Author Archives: admin

Grön upphandling kan ge mer ekologiska livsmedel

Posted on by

Offentlig sektor kan bidra till en omställning mot ett mer ekologiskt jordbruk genom grön upphandling. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

De senaste årtiondena har ekologisk livsmedelsproduktion fått stor uppmärksamhet i diskussioner kring hur vi ska nå Sveriges och EU:s miljömål. EU uppmuntrar medlemsländerna att använda så kallad grön offentlig upphandling för att få offentlig sektor att öka sina ekologiska livsmedelsinköp. Därmed skapar man incitament för jordbrukare att ställa om sin produktion.

Målet är 25 procent ekologiska livsmedel inom offentlig sektor

I Sverige har det funnits subventioner för ekologiskt jordbruk sedan mitten av 90-talet. År 2006 satte Sveriges riksdag upp ett mål om att 25 procent av offentlig sektors livsmedelskonsumtion skulle vara ekologisk.

– Effekten av grön offentlig upphandling som ett miljöpolitiskt styrinstrument är inte självklar. Den beror exempelvis på den offentliga sektorns storlek som köpare, dess kapacitet att implementera denna typ av policy, samt privata konsumenters priskänslighet, säger Hanna Lindström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

– Konsumenters priskänslighet för ekologisk och konventionell mat, och detaljhandelns prissättningsstrategier, är centrala för att subventionerna ska få avsedd effekt. Men trots att det finns ett stort politiskt intresse för ekologisk livsmedelsproduktion i Sverige så saknas det i hög utsträckning empirisk forskning om dessa faktorer,

Ekologiska livsmedelsinköp ökar andelen ekologisk jordbruksmark

I sin forskning har Hanna Lindström därför studerat hur grön offentlig upphandling kan fungera som ett miljöpolitiskt styrinstrument. Hon har analyserat svenska kommuners ekologiska livsmedelsinköp över tid.

– Resultaten visar att ekologiska livsmedelsinköp har en positiv effekt på mängden ekologisk jordbruksmark i Sverige. Denna effekt kan framförallt kopplas till den samlade köpkraften hos svenska kommuner.

– Jag har också studerat vilka faktorer som kan tänkas påverka grön offentlig upphandling. Trots att de policys som syftar till att öka kommunens ekologiska livsmedelsinköp är frivilliga, och kostsamma, tillämpas de ändå i hög utsträckning.

Konsumenter känsliga för prisförändringar på ekologisk mjölk

Med hjälp av uppgifter från mejeriindustrin och detaljhandeln har Hanna Lindström också undersökt skillnader i efterfrågan och prissättning mellan ekologisk och konventionell mjölk.

– Genom att använda data på streckkodsnivå för ekologiska och konventionella mjölkprodukter skattar jag svenska konsumenters priskänslighet. Det vill säga hur mycket efterfrågan på mjölk förändras när priset förändras. Jag kan då se att efterfrågan på ekologisk mjölk är mer priskänslig än efterfrågan på konventionell mjölk. Konsumenterna verkar ha starka preferenser för de traditionella leverantörernas märken.

– Jag undersöker också hur konsumentpriset påverkas av höjningar, respektive sänkningar av mjölkpriset från mejerierna. För konventionella mjölkprodukter pekar resultaten på så kallad positiv asymmetri. Det innebär att en höjning av mjölkpriset från mejerierna märks mer och snabbare för konsumenterna, jämfört med en prissänkning. När det gäller ekologisk mjölk är denna positiva asymmetri inte lika framträdande. Därmed kommer konsumenterna att uppleva mindre skillnader i priset på ekologisk mjölk när mejerierna höjer eller sänker sina priser gentemot detaljhandeln.

Offentlig sektor kan bidra till mer ekologiskt jordbruk

Hanna Lindström visar på den potential som finns hos grön offentlig upphandling till att bidra till en ökad ekologisk livsmedelsproduktion. Hon ger också en tydligare bild av hur efterfrågan på, och prissättningen av, ekologiska livsmedel ser ut inom svensk detaljhandel.

– Tillsammans med mina kollegor kan jag visa att den gemensamma köpkraften kan bidra till en ökad omställning bland svenska jordbrukare. Även om offentlig sektor står för en relativt liten andel av marknaden för livsmedel.

– Jämfört med tidigare studier från andra marknader finner jag också en relativt hög priskänslighet gentemot ekologisk mjölk bland svenska konsumenter. En förklaring kan vara svenska konsumenters starka preferenser för traditionella märken. Måhända finns det lokala anknytningar som redan appellerar till konsumenternas miljömedvetenhet, , säger Hanna Lindström.

Dessa nya kunskaper kring grön offentlig upphandling och priskänslighet bidrar till att myndigheter och praktiker har bättre möjlighet att utforma effektiva policyförslag, menar hon.

Avhandling:

Food for Thought: Essays on Green Public Procurement and the Market for Organic Food. (Svensk titel: Uppsatser om grön offentlig upphandling och marknaden för ekologiska livsmedel)

Kontakt:

Hanna Lindström, Handelshögskolan vid Umeå universitet, hanna.lindstrom@umu.se

Inlägget Grön upphandling kan ge mer ekologiska livsmedel dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Historien visar att vi kan bryta fossilberoendet

Posted on by

Om vi ska klara Parisavtalets mål på max 1,5 graders global uppvärmning måste vi kraftigt minska användningen av fossilt bränsle, och det snabbt. Men det finns faktorer som gjort det möjligt förr.

Att begränsa den globala uppvärmningen till Parisavtalets mål på 1,5 grader kommer sannolikt att kräva att kol- och gasanvändningen minskar i en takt som sällan noterats i något större land. Det visar en ny analys av fossilbränsleanvändningen i 105 länder från 1960 och framåt.

Forskarna bakom studien har också identifierat faktorer som historiskt har möjliggjort en minskning av fossila bränslen: konkurrerande teknik, motivation att byta energikällor och effektiva statliga institutioner.

Vi använde mindre olja under oljekrisen på 1970- och 80-talen

– Tidigare studier på global nivå har visat att användningen av fossila bränslen historiskt hela tiden ökat. Så vi blev förvånade över att användningen av vissa fossila bränslen, särskilt olja, faktiskt minskade ganska snabbt under 1970- och 1980-talen. I alla fall på nationell nivå i Västeuropa och andra industriländer som Japan. Det var ett svar på den energiosäkerhet som oljekrisen orsakade, säger Jessica Jewell, docent i energiomställning vid Chalmers tekniska högskola och en av författarna till studien.

– Det är inte den tidsperiod som vanligtvis förknippas med energiomställning, men vi tror att några viktiga lärdomar kan dras därifrån, säger Jessica Jewell.

Tillsammans med kollegorna Vadim Vinichenko, postdoktor vid Chalmers och Aleh Cherp, professor vid Central European University i Österrike och Lunds Universitet, har hon undersökt om några perioder de senaste 60 åren kan uppvisa en nedgång av användningen av fossila bränslen som motsvarar den takt som behövs för att uppnå klimatmålet.

Fossila bränslen minskade under en tioårsperiod vid 147 tillfällen

De har identifierat 147 tillfällen i ett urval av 105 länder där användningen av kol, olja eller naturgas minskade med mer än 5 procent under en tioårsperiod. De jämförde sedan de identifierade perioderna med simulerade klimatscenarier. Dessa simulerar hur mycket användningen av fossila bränslen måste minska för att nå klimatmålet på 1,5 grader.

Författarna jämförde historiska exempel med en nedgång av kolanvändning i Asien i den takt som Parisavtalets mål skulle kräva. De upptäckte då att ungefär hälften av klimatscenarierna helt saknar historiska motsvarigheter. Resterande scenarier liknar enbart den historiska nedgången av oljeanvändning som noterats i Västeuropa och Japan under 1970- och 1980 talen. Det gäller också majoriteten av klimatscenarierna för minskad kolanvändning i OECD-länderna. Samt över hälften av scenarierna för minskad gasanvändning i före detta sovjetiska länder, Mellanöstern och Afrika.

Energiomställning kräver ny teknik och statlig reglering

När fossilbränsleanvändningen minskat snabbt i större länder, i en omfattning som motsvarar den nödvändiga minskningen enligt klimatscenarierna, har det inte skett av sig själv. Det har samtidigt krävt:

  • framsteg inom konkurrerande tekniker,
  • effektiva statliga institutioner som kan genomföra de nödvändiga förändringarna, samt
  • en stark motivation att ändra energisystem,

för att till exempel undvika hot mot energiförsörjningen.

– En tillräckligt snabb minskning av användningen av fossila bränslen är en enorm utmaning. Men vår studie visar att det det finns lärdomar att dra historien, där man kunnat uppnå snabba nedgångar på nationell nivå, säger Jessica Jewell.

Vetenskaplig artikel:

Historical precedents and feasibility of rapid coal and gas decline required for the 1.5°C target, (Vadim Vinichenko, Aleh Cherp, Jessica Jewell), One Earth

Inlägget Historien visar att vi kan bryta fossilberoendet dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Extremt mansideal bakom gängvåldet

Posted on by

En stark maskulinitet där vapen och våld romantiseras är vanligt i kriminella gäng. Men ofta är denna machokultur en kompensation för ett tidigt utanförskap. Att jobba med manlig identitet kan vara en del av lösningen.

Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartlagd

Posted on by

Drygt en fjärdedel ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar, visar en kartläggning av immunitet mot covid-19. Unga som varit sjuka i covid-19 hade däremot färre så kallade minnesceller i immunförsvaret än äldre som genomgått infektion. Nu fortsätter forskare att studera långtidssymtom hos unga, och hur vaccination påverkar immuniteten.

­Det finns väldigt få populationsbaserade studier som undersöker immuniteten mot covid-19 hos unga vuxna, trots att de i stor utsträckning bidrar till smittspridning. Därför har forskare vid Karolinska institutet följt cirka tusen ovaccinerade unga vuxna i Stockholm under tiden oktober 2020 till juni 2021.

Målet var bland annat att kartlägga förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar (IgG-, IgA- och IgM) och minnesceller i immunsystemet (B-celler och T-celler) som skyddar mot covid-19.

– Unga vuxna riskerar att sprida smittan eftersom många inte märker av sjukdomen eller har väldigt milda symtom. Drygt 60 procent i åldersgruppen 18–29 år har hittills fått två doser vaccin, vilket kan jämföras med 80–90 procent i åldersgruppen 40–69 år. Det är viktigt att unga vuxna fortsätter att vaccinera sig så fort tillfälle ges, både för att skydda sig själva och andra, säger Erik Melén, professor i pediatrik och projektledare för studien.

Covid-19 bland unga

Minskad avverkning av skog stor nytta för klimatet

Posted on by

Minskad avverkning av skog ger stor klimatnytta på kort och medellång sikt (mer än 50 år). Ökade avverkningsnivåer ger negativa klimateffekter både på både kort och lång sikt – även om man räknar in att biomassa från skogen ersätter fossila källor.

De största effekterna ses i skogsrika län med liten befolkning, som exempelvis Jämtland, medan effekterna är mindre i områden med lite skog och stor befolkning som exempelvis Skåne.

Inom svensk skogsindustri, samt även inom politik och statsförvaltning, är idén om att skogsbruk är bra för klimatet etablerad som sanning. Men detta ifrågasätts av många internationella forskare. Forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitetet har studerat hur skogsavverkningar i olika delar av landet påverkar koldioxidhalten i atmosfären.

Stor nytta för klimatet med minskad skogsavverkning

– Det som nog förvånar många är att minskade avverkningar ger stor klimatnytta, trots att vi då tvingas använda mer av fossila produkter och bränslen. Förklaringen är främst att skogen betraktas som avverkningsmogen vid en ålder när växande träd fortfarande fixerar stora mängder koldioxid, men också att ett kalhygge avger koldioxid. Denna effekt är så kraftig att den för lång tid framöver överskuggar de fördelar som skogsbruket ger, säger professor Göran Englund på Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.

Fem olika län analyserades – Skåne, Västra Götaland, Gävleborg, Jämtland och Norrbotten). I dessa län är produktionen av skog olika hög. Analysen visade att i högproduktiva områden som Skåne och Västra Götaland, finns den största kortsiktiga klimatnyttan av minskad avverkning. Lägre, men mer uthållig klimatnytta, hittas i lågproduktiva områden som Norrbotten och Jämtland.

Även små minskningar ger stor klimatnytta

Forskarna visar också att den potentiella klimatnyttan, av att minska avverkningstakten, kan betyda mycket i förhållande till samhällets övriga utsläpp under perioden fram till 2045. Vid den tiden ska Sverige ha nått ”netto noll”, det vill säga inga nettoutsläpp av växthusgaser.

– Det är väl känt att en minskning av avverkningstakten ger klimatnytta på kort sikt, men storleken på effekten har man missat. Att effekten är så stor innebär att små minskningar av avverkningsnivåerna ger stor klimatnytta. Detta måste finnas med i de beslutsunderlag som tas fram, då det är avgörande för våra möjligheter att nå klimatmålen, säger studiens huvudförfattare Torbjörn Skytt, universitetsadjunkt på Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande vid Mittuniversitetet.

Riskabelt att öka avverkning

Forskarna noterar också att åsikterna av skogsbrukets klimatnytta är delad. Det handlar främst om vilket tidsperspektiv man utgår från, samt vilka antaganden man gör om skogsprodukternas klimatnytta. De som förespråkar ökade avverkningsnivåer fokuserar i regel på de långsiktiga effekterna. På mycket lång sikt, vilket handlar om mer än 100 år, kan nämligen dagens skogsbruk ge större klimatnytta än ett skogsbruk med lägre avverkningstakt.

– En sån strategi kräver att vi kan acceptera ökade utsläpp under de närmaste 50-100 åren. Det skulle vi kanske klara med ett klimatsystem i balans, men i dag när vi har höga och ökande koldioxidhalter – då är det en mycket farlig strategi, menar Göran Englund.

Vetenskapliga artikel:

Climate mitigation forestry – temporal trade-offs, Skytt T, Englund G, och Jonsson B-G. 2021. Environmental Research Letters

Kontakt:

Göran Englund, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet, goran.englund@umu.se

Torbjörn Skytt, Institutionen för ekoteknik och hållbart byggande, Mittuniversitetet,

Posted in BMI