Forskare från Chalmers har skapat små farkoster som bara är en tusendels millimeter tjocka och som går att styra med hjälp av ljusets kraft. Farkosterna kan köra i kontrollerade banor och transportera andra partiklar.
Ljus har en inneboende kraft som kan förflytta mikroskopiska föremål. Den upptäckten ligger till grund för den nobelprisvinnande optiska pincetten, där forskare kunde visa hur en fokuserad laserstråle kan fånga in och hålla fast partiklar med stor precision.
Nu har en forskargrupp vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet visat att kraften i ofokuserat ljus, en så kallad planvåg, kan användas för att styra en mikropartikel i en kontrollerad bana. Forskningen presenterades nyligen i en vetenskaplig artikel i tidskriften Nature Nanotechnology.
En tusendedels millimeter tjocka
De små farkosterna som forskarna har tillverkat är tio mikrometer breda och en mikrometer tjocka, alltså bara en tusendels millimeter. De minimala partiklarna har belagts med ett konstgjort material – en så kallad metayta.
Infektioner i tonåren kan öka risken för MS
Svåra infektioner under tonåren kan innebära en ökad risk att drabbas av MS senare i livet, enligt en ny studie.
– Det handlar framför allt om infektioner i hjärnan och ryggmärgen, men även i luftvägarna, säger Scott Montgomery, professor vid Örebro universitet.
MS är en neurologisk sjukdom som angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Orsaken till MS är inte helt känd, men man tror att både ärftliga genetiska och personliga egenskaper samt miljöexponeringar kan påverka risken att utveckla sjukdomen.
I tidigare studier har Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi och biostatistik vid Örebro universitet, funnit ett samband mellan hjärnskakning eller lunginflammation under tonåren och en ökad risk för att drabbas av MS senare i livet.
Den nya studien visar att även infektioner i centrala nervsystemet, alltså hjärnan och ryggmärgen, under tonåren ökar risken för att drabbas av MS med 180 procent.
– En infektion i det centrala nervsystemet verkar kunna trigga den autoimmuna processen, alltså att det egna immunsystemet attackerar en del av kroppen, vilket också är det som händer vid MS, berättar Scott Montgomery.
Tonåren – en känslig period
Forskarna såg även ett samband mellan svåra andningsinfektioner i tonåren och MS. Tonåringar som vårdats på sjukhus för andningsinfektion löper en ökad risk på 51 procent att drabbas av MS.
– Det är viktigt att poängtera att bara en liten minoritet av de som drabbas av allvarliga infektioner under tonåren kommer att utveckla MS. Men studien ger stöd för teorin att tonåren är en period då man är extra känslig för exponeringar kopplade till risken att drabbas av MS. Infektioner i barndomen (före 11 års ålder) innebär dock inte en ökad risk att utveckla sjukdomen senare i livet, säger Scott Montgomery.
Studien är ett samarbete mellan forskare vid Örebro universitet, Karolinska institutet och University College London.
Vetenskaplig artikel:
Hospital-diagnosed infections before age 20 and risk of a subsequent multiple sclerosis diagnosis.
Inlägget Infektioner i tonåren kan öka risken för MS dök först upp på forskning.se.
Vanligt med plack i kranskärl hos till synes hjärtfriska
Fyra av tio personer i övre medelåldern, utan känd hjärt-kärlsjukdom, har synligt plack i hjärtats kranskärl. Dagens levnadsvanor är en förklaring, menar forskare från Göteborgs universitet.
Det här är första studien som beskriver exakt hur vanlig och svår plackbildningen är hos människor i övre medelåldern utan symtom på hjärtsjukdom.
Metoden som forskarna har använt sig av är analyser med hjälp av bildteknologi, så kallad koronar datortomografi angiografi (CCTA). Tekniken skapar detaljerade bilder av hjärtats blodkärl.
Bilderna visar att 42,1 procent av drygt 25 000 individer, i aktuell åldersgrupp och utan tidigare känd hjärt-kärlsjukdom, hade synligt plack i hjärtats kranskärl, även kallat åderförfettning. I gruppen med synligt plack hade 5,2 procent dessutom en tidigare oupptäckt allvarlig kranskärlssjukdom. Studien bygger på den nationella befolkningsstudien Scapis, som inkluderar i Sverige slumpvis utvalda personer, i åldern 50-64 år.
– Att så många, till synes friska personer har plack i kranskärlen, visar på allvaret med dagens levnadsvanor och behovet av tidig identifiering av riskindivider, säger Göran Bergström är professor inom hjärt-kärlsjukdom på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ledare för studien.
Studien visar att plack i hjärtats blodkärl ökar med stigande ålder och antalet riskfaktorer hos en individ. Plack debuterar ungefär tio år tidigare hos män än hos kvinnor.
Studien är ett bidrag i arbetet med att kartlägga svenska folkets kärlhälsa och belyser vikten av tidig upptäckt av kranskärlssjukdom för att förebygga hjärtinfarkt, menar forskarna.
Många riskerar hjärtinfarkt
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden som är medfinansiär till studien.
– Resultaten bekräftar värdet av forskning på aktuella och uppdaterade data, byggda på dagens levnadsvanor. Nu vet vi att en stor del av Sveriges befolkning riskerar att drabbas av hjärtinfarkt och att forskningen behöver utveckla effektiva metoder för att hitta riskindivider och ta fram förebyggande behandlingar för att rädda liv och ge människor fler friska år, säger hon.
Studien lägger grunden för många nya forskningsprojekt. Siktet är nu inställt på att få fram en beskrivning av sjukdomsgraden hos förändringarna i blodkärlen i den aktuella gruppen. Forskarna vill ta reda på hur inlagringarna ser ut i medelåldern, varför vissa personer har mer och andra mindre plack i kärlen samt hur olika faktorer och specifika levnadsvanor kan kopplas till hjärtinfarkt av visst plack.
Vad gör plack i blodkärlen?
Plack eller åderförfettning är benämningen på de förändringar i blodkärlen som uppstår när kolesterol inlagras i kärlväggen. Den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är plack som brister, vilket gör att en blodpropp bildas och kärlet täpps till. Plack kan också leda till kärlkramp genom att gradvis täppa till och förhindra blodflödet till hjärtat.
Vetenskaplig artikel:
Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
Kontakt:
Göran Bergström, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet, goran.bergstrom@hjl.gu.se
Inlägget Vanligt med plack i kranskärl hos till synes hjärtfriska dök först upp på forskning.se.
Därför är svampar så giftiga
Svampförgiftning kan döda en människa. Men giftet är inte menat för oss – en ständig underjordisk kamp tvingar en svamp till kemisk krigsföring.
Svampar är några av de dödligaste organismer som finns för oss människor. Men vi är inte fienden i svamparnas värld, vår ämnesomsättning råkar bara likna småkrypens, som svampen skyddar sig emot.
Under mossan kryllar det av liv som vi sällan ser. Svamparnas mycel och nedbrytarbakterier ska samsas om utrymmet med småkryp, som hoppstjärtar, rundmaskar (nematoder) och fluglarver.
Svampar står nakna inför myllret
I den ständiga kampen om utrymme och näring har de allihopa utvecklat olika metoder att försvara sig eller angripa andra.
Men att som svamparna, ta till kraftiga nervgifter mot pyttesmå hoppstjärtar och rundmaskar kan ändå tyckas vara höjden av överdrift. Behövs det verkligen?
– Ja. Djur har skinn, päls och taggar, växter har bark och annan kutikula, skyddsskikt. Men svampar växer nakna, i tusendels millimeter tunna hyftrådar under marken. Vad de har är en kemisk fabrik för att hålla insekter och andra djur borta. Doften kan avskräcka, och om någon tuggar på svampen omvandlas vissa ämnen och blir osmakliga, säger Anders Dahlberg, professor i mykologi vid Statens lantbruksuniversitet, SLU.
Medan en del ämnen förgiftar och förlamar hoppstjärtar eller nematoder sätter svamparna in andra ämnen mot bakterier, vilket vi människor dragit nytta av i till exempel penicillin. Men ämnen som aflatoxiner, som utvecklas av mögelsvampar, kan vara mycket giftiga för människan. Det finns en stor spännvidd i hur svampgifter påverkar oss.
Om du ätit vit flugsvamp gäller det att få vård snabbt.
De fem giftigaste svamparna i Sverige
- Vit flugsvamp, Amanita virosa
Kulturarv som hotas av klimatförändringarna
Det är inte bara miljön och ekonomin som hotas av ett varmare klimat. Även människors kultur, identitet och traditioner påverkas. Vid Lunds universitet har forskare börjat dokumentera det kulturarv som klimatförändringarna hotar att urholka, och i värsta fall helt utradera.
– Som forskare har vi ett moraliskt ansvar. Detta måste dokumenteras, annars går minnet av olika ursprungsbefolkningars sätt att leva förlorat, säger Guy Jackson, postdoktor vid Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling, LUCSUS.
Han är en av författarna till en litteraturstudie som belyser hur klimatförändringar riskerar att radera inhemsk kunskap och kulturarv hos olika, redan utsatta grupper och ursprungsbefolkningar världen över.
Kulturarv är mer än historiska byggnader
Litteraturstudien, som omfattar 100 vetenskapliga artiklar, varav de flesta baseras på Nordamerika eller norra polcirkeln, visar att kulturarv i första hand ses som något med materiellt värde, som en arkeologisk lämning eller en historisk byggnad. Vidare ses det som något som kan bli ett problem i framtiden, trots att vi vet att mycket av detta pågår redan idag.
– Forskningen måste helt klart breddas vad gäller geografisk omfattning. Det är talande att så få studier tittar på förlust av kulturarv på små önationer, som ju riskerar att helt försvinna i och med havsnivåhöjningarna, säger Guy Jackson.
Han fortsätter:
– Vi måste ifrågasätta hur vi värderar, och i förlängningen dokumenterar, förlust av kulturarv och inhemsk kunskap. Det är problematiskt att det fortfarande är det materiella kulturarvet som är i fokus inom akademin. En alltför snäv syn riskerar dessutom att missa hur traditioner och kunskapssystem formar både individuell identitet och gruppidentitet.
Tradition är tätt sammankopplat med naturliga miljöer
Studien visar också på en tydlig koppling mellan förlust av ursprungsbefolkningars immateriella kulturarv och förändringar i den naturliga miljön. Exempelvis förändras sånger och arbetssätt när grupper inte längre kan ägna sig åt traditioner kopplade till en fysisk plats. En vetenskaplig artikel lyfter fram att för inuiterna i Kanada, är kunskap och kulturell identitet tätt sammankopplat med miljön: ”Vi inuiter är havsismänniskor. Om det inte finns mer havsis, hur kan vi då vara havsismänniskor?”
Enligt Guy Jackson är utvecklingen oroväckande av många anledningar. Dels kan förlust av inhemsk kunskap leda till minskad social sammanhållning, dels kan det leda till att ursprungsbefolkningar blir sämre rustade att hantera klimatförändringar eftersom de förlorar kontakten med sina traditionella sätt att leva.
–