Snart tändas tusen juleljus. Varje år bränner svenskarna cirka 18 000 ton ljus, de flesta runt jul. Men är det så klokt egentligen? Vi frågade Aneta Wierzbicka, forskare vid Lunds universitet som länge har studerat hur levande ljus påverkar inomhusluften.
Hur farliga är de levande ljusen?
– Det går inte att ge ett exakt svar på den frågan. Men jag har forskat länge om förbränning och luftburna partiklar och vi försöker undvika förbränning för att det skapar föroreningar som kan leda till andnings- och hjärtproblem. När vi bränner ljus vet vi att det bildas små partiklar – vilken typ beror på vad ljusen är gjorda av och hur vi bränner dem.
Aneta Wierzbicka, Universitetslektor vid Ergonomi och aerosolteknologi, Lunds universitet.
Vad är det som gör dem farliga?
– Det är ljus som brinner med en fladdrande låga som är farliga. Då produceras mer sotpartiklar som ibland syns, ibland inte. Utsläppen varierar mycket med vilken ljusmassa och veke som används. Det handlar också om hur man kombinerar ljusmassa och veke, så det kräver stor erfarenhet och kunskap för att få fram rätt kombination. Vissa ljus ökar utsläppen ju längre de brinner.
Hur många kan man ha tända samtidigt utan att riskera hälsan?
– Eftersom det beror på vilket material som används, och hur ljusen brinner, är det svårt att svara på. I vår senaste studie undersökte vi föroreningar från fem ljus som brann i en normalstor lägenhet. Då mätningar hamnade alla under WHO:s gränsvärden. Men i september 2021 sänkte WHO gränsvärdena kraftigt, så idag skulle vårt experiment hamna över gränsvärdet.
Vilka ljus ska man välja för att minska föroreningarna?
– Det bästa man kan göra är att se till att man inte har den här fladdrande lågan. Att ljus har lukt eller färg innebär fler tillsatser så det är bra att välja ett vitt ljus utan doft.
Vad behöver forskarna undersöka mer?
– Idag vet vi vilka föroreningar som ljusen orsakar, men inte så mycket om hur de påverkar människors hälsa. När vi i en studie undersökte hur människor påverkas av levande ljus visade det sig att de minskade hjärtfrekvensen. Ljusen kan med andra ord även ha en positiv effekt på hälsan, då många förknippar levande ljus med avkoppling och kvalitetstid. Så det kan finnas psykologiska effekter som är välgörande.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se
Levande ljus består oftast av stearin eller paraffin
Nej, det är inte de levande ljusen som orsakar flest bränder i juletid. Enligt en undersökning av SOS Alarm och försäkringsbolaget If tror nästan alla svenskar, 96 procent, att det är så. Endast 13 procent av de tillfrågade gissade på rätt orsak: matlagning.
Levande ljus kan tillverkas av flera olika material. De vanligaste är stearin och paraffin, ibland kombineras de två. Stearin tillverkas av fett från växter eller djur medan paraffin är en oljeprodukt.
Stearinljus uppfanns på 1800-talet av en fransk kemist. När elektriciteten kom minskade konsumtionen av levande ljus kraftigt men ökade igen under 1960-talet när de fick en ny funktion som stämningsskapare.
Föroreningar som brinnande ljus kan ge ifrån sig: Sotpartiklar, polycykliska aromatiska kolväten (förkortas PAH), kväveoxid, ultrafina partiklar i nanostorlek.
Par som har gemensam ekonomi har färre ekonomiska konflikter än de som har delad ekonomi. Men det gäller främst för par som levt ihop länge. För yngre par är det tvärtom.
Gemensam ekonomi ger färre ekonomiska konflikter för par i de flesta åldrar, i jämförelse med par som har delad eller delvis delad ekonomi. Det visar en studie av sambanden mellan pars ekonomiska konflikter och deras sätt att organisera sin ekonomi utifrån olika livssituationer och åldrar från Stockholms universitet.
– Att ha delad ekonomi kan betyda att man har sämre kommunikation i relationen, eller att en partner har mer behov av ekonomisk självständighet. Gemensam ekonomi kan istället vara ett tecken på stabilitet, kommunikation och så kallad ”team-känsla”, säger Linda Kridahl, forskare vid Demografiska avdelningen vid Sociologiska institutionen på Stockholms universitet och en av författarna till studien som publicerades nyligen i tidskriften Journal of Social and Personal Relationships.
Delad ekonomi bättre för unga
Sambandet mellan gemensam ekonomi och färre konflikter är särskilt tydligt bland par med ekonomiska svårigheter, bland äldre par och par som hållit ihop längre än 30 år. Däremot visar studien att gemensam ekonomi inte är det bästa för alla åldrar. För yngre par i åldrarna mellan 20 och 29 år är det tvärtom mer fördelaktigt med delad ekonomi, sett till risken för ekonomiska konflikter.
– Yngre par kanske inte har så många gemensamma utgifter och kanske inte har etablerat sin relation lika starkt än, säger Linda Kridahl. Bland äldre par kan det vara mer fördelaktigt att ha gemensam ekonomi eftersom äldre par oftast har begränsade inkomster. Att ha gemensam ekonomi kan skapa en viss trygghet, något som inte behövs på samma sätt i yngre åldrar, säger Linda Kridahl.
Det går dock inte att säga säkert om det är hur paren organiserar sin ekonomi som påverkar uppkomsten av ekonomiska konflikter eller tvärtom.
Utsatthet ökar risk för konflikt
Forskarna fann även att par som har svårigheter att få ekonomin att gå ihop i slutet av månaden, har fem gånger så hög sannolikhet att uppleva ekonomiska konflikter.
– Det är viktigt att öka förståelsen för vilka par som är särskilt utsatta. Även om resultaten till en del var förväntade så är kunskapen viktig både på individ- och samhällsnivå, säger Linda Kridahl.
Ekonomiska konflikter ger en indikation på hur väl parets ekonomi fungerar och kvaliteten på relationen, betonar hon.
– Hur par organiserar sin ekonomi är också centralt då det ofta tas för givet att par har gemensam ekonomi när man till exempel bedömer hushållets inkomster vid beslut om bostadsbidrag eller liknande, säger Linda Kridahl.
I studien undersökte forskarna sambandet mellan ekonomiska konflikter och hur par organiserar sin ekonomi. I studien analyserades svar från 4 939 respondenter i åldrarna 20 till 80 år som är gifta eller samboende och som bor i Sverige.
Studien är baserad på en enkätundersökning, Generations and Gender survey, från 2012/2013. Undersökningen ingår i ett stort internationellt nätverk som heter Generations and Gender Programme där 27 länder deltar i dagsläget.
Covid-19 ökar i Europa trots hög vaccinationsgrad.
– Ingen blir fullständigt immun, säger forskare. Men bäst skydd ger hybridimmunitet, ett resultat av “naturlig” immunitet och en eller två vaccindoser.
Blir man immun om man har haft covid-19? Eller efter en dubbel vaccindos? Och hur länge? Det här är frågor som nu, efter snart två års pandemi och intensiva forskningsinsatser, börjar få tydligare svar.
Allt handlar om våra immunförsvar
När vi angrips av ett virus så mobiliserar immunförsvaret. När infektionen så småningom är över drar sig immunförsvaret tillbaka. Men antikroppar mot coronaviruset, SARS-CoV-2 kan finnas kvar i blodet åtskilliga månader efter en infektion.
Minnesceller, de vita blodkroppar som kallas T- och B-celler, finns också kvar. De har byggt upp ett minne för SARS-CoV-2, och beredskapen inför nya virusattacker är nu högre än tidigare. Och samma sak händer i immunförsvaret om du vaccinerar dig. Det är detta som kallas immunitet.
Men hur länge varar immunitet mot corona?
Marcus Buggert vid Karolinska institutet forskar om det som kallas cellmedierad immunitet, framför om hur våra T-celler kan motarbeta infektioner. Och är en av många forskare som under det senaste året lagt det mesta av sin energi på SARS-CoV-2. Han är noga med att man inte ska missförstå vad immunitet innebär.
– Ingen blir fullständigt immun. Immunitet är inte ett binärt begrepp (alltså inte antingen immun eller icke immun, redaktionens anmärkning), utan snarare en gråskala där det ingår många komponenter. Det här säger jag ganska ofta, för det är viktigt att förstå. I stället för immunitet kanske man ska säga att man har olika grad av skydd mot mild och svår sjukdom, men skyddet är sällan hundraprocentigt.
Immunförsvaret attackerar coronavirus.
– Immunförsvaret håller hela tiden angrepp från omvärlden under kontroll, men det skapar inte någon steril bubbla. Vi kan få infektioner och bli lite förkylda, till exempel. Men det är inga större problem.
– Utan försvaret får vi däremot stora bekymmer. Man kan jämföra med hiv-smittade, när de drabbas av aids då kroppens T-celler slås ut – personer dör då av det som annars varit en enkel luftvägsinfektion.
Marcus Baggert och hans kolleger har i en tidigare studie visat att det finns personer som haft covid-19 men saknar antikroppar och istället har T-celler. Hur funkar det?
– Det gäller nog en mindre grupp. De flesta utvecklar trots allt oftast båda delar.
Men även om antikropparna dippar så finns både T-celler och B-celler kvar – våra minnesceller. Det här är något man känner till och som man kan se generellt i infektioner.
Hur ser dippen av antikroppar ut?
– Vi vet inte exakt. Det är en av de saker vi ska titta på. Men det finns så få kvar som inte är vaccinerade som går att studera. Hittills ser det trots allt ut som att 75 till 80 procent har kvar detekterbara antikroppar efter ett år. Men oavsett det, så finns det ett minne i form av långlivade B- och T-celler kvar i kroppen.
– De här skyddande vita blodkropparna finns inte kvar främst i blodet. De ligger i beredskap någonstans i våra vävnader. B-cellerna finns i benmärgen och T-cellerna kan finnas i svalget till exempel. Antikropparna är alltså nyckeln för att skydda mot infektion, men det finns andra komponenter, alltså de här minnescellerna. Min bild är att detta gör att man kan ge ett snabbare svar med antikroppar nästa gång virusen kommer.
Hur kommer det sig att vissa ändå kan bli infekterade en andra gång?
– För andra coronavirus som cirkulerar sedan många år, har man sett att de ger inga eller bara lätta symptom, om de efter cirka ett år infekterar en andra gång. Men med covid-19 vet vi inte säkert. Även efter en andra vaccindos kan man bli infekterad, det vill säga ge ett positivt testsvar – men med så låga virusnivåer att det inte blir någon svår sjukdom.
Det finns siffror från Israel som antyder att ett antal människor blivit infekterade trots vaccinering. Det betyder att de gjort ett positivt test, men inte haft mycket sjukdom, framför allt inte svår sjukdom.
Vilket ger bäst skydd, att ha gått igenom sjukdomen eller att vaccinera sig?
– Jag brukar passa mig för att romantisera skydd kopplat till sjukdom. Men svaret är egentligen både och. Att först bli infekterad och sen ta en eller två vaccindoser. Det ger väldigt höga nivåer av antikroppar, se Hybridimmunitet – det bästa skyddet.
– Sen skulle jag vilja säga att vaccin är näst bäst ändå. Även om en genomgången sjukdom kan trigga ett bra immunsvar så är det ju inget vidare att vara sjuk, med allt vad det innebär. Jag har själv haft covid-19, med den oro det medför och bortfall av lukt och smak och dessutom finns risken för besvär av postcovid. Så sjukdom är definitivt inget att rekommendera.
Genomgången corona ger bäst skydd. Varför ska man ändå vaccinera sig om man varit sjuk?
– Vi tittar på det just nu. Det är möjligt att man får ett bra skydd av kanske bara en dos. Även om man har ett skydd efter sjukdomen så bör man ta vaccinet för andras skull, för att inte riskera att kanske sprida viruset om man går omkring utan symtom. Och man får ett väldigt bra skydd av det, som sagt.
Hybridimmunitet – det bästa skyddet
Att först bli sjuk i covid-19 och sen ta en eller två vaccindoser, ger ett mycket starkt skydd mot coronaviruset, visar COMMUNITY-studien på Danderyds sjukhus.
Snabba salivtester för corona är ett bra alternativ till pinntest i näsan, visar forskning.
– För barn är det viktigt att provtagningen är enkel och utan obehag, säger Yang de Marinis, docent vid Lunds universitet.
Den vanligaste coronatesten är med RT-PCR genom ett nässvalgsprov taget med bomullspinne. Provtagning från nässvalget är ofta obehaglig och RT-PCR-test kräver även analys i laboratorium. I en ny studie från Lunds universitet har forskare undersökt om snabbantigentest för covid-19 kan användas på saliv i stället för att pinna nässvalget.
– Våra resultat tyder på att salivbaserade snabbtester kan vara tillräckligt för diagnostisera covid-19 i ett tidigt skede av infektionen, säger Magnus Rasmussen, specialistläkare inom infektionsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, som lett studien tillsammans med Yang De Marinis, docent vid Lunds universitet.
Pinnprov vanlig coronatest
En snabb diagnos är avgörande för att minska spridningen av sjukdomen. I dag finns flera olika testmetoder för att identifiera en pågående infektion. De PCR-test som används inom sjukvården tas vanligtvis med pinnprover i nässvalget och det gäller också för de flesta kommersiella tillgängliga antigentesterna, en metod som många upplever obehaglig. Antigentester används som ett komplement till PCR-testning när det krävs ökad testkapacitet eller snabba provsvar. Och så finns det salivtester.
– Salivbaserade tester är mindre obehagliga, enklare och lättare att hantera. Du behöver heller inte utbildad vårdpersonal för att spotta i en kopp, säger Magnus Rasmussen.
Coronatest i jämförelse
Studien omfattar 44 patienter som var inlagda på sjukhus med säkerställd covid-19 och pågick under tiden när den engelska virusvarianten alpha var i omlopp. Deltagarna hade varierande symtom som befann sig i olika stadier av sjukdomen. Forskarna samlade in saliv- och nässvalgsprover från samtliga deltagare för att bedöma den diagnostiska noggrannheten hos SARS-CoV-2-snabbantigenprov på patientnära testning av salivprover. De jämförde även prestationsförmågan hos fyra kommersiella snabba antigentester.
Jämförde coronatest på 44 patienter
I den aktuella studien jämförde forskarna RT-PCR-tester med pinnprov från nässvalget och salivprover som de samlat in från 44 patienter vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Alla 44 deltagare hade bekräftad covid-19, och fick för salivtesten harkla sig djupt innan de spottade. Resultaten visade att coronavirus kan spåras både i saliv- och nässvalgsprover, men att koncentrationerna är något lägre i saliv. Forskarna undersökte även fyra olika snabba antigentester som finns att köpa på marknaden, för att se hur bra de hittar virus i salivprover.
Alla fyraantigentesterna visade sig vara relativt känsliga i att upptäcka viruset tidigt under infektionen eftersom viruskoncentrationen är högre då. Senare under infektionen, när viruskoncentrationen är lägre, visade sig antigentesterna inte vara tillräckligt känsliga.
Enkla salivbaserade coronatest
– Fördelen med ett salivbaserat snabbtest är att du enkelt kan ta det själv därhemma i lugn och ro. För många kan det göra stor skillnad. Om smitta förekommer i till exempel grundskolan kan de yngre ovaccinerade eleverna snabbare screenas med ett salivbaserat snabbtest. För barn är det viktigt att provtagningen är enkel och utan obehag, säger Yang de Marinis som är försteförfattare till studien.
Forskarna menar att snabba salivtester är ett bra alternativ till vanlig PCR-testning och nässvalgstest, och dessutom kan komplettera dessa metoder när screeningbehoven ökar.
– Innan vi kan börja använda salivantigentest behöver vi bekräfta att de fungerar för att identifiera covid-19 också hos nyinsjuknade och hos tidigare vaccinerade personer. Sådana studier pågår hos oss och även på andra ställen, säger Magnus Rasmussen.
Kontakt:
Yang De Marinis, docent, Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, yang.de_marinis@med.lu.se
Magnus Rasmussen, professor, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet, och specialistläkare inom infektionsmedicin på Skånes universitetssjukhus i Lund, magnus.rasmussen@med.lu.se
Odlad fisk föds ofta upp på importerad, vildfångad fisk. Men nu finns för första gången svensk lax uppfödd på insekter – som i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.
Över 90 procent av världshavens kommersiella fiskbestånd är maximalt nyttjade eller överutnyttjade. Odlad fisk har länge setts som en möjlig lösning för att möta den ökade efterfrågan på fisk och skaldjur utan att öka pressen på världshaven. Samtidigt består fiskfoder ofta av importerad vildfångad fisk. Dessutom ingår vanligtvis även soja, en gröda som bidrar till att regnskog avverkas.
Vår mat ska helst inte äta vår mat
Ett svenskt fiskfoder, gjort på bland annat insekter, gör det möjligt att föda upp lax på ett mer hållbart sätt. Insekterna i fiskfodret har i sin tur ätit grönsaksavfall och brödrester.
– Det är ett enormt resursslöseri att låta odlad fisk äta soja från Brasilien och fisk från Stilla Havet, samtidigt som det slängs tonvis med mat i Sverige. Matavfallet kan istället användas till att föda upp insekter, en utmärkt föda för fisk. Vår mat ska helt enkelt helst inte äta vår mat, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation, som tillsammans med forskare från SLU och aktörer från hela livsmedelskedjan deltagit i pilotprojektet.
Insektslarverna äter avfall i form av skal, kärnhus och brödrester från livsmedelsindustrin som annars hade blivit matsvinn. Bild: Axfoundation
