Author Archives: admin

Magnetkamera hindrar överdiagnostik av prostatacancer

Posted on by

Magnetkameraundersökning i stället för traditionella PSA-test vid screening för prostatacancer, skulle minska problemen med överdiagnostik, överbehandling av lågrisktumörer och onödiga cancerbesked, visar en studie från Karolinska institutet.

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom dagens metoder medför överdiagnostik som leder till att många vävnadsprover tas i onödan. En ny studie från Karolinska Institutet visar att magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover har potential att halvera överdiagnostiken.

– Våra resultat från en stor randomiserad studie visar att moderna metoder för prostatacancerscreening bibehåller fördelarna med screening samtidigt som nackdelarna kraftigt minskas. Detta innebär att det största hindret för införande av nationell screening lyfts bort, säger Tobias Nordström, docent i urologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), vid Karolinska Institutet, och ansvarig för den så kallade STHLM3MR-studie.

Tidig upptäckt av prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerrelaterad död hos män. I Sverige får varje år cirka 10 000 män prostatacancer och 2 500 avlider av sjukdomen. Tidigare studier har visat att regelbunden screening kan leda till tidigare upptäckt och därmed minskad risk att dö av prostatacancer.

Nationell screening för prostatacancer har inte införts i Sverige eftersom nuvarande rutiner – PSA-test i kombination med traditionell vävnadsprovtagning – medför att många vävnadsprover tas i onödan och ett stort antal ofarliga småtumörer upptäcks. Socialstyrelsen har därför bedömt att nationell screening baserad på PSA (prostataspecifikt antigen) inte bör genomföras då fördelarna inte överstiger nackdelarna. I dagsläget är Litauen det enda land i världen som valt att införa ett rikstäckande screeningprogram för prostatacancer.

Onödiga besked om prostatacancer

– Förfinade screeningmetoder behövs för att minska överdiagnostik och överbehandling av lågrisktumörer och förhindra onödiga cancerbesked och biverkningar, säger Martin Eklund, lektor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och medansvarig för STHLM3MR-studien.

Resultaten från STHLM3MR-studien visar att överdiagnostiken halveras när traditionell vävnadsprovtagning av prostata ersätts av magnetkameraundersökning (MR) och riktade vävnadsprover. Antalet onödiga vävnadsprover som identifierar ofarliga småtumörer minskar, samtidigt som den nya metoden hittar lika många farliga tumörer.

STHLM3MR är en randomiserad studie med deltagare från Stockholms län som genomförts 2018–2021 och omfattar 12 750 män. Deltagarna gav först ett blodprov för analys av PSA samt analys av det nya Stockholm3-testet, framtaget av forskare vid Karolinska Institutet. Män med förhöjt testresultat lottades sedan till traditionell vävnadsprovtagning eller MR-undersökning. I MR-gruppen togs vävnadsprov enbart om misstänkta tumörer identifierades i MR-undersökningen.

Studien fortsatte därefter med att undersöka hur Stockholm3-testet kan kombineras med MR för att ytterligare förbättra metoden för prostatacancerscreening.

Kompletterande blodprov

– Vi presenterar inom kort spännande resultat där vi undersöker om ett kompletterande blodprov kan minska behovet av MR-undersökningar framöver och ytterligare skärpa diagnostiken. Framtidens prostatacancerdiagnostik utgörs sannolikt av en kombination av både blodprov och MR. Sedan länge finns nationell screening i Sverige för bröst- och livmoderhalscancer hos kvinnor.

Våra resultat från flera stora kliniska studier som totalt inkluderat mer än 70 000 män ger underlag för att även män kan minska sin risk för allvarlig cancer genom nationell screening för prostatacancer med moderna metoder, säger Tobias Nordström.

Forskningsresultaten presenteras på EAU21 (9 juli), Europas största urologikongress anordnad av European Association of Urology (EAU), där kliniker, forskare och patienter träffas i en virtuell miljö. Samtidigt publiceras resultaten i New England Journal of Medicine.

–

Meänkieli lever i Tornedalen – men har tystnat i undervisningen

Posted on by

I korridorerna och i fikarummen pratar lärare och elever meänkieli, men språket används nästan aldrig i undervisningen.
– Ett fenomen jag kallar koloniala klassrum, säger statsvetaren Pär Poromaa Isling.

Vilka möjligheter ger den svenska skolan tornedalingar att leva sitt minoritetskap, lära sig minoritetsspråket och få kunskap om tornedalsk kultur? Pär Poromaa Isling,

Posted in BMI

Så kan textilier rena avloppsvatten

Posted on by

Reningsprocessen för avloppsvatten är ofta komplicerad, dyr och ineffektiv. Textilier kan vara lösningen på problemet visar forskning från Borås universitet.

Hushåll, industrier och jordbruk världen över producerar dagligen tonvis av giftigt avloppsvatten. Trots omfattningen av problemet har vi i decennier hållit fast vid konventionella biologiska metoder för rening av avloppsvattnet, metoder som i många fall inte klarar att förstöra komplexa gifter.

Över tid har nya och avancerade reningsmetoder som bygger på oxidering växt fram. Men inte ens de bästa av dem har, på grund av sin komplexitet, potential att användas i praktiken. Det är något som Mohammad Neaz Morshed genom sin forskning vill ändra på.

Hand avhandling fokuserar på hur en av de nya avancerade reningsmetoderna kan göras mindre komplex – och den lösning som föreslås involverar textilier. Närmare bestämt handlar det om att återskapa det nämnda avancerade systemet för rening av avloppsvatten – genom att använda textilier som har specifika katalysatorer på ytan.

Katalytiska system är en av de effektivaste teknikerna för moderna kemiska processer. I processen används en molekyl, en katalysator, som är kapabel att pådriva en kemisk reaktion utan att själv bli förbrukad under processens gång.

Textilier renar vatten effektivt

Han pekar på att det inte finns några snabba pengar att tjäna inom det här området, så för att människor och industrier, speciellt i u-länderna, ska uppmuntras att rena sitt avloppsvatten innan de släpper tillbaka det i ytvattnet, krävs en både billig, snabb, enkel och samtidigt effektiv reningsprocess. Och för det ändamålet passar textilier perfekt, har Mohammad Neaz Morshed genom sin forskning kommit fram till.

– Textilier är billiga, starka och flexibla och kan ges en varierande design så att de passar vilken reningsbehållare som helst. Jag är övertygad om att det är ett idealiskt material för det här syftet.

Han pekar på att textilier tack vare sina många fördelar tjänar långt mer än sitt ursprungliga syfte (kläder), och får allt fler användningsområden, inom exempelvis medicin och kemi. Och det är enligt Mohammad Neaz Morshed bara toppen av ett isberg.

– Textilier kommer snart att kunna appliceras överallt. Varför då inte också för rening av avloppsvatten?

Innovativt koncept

Studien är en av de första som lägger fram en textilbaserad lösning för en sådan rening. Den centrala frågan i avhandlingen är om det är möjligt att återskapa avancerade reningssystem genom att använda textilier för att immobilsera (binda) katalysatorer. Immobilisering innebär att katalysatorerna binds till ett solitt stödmaterial, i det här fallet textilier. Något som möjliggör att katalysatorerna enkelt kan separeras, en process som i sin tur är nödvändig för att ett katalytiskt system ska fungera.

Immobiliserade katalysatorer kan återanvändas och har ofta en bättre stabilitet än fria, men processen är långdragen eftersom den hittills krävt ett komplext händelseförlopp och exklusiva stödmaterial.

Ett flertal experimentella metoder har använts för att modifiera textiliernas yta och på så vis behålla katalysatorernas funktion efter att de immobiliserats (bundits) till textilierna. Med dessa laboratorieförsök som grund visar Mohammad Neaz Morshed att det är möjligt att använda textilier för att binda katalysatorer och återskapa avancerade system för rening.

Bidrar till att lösa globala vattenproblem

Resultatet av studien lyfter fram flera möjligheter för hur katalysatorer kan bindas till textilier, utan att man behöver kompromissa med deras funktion.

– Forskningen är nu på en grundläggande nivå, men jag har lyckats slå fast att textilier har potential att användas för rening – och ändra spelreglerna.

Vidare granskning krävs innan konceptet kan tas från laboratoriemiljön till industrin. Men Mohammad Neaz Morshed konstaterar att eftersom problemet med avloppsvatten är globalt, kommer hans rön på det stora hela komma hela världen till nytta. Han betonar att konceptet kan appliceras på långt fler områden än rening av avloppsvatten, det gäller bara att välja rätt katalysatorer för respektive applicering.

– Jag känner mig stolt över att kunna bidra till att lösa ett globalt problem och skapa en bättre miljö för framtida generationer, säger Mohammad Neaz Morshed.

Avhandling:

Immobilizing catalysts on textiles-case of zerovalent iron and glucose oxidase enzyme.

Kontakt:

Mohammad Neaz Morshed, doktorand vid Högskolan i Borås, mohammad_neaz.morshed@hb.se

Inlägget Så kan textilier rena avloppsvatten dök först upp på forskning.se.

Läs mer

Posted in BMI

Ojämlikhet hinder för vänskap

Posted on by

Nyanlända och etablerade svenskar har träffats i ett vänskapsprojekt i Umeå. Men skillnad i gruppernas livsvillkor ställer sig ibland i vägen för vänskapen.

De flesta kan nog skriva under på att vänskap är viktigt. Men kanske blir det särskilt tydligt för den som kommer ensam till ett nytt land. Att ha eller inte ha vänner kan göra stor skillnad för den som försöker starta ett nytt liv på en plats där man inte behärskar språket eller de sociala koder som andra tar för givna.

Vad händer då när nyanlända och etablerade svenskar möts? Vad är det för vänskap de hoppas på? Vilka hinder står i vägen för att en ytlig bekantskap ska utvecklas till en personligare relation? Dessa frågor står i centrum för en artikel av genusforskaren Hanna Bäckström Olofsson och sociologen Johan Örestig, som båda är verksamma vid Umeå universitet.

Lyckade vän-matchningar

Artikeln bygger på intervjuer med aktiva i föreningen Vän i Umeå, som sedan 2011 skapat vän-matchningar och mötesplatser för etablerade svenskar och nyanlända.

– I intervjuerna framkommer det att djupare vänskap och personliga band ofta är målet för de som söker sig till Vän i Umeå, inte bara att träffa människor från andra länder. De intervjuade återkommer alla till att föreningens aktiviteter öppnat för viktiga och långvariga vänskaper. De har också varit till hjälp för nyanlända på så vis att det skapat en djupare förståelse för kulturen i det nya landet på ett sätt som sänkt tröskeln vid möten även på andra områden, till exempel på jobbet, säger Hanna Bäckström Olofsson.

Skillnaderna blir påtagliga

– Men trots de goda erfarenheterna från deltagandet i Vän i Umeå kantas mötena också av svårigheter. Språkförbistring, skillnader i personligheter och livsvillkor kan göra det svårt att bli annat än ytligt bekanta. Om sådana svårigheter blir för påtagliga finns risken att dessa möten ökar snarare än minskar det upplevda avståndet mellan oss och ”de andra”. Både det att vara den som känner sig mer beroende av den andra och den som känner sig mindre beroende av den andra är förknippade med negativa känslor som efterhängsenhet, sårad stolthet och kravfylldhet, fortsätter Johan Örestig.

Med utgångspunkt i dessa berättelser drar Hanna Bäckström Olofsson och Johan Örestig slutsatsen att dessa relationer ställs inför vad som skulle kunna kallas vänskapens gräns: de kan inte isolera sig från ojämlikheten i det omgivande samhället.

Ojämlikhet hinder för vänskap

– Tvärtom gör sig ojämlikheter i fråga om arbetsmarknadsanknytning, inkomstklyftor, status, olika stora sociala kontaktnät och annat ständigt påminda i de personliga mötena. Samhälleliga förhållanden tycks ta sig i uttryck hinder för bestående och ömsesidig vänskap, säger Johan Örestig.

– Det verkar som att ojämlikhet gör det svårare att betrakta andra människor som egna individer och lättare att betrakta dem som en representation av de grupper de förknippas med. När det blir så kan projekt som Vän i Umeå, trots att de uppenbarligen betyder mycket för deltagarna, inte på egen hand åstadkomma integration. I alla fall inte i meningen att olika människor i första hand blir bemötta som personer snarare än som del av en grupp som är annorlunda från ”oss”. Det ideella engagemanget för att skapa mötesplatser måste då kombineras med en övergripande ekonomisk-politisk och socialpolitisk strategi för att minska ekonomiska och sociala skillnader mellan grupper, säger Hanna Bäckström Olofsson.

Artikel:

På gränsen till vänskap –

Hjälp forskarna kartlägga algblomningar i havet

Posted on by

Nu vill forskare på Göteborgs universitet ha hjälp från allmänheten att rapportera algblomningar längs Sveriges kust. Målet är att utveckla en digital tjänst som kan förutse var och när giftiga algblomningar kommer att ske.

Varje sommar kommer rapporter om algblomningar i havet som förpestar livet för badgäster, båtfolk och fiskare. På senare år har rapporterna kommit allt tätare.

– Klimatförändringarna gör att vi tyvärr förväntar oss fler och större algblomningar framöver, säger Ana Tronholm, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet.

Rapportera i telefonen

I det nya forskningsprojektet Algal Blooms Sweden efterfrågar Ana Tronholm rapporter från privatpersoner som upptäcker algblomningar längs svenska kusten. Rapporterna lämnas in genom att fylla i ett enkelt formulär i telefonen där observationsdatum, plats, färg och bilder läggs in. Rapporterna kombineras sedan med data från mätserier från SMHI och satellitövervakning.

– Målet är att använda artificiell intelligens för att utveckla en app eller en digital tjänst som alla kan använda för att förutsäga var och när algblomningar kommer att ske, säger Ana Tronholm.

Giftiga algblomningar

Algblomningar är massförekomst av mikroskopiska alger och cyanobakterier som främst förekommer på våren och sommaren när näringsämnen är tillgängliga och vattentemperaturen stiger. Vissa cyanobakterier producerar giftiga ämnen (sekundära metaboliter) som kan vara skadliga för miljön och människors hälsa.

En del av Ana Tronholms forskning som finansieras av Formas handlar om att ta reda på vilka toxiner cyanobakterierna i Östersjön producerar och undersöka hur miljöfaktorer reglerar produktionen av dessa toxiner på molekylär nivå i förhållande till övergödning och klimatförändringar.

– Halterna av toxiner som produceras kan bero på flera parametrar. Det handlar bland annat om temperatur, salthalt, pH och hur tillgången till näringsämnen är i vattnet. Även vilken art det rör sig om är viktigt, säger Ana Tronholm.

Satsning på medborgarforskning

Det här projektet är en del av Göteborgs universitets satsning på medborgarforskning om havet. Algal Blooms Sweden samarbetar med Informationscentralen för egentliga Östersjön vid länsstyrelsen i Stockholms län som länge har samlat in data genom att få rapporter om algblomningar. Men med modern teknik ska informationen kunna användas för att utveckla en tjänst som kan komma många till nytta.

– Jag hoppas att många vill hjälpa till att rapportera algblomningar. Ju mer data vi får in, desto bättre förutsägelser kan vi göra, säger Ana Tronholm.