svenska gymnasieskolan arbetar med digital teknik, och vilka lärdomar man kan dra av hur de hanterar problem.

Metod hämtad från designvärlden

– När man jobbar utifrån ett designperspektiv försöker man definiera problem och föreslå olika lösningar. Inom mjukvaruutveckling arbetar man med så kallade designmönster, för att dela med sig av goda idéer. Jag använder det sättet att tänka när jag analyserar lärares pedagogiska mönster, förklarar Elisabeth Rolf.

Pedagogiska mönster – ett sätt att dela goda idéer

Ett pedagogiskt mönster handlar om att man i skrift beskriver ett problem, vilken kontext det uppstår i, möjliga lösningar och annat av värde kopplat till problemet. Det görs enligt en mall som kallas mönster. Tanken är att beskriva återkommande, och ofta ämnesöverskridande, problem och hur de kan lösas, så att den kunskapen kan komma andra lärare till del.

Vid en rad workshoptillfällen har hon engagerat gymnasielärare i sin forskning. I en första omgång bjöd hon in 14 lärare med lång erfarenhet av teknikstött lärande. De fick diskutera och bryta ner lektioner i ett antal återkommande problem. Många av problemen är ämnesövergripande. Det kan handla om att elever inte samarbetar, eller att de inte vill prata inför klassen.

Den typen av problem kan lösas på olika sätt, till exempel genom att använda digitala plattformar där elever kan visa sina kunskaper. Lärarna fick själva formulera och skriva om situationerna enligt mallen för pedagogiska mönster.

Lösningarna var användbara

I nästa workshopomgång fick andra gymnasielärare, som inte hade samma långa erfarenhet av att använda digital teknik i undervisningen, ta del av de definierade problemen och föreslagna lösningarna. De fick i uppgift att planera lektioner och ta det presenterade materialet i beaktande. Elisabeth Rolf var nyfiken på att se om de teknikerfarna lärarnas lösningar skulle vara användbara även för mindre erfarna lärare.

Experimentet visade att de skrivna mönstren var användbara för fyra av fem lärargrupper. De köpte inte alltid lösningarna rakt av, utan använde mönstren som inspiration att bygga vidare på – eller som språngbrädor till nya lösningar.

”Lärare arbetar som designers”

– För mig är det tydligt att lärare arbetar som designer. De hanterar dynamiska och oförutsägbara processer där teman kan växla under arbetets gång. Kontexten är avgörande. Samtidigt finns en systematik, lärarna är angelägna om att åstadkomma en lektionsplanering.

Elisabeth Rolf berättar att en del lärare är tveksamma. De känner inte alltid igen sig i designerrollen.

– Men jag tror att det här synsättet kan gynna lärare på sikt, och öka deras professionalitet. Kreativitet är helt centralt för yrkesutövningen. Att vara lärare är att vara designer av undervisningen, säger hon.

Användbar metod på lärarutbildning

Kollegialt lärande, att bjuda in kollegor till sitt klassrum och få feedback, kan vara känsligt. I undervisningssituationen riskerar man att tappa humöret – eller avslöja sina tillkortakommanden. Att analysera designprocesser och skriva pedagogiska mönster kan vara ett alternativt sätt att förbättra undervisningen, tror Elisabeth Rolf.

– Metoden skulle kunna vara oerhört användbar på lärarutbildningarna. Man konkretiserar verkligen utbildningens kärna: lärarens planering och förarbete, vilken pedagogik man går in med och vilka kompetenser eleverna kan utveckla.

Pedagogiska mönster kan utveckla även erfarna lärares kompetens, menar hon. Många får aha-upplevelser av att läsa hur kollegor beskriver problem och lösningar.

– Som tidigare skolledare är jag övertygad om att undervisningen kan stärkas av att lärares designkompetens utvecklas, säger Elisabeth Rolf.

Avhandling:

Teachers as designers: Analyses of pedagogical patterns and their use.

Kontakt:

Elisabeth Rolf, doktorand på Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, elisabeth@dsv.su.se

Inlägget Kreativitet centralt i läraryrket dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Har julgranen rättigheter?

Posted on by

Vi klär den, dansar runt den och slänger ut den. Ingen jul utan gran. Men har du funderat på om granen har några rättigheter?

Det är ju definitivt så att vi förkortar julgranens liv med decennier – vilket också teoretiskt sett påverkar arter som lever i granen. Och det är många. Granen är favorit hos hundratals svamparter, som blodriska, bombmurkla, rödgul trumpetsvamp, rynkskinn och åtskilliga spindlingar samt för ett hundratal skalbaggar, som granbock, nordlig rödrock och större barkplattbagge. Granen är det trädslag som flest arter är beroende av, ju äldre den är desto fler arter, och särskilt den döda veden är viktig.

– Man kan absolut fråga sig om julgranen har rättigheter. Liksom man kan fråga sig om alla andra arter och naturen i sig har rättigheter, säger Per Sandin, lektor i bioetik och miljöetik på SLU.

Kanske är det arten gran som har rättigheter?

Men om vi testar tanken att alla granar har rätt att bli gamla – vad skulle det innebära? Det är knappast realistiskt att alla julgranar i en julgransodling skulle få växa sig stora. Och hur skulle andra arter påverkas om inga julgranar gallrades ut från den brukade skogen? Många andra arter i skogen gynnas av en halvöppen miljö där det varken är för mörkt eller för ljust.

Men kanske är det inte den enskilda granen som har rättigheter – såvitt vi vet är det inte några medvetna varelser – utan hela arten gran.

– Ja det kan man ju också diskutera. Granen är ingen utrotningshotad art. Men i alla fall för mer sällsynta arter så är det lätt att hitta argument för att vi är skyldiga att de inte dör ut på grund av våra aktiviteter, säger Per Sandin.

Vad är en naturlig julgran?

En annan intressant fråga i juletider är förstås: Vad är en naturlig julgran? Är det mer naturligt med en gran från skogen än en plastgran?

– Jag tror att de flesta tycker att en levande julgran är mer naturlig än en plastgran. Men det är en flytande skala. Julgransodlingar skulle inte ha funnits utan människor och också om du går ut i skogen och hugger en gran på din mark så finns den där tack vare skogsbruket. Så det går att ifrågasätta hur naturlig en skogsgran är också, säger Per Sandin.

Julgransodling – vad skulle marken annars kunna användas till?

Och när vi ändå är inne på julgransodlingar så hamnar vi mitt i ett annat etiskt dilemma. Är det rätt att odla julgranar på mark som kanske kunde ha använts till annat – till exempel för att odla mat eller för naturreservat? Och kommer det att förändras i framtiden när vi är fler människor på jorden?

– Det är samma diskussion som när vi odlar andra saker som inte är livsnödvändiga. Är det rätt att uppta mark för det, säger Per Sandin.

Skägglav.

Granen försörjer flest andra arter

Mer än 500 arter svampar, 85 lavar och nästan 300 skalbaggar är beroende av granen. Att så många andra arter anpassa sig just till granen beror på att den är vanlig och långlivad. Men trots att granen är Sveriges vanligaste träd och blåbärsgranskog den vanligaste naturtypen är mer än var fjärde rödlistad, av de 1100 arter som har gran som viktig värdväxt. Och av de 370 arter som är helt beroende av gran är 114 rödlistade.